No description available.

Följande studie syftar till att belysa hur viktigt det är med rastverksamhet på skolor och hur skolor kan använda sig av rastverksamheten till att förebygga konflikter, öka gemenskapen och bidra till ett hälsosammare liv för barnen. Studiens syfte är att få en inblick i fritidslärarnas arbetssätt, få syn på hur rastverksamheten organiseras och fritidslärarnas sätt att arbeta med konflikthantering. Frågeställningarna i studien är: Hur beskriver fritidslärarna den organiserade rastverksamhetens betydelse för elevernas trivsel, hur uttrycker fritidslärarna att de arbetar med organiserad rastverksamhet samt på vilket sätt kan fritidshemmets personal skapa en aktiv rastverksamhet och förebygga eventuella konflikter under rasterna. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som metod. Detta gjorde att relevant data kunde samlas in och bearbetas så att jag kunde svara på mina frågeställningar. Fem intervjuer har genomförts på tre olika avdelningar på en skola. Vidare har teorierna sociokulturellt perspektiv, Cohens konfliktpyramid och lekteorier använts i studien. Jag har utgått från tidigare forskning om rastverksamhet och konflikthantering för att sätta in fritidslärarnas tankar i ett sammanhang i resultatet och analysen. Informanterna klargör att rastverksamheten minskar konflikter bland eleverna, och inkluderar också barn med sociala svårigheter. I studiens resultat framkommer att alla fritidslärare som medverkat i studien anser att det är viktigt med både den organiserade rastverksamheten och den fria rasten.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system.Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om. Skolan är en 2-6 skolan med ca 150 elever. Skolan har ett kommunövergripande samarbete med en F-1 skola i en annan kommun och de ingår i samma rektorsområde med en rektor.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat på pedagogernas ingripande, metoder de använder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen får möjlighet att försöka lösa konflikter själva.Vårt tillvägagångssätt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har även använt oss av videoobservationer när möjligheten fanns.Teorin i arbetet är Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv på konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord är viktiga begrepp i vårt arbete.I vårt resultat kan man läsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de går tillväga och om att de låter barnen få möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva. Det står även om förebyggande arbete, hur viktigt det är med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en påverkan vid konflikter.Vår slutsats är att konflikthantering och kommunikation är viktiga kompetenser som behöver tränas upp både hos pedagoger och barn. Det underlättar mycket att besitta dessa kompetenser i vardagen och framtiden.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstår det nästan dagligen konflikter. Det innebär att pedagogenstillvägagångssätt samt syn på konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares åsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men även tidigareforskning som gjorts angående hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebär att barn lär ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstår mellan barnen.METOD:Den här studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som användes i undersökningen var ”Criticalincidents”. Därefter gjordes intervjuer/samtal med pedagogerna för att styrka det som kommitfram genom observationerna.RESULTAT:Resultatet visade att pedagogerna gick tillväga på olika sätt för att hantera de konflikter sombarnen hamnade i. Ett vanligt tillvägagångssätt bland pedagogerna var att försöka prata medbarnen om konflikten. Andra metoder som användes var att avvakta, avleda barnen genom attvisa att det finns mer material eller leda ett barn in i en annan aktivitet samt att reagera påbarnets känslor etc. De flesta konflikter som uppstod handlade om att barnen ville ha sammasak eller att någon förstört för den andre.

<p>Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.</p>

<p>Vissa internationella konflikter har pågått så länge att det är svårt att se något slut men trots detta är det vissa konflikter som, ibland något oväntat, når en lösning. Syftet med denna uppsats är förklara varför vissa konflikter når en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.</p><p>            Detta gjordes i denna uppsats genom att jämföra hur väl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sätts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna är <em>utomstående parter</em>, <em>samtal mellan parterna</em>, <em>skriftliga överenskommelser, icke-våldsaktörer</em> samt <em>förtroendeskapande åtgärder</em>.</p><p>            Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstående aktörer och skriftliga överenskommelser än de övriga två konflikterna och detta innebär att dessa två kriterier är de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland är en löst konflikt och inte Cypern och Baskien.</p><p>Då resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad än Cypern och Baskien så kan vi även dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning.</p>

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks. Det dödliga och grova våldet minskade under perioderna vilket är förenligt med tidigare forskning, samtidigt som det milda våldet ökade. Statens inblandning i den lokala rättvisan tycks ha varit låg under alla perioder med en viss tendens till ökning under den tredje, medan kyrkans kontroll över utomäktenskaplig sexualitet ökade från mitten av 1600-talet. Den civiliseringsteori som Jarrick och Söderberg lanserat, där ökad empati är tecken på civilisering, tycks få visst stöd av denna undersökning, samtidigt som rätten tycks ha varit en konfliktlösande instans som ville upprätthålla lugnet i det lokala samhället.</p>

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter? - Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem? - På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra? - På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.