Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. / This thesis focuses on how music can affect the experience you get from motion picture, and the process of writing music to it. A scene from the movie Jurassic Park from 1993, was used to write new movie music to, with the purpose of investigating whether the new music could induce other feelings than the original music. After preparations, studying and composing the new written orchestra piece The Dinosaur emerged, which was recorded with both digital sounds and real string instruments. A survey was made where test persons got to see both scenes with the two different music components and describe their feelings by answering a questionnaire. Questionnaire showed that the test persons felt more different feelings to the scene with the new music, and showed more the same emotions when the scene with the original music was shown. This work has resulted in the author gaining a deeper understanding of the composing of film music, as well as how movie music can affect an audience’s feelings.

Annonser och reklam är en stor del av vår vardag, reklamen har blivit en del av kulturen. Metoderna för att övertyga läsaren blir mer avancerade för varje sekund. I denna uppsats har jag analyserat annonser som publicerats i två olika träningstidningar, en för kvinnor och en för män. Jag har undersökt hur komposition och färger påverkar annonsens budskap genom att göra multimodala analyser. Jag har även tittat på hur läsaren tilltalas och hur relation skapas mellan avsändare och mottagare genom reklamens språk. Mitt resultat av analyserna visade på att det direkta tilltalet är vanligt i annonser för att bygga något som kan likna en personlig relation med läsaren oavsett målgrupp. Resultatet visade även att färgkompositionen skiljer sig åt beroende på annonsens kvinnliga eller manliga målgrupp. Annonsens bild av den kvinnliga verkligheten framställs som förenklad och optimistisk samtidigt som mannens bild av verkligheten är hårdare och mer realistisk. / Advertising and commercials is a big part of our everyday life, advertising has become part of the cultural scene. The methods of convincing the reader gets more advanced by the second. In this paper I have analyzed ads published in two different fitness magazines, one that targets women and one that targets men. I have looked at how the composition and the colors affect the message of the ad by doing multimodal analysis. I have also looked at how the companies appeals to the reader in the ad and how a relationship between these two are built through language. My result showed that a direct address of the reader is very common in ads to build something similar to a close relationship. The results also showed that the color compositions were different depending on if the target group where women or men. The ad’s version of the world from a female perspective is portrayed as simplified and optimistic, as from the male perspective the world is portrayed as tougher and more realistic.

Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

Detta examensarbete handlar ”Verklighetstrogen Effektskomposition”. Målet med arbetet är att undersöka och utnyttja alla de olika aspekterna som gör att en film med specialeffekter känns så verklighetstrogen som möjligt. Arbetet handlar om de olika delarna i en filmproduktionsfas så som pre-production,production och post-production. Filmen som skapas är en specialeffektsbaserad hemmavideo som har som syfte att vara så chockande som möjligt i förhållande till vad man förväntar sig när man börjar kolla. Arbetets fokus ligger mycket på tracking i en svårtrackad miljö där detta problem kommer att lösas.

Sedan Zack Snyders filmatisering av serietidningen Watchmen som länge har ansetts vara ofilmbar har filmen nu blivit hyllad för att vara väldigt visuellt trogen serietidningen. Därmed har det varit av intresse att undersöka denna visuella adaption och jämföra skillnader och likheter mellan filmen och serietidningen. Uppsatsen har fokuserad på bildformatet och dess påverkan på kompositionen i adaptionen för att det har visat sig vara en av de dominanta och primära skillnaderna mellan medierna. I samband med bildformat analyserar uppsatsen utvalda sekvens och bilder från film och serietidning utifrån kompositens element: linje, POV, kamerarörelse, Negativ yta, balans/symmetri, tredjedelsregeln och djup. Slutsatsen blev att fastän det finnas stora visuella likheter mellan film och serietidning så finns det fundamentala skillnader i de olika mediernas konventioner samt i de praktiska arbetsprocesserna som på många sätt tvingar filmen till kompromisser.

I detta självständiga arbete studeras en skapandeprocess av ett klassiskt stycke för solofiol med en dikt som inspirationskälla. Syftet med denna studie är att belysa hur känsloliv och livsvärld påverkat skapandet av ett musikaliskt verk genom ett fenomenologiskt perspektiv. Studien grundar sig på fem separata självobservationer genom ljudinspelning. Med hjälp av fenomenologin undersöks hur komponerandet som fenomen kan möjliggöras med hjälp av stimulans från en dikt. Resultatet redovisas genom fyra olika teman: Komponerandets begynnelse, Komponerandets fortskridande, Färdigställande av verket samt Känsloliv och livsvärld. I resultatet framkom att känsloliv och livsvärld påverkade skapandeprocessen av verket på olika sätt genom arbetet. I början av studien hägrade utopiska tankar som hindrade skapandeprocessen. Därefter skedde en förändring i attityd till de egna förmågorna och genom reflektion och kontemplation kunde stycket skapas. Avslutningsvis följer en diskussion kring resultatanalysen i relation till vald litteratur som utgår ifrån tidigare forskning, studier samt det fenomenologiska perspektivet. / In this independent study the process in composing a classical piece for solo violin with a poem as inspiration is examined. The purpose of this study is to enlighten how the emotional life as well as the lived life have affected the making of a classical composition through a phenomenological perspective. The study is based on five separate self-observations through audio recording. With the help of phenomenology the study examines how the composition as a phenomenon can be accomplished with the stimulation from a poem. The result is shown through four different themes: The Composition Birth, The Composition Progress, Finishing the Piece and Emotional Life and Lived Life. In the result it appeared that the emotional life and lived life affected the making process of the piece in different ways throughout the work. In the beginning of the study utopian thoughts lingered and prevented the making process. Thereafter a change occurred in relation to my own abilities and through reflection and contemplation the piece could be created. Thereafter a chapter on discussion treats the result analysis in relation to the chosen literature which is based on previous research, studies and the phenomenological perspective.

No description available.

No description available.

Denna studie är ämnad för att undersöka den visuella kompositionens orientering och inramning samt söka empiriskt underlag för dess praxis. Studiens frågeställningar är som följande: Hur väljer en åskådare att orientera sig i samband med en visuell komposition? Hur påverkar konventionell praxis de visuella format där den traditionella ramen ej ingår? Studien använder sig av tidigare forskning inom området för att ange relevanta variabler för studiens metod vilket utformade sig till en enkät med kvantitativa egenskaper. Enkäten fick svar från 56 respondenter och resultatet visade sig stämma överens med tidigare forskning. Diskussionen och analysen erbjuder en djupare insikt av studien där fortsatt forskning i den visuella praxisen föreslås. Författaren föreslår även att det finns ett värde i användandet av kvalitativa metoder för områdets framtida forskning.

Die vorliegende Arbeit wurde vom Fachbereich 2 (Lehrämter, Wissenschaft und Komposition) an der Hochschule für Musik und Darstellende Kunst Frankfurt am Main als Dissertation zur Erlangung des Grades einer Doktorin oder eines Doktors der Philosophie angenommen.