Introduktion/Bakgrund: Dental erosion är en irreversibel kemisk process som innebär förlust avtandsubstans. Läskförsäljning i Sverige ökar varje år och ungdomars konsumtion av läsk är en bidragandeorsak till dental erosion. Ungdomar som konsumerar sur dryck har låg kunskap om dryckens påverkan påtänderna, samtidigt som ungdomar utvecklar hälsovanor som kan påverka hälsan.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars kunskap om dental erosion samt deraskonsumtion av sur dryck.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie och datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäteninnehöll 18 kryssfrågor och besvarades med en- eller flersvarsalternativ. Studien genomfördes på tvågymnasieskolor, en i Västernorrland och en i Värmland. Totalt deltog 164 elever i studien.Resultat: Resultatet visade att majoriteten (82 %) av ungdomarna hade hört talas om dental erosion, menmindre än hälften (47 %) visste vad det innebar. Tandvården var huvudkällan (81 %) för information omdental erosion. Många ungdomar konsumerade sport/energidryck (29 %) och läsk (54 %) flera gånger iveckan, och den största anledningen till konsumtionen av dessa drycker var att smaken var tilltalande.Slutsats: Studien visade att det finns kunskapsbrist hos ungdomar om dental erosion och tandvården varden huvudsakliga informationskällan om dental erosion. Sur dryck konsumerades flera gånger i veckan ochsmaken var den starkaste drivkraften till konsumtionen av sport/energidryck och läsk. / Introduction/Background: Dental erosion is an irreversible chemical process that involves the loss oftooth substance. Soft drink sales in Sweden are rising every year, and adolescents’ consumption of softdrinks is a contributing cause of dental erosion. Adolescents who consume acidic drinks have littleknowledge of the drink's impact on the teeth, while adolescents develop health habits that can affect theirhealth.Aim: The aim of this study was to investigate adolescents’ knowledge of dental erosion as well as theirconsumption of acidic drinks.Method: The study was a cross-sectional study, and the data collection was carried out using aquestionnaire. The questionnaire contained 18 multiple choice questions and was answered with single ormultiple answer options. The study was conducted at two high schools, one in Västernorrland and one inVärmland. A total of 164 students participated in the study.Results: The results showed that the majority (82%) of the adolescents had heard of dental erosion, butless than half (47%) knew what it meant. Dental care was the main source (81 %) of information aboutdental erosion. Many adolescents consumed sports/energy drinks (29%) and soft drinks (54%) severaltimes a week, and the main reason for the consumption of these drinks was that the taste was appealing.Conclusion: The study showed that there is a lack of knowledge among adolescents about dental erosion,with dental care being their main source of information about dental erosion. Acidic drinks wereconsumed several times a week by over half of the participants, with taste being strongest driving forcefor consumption of sports/energy drinks and soft drinks.

Föreliggande studie syftade till att undersöka attityder till prostitution och prostituerade och hur det var associerat med konsumtion av pornografiskt material. Vidare ämnade studien att undersöka om det förekom skillnader mellan kvinnor och män i attityder till prostitution och prostituerade. Urvalet bestod av 107 vuxna deltagare (Målder = 24,18, SDålder = 4,39). Datan samlades in med hjälp av en online-enkät där respondenterna fick svara på påståenden kopplat till skalan: The Attitudes Toward Prostitutes and Prostitution Scale. Resultatet visade att det förekom en statistiskt signifikant association mellan båda subskalorna PNCV och PNND och konsumtion av pornografiskt material. Det förekom ingen statistiskt signifikant association mellan subskalan PSCV och konsumtion av pornografiskt material. Studiens resultat visade även att det förekom statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i attityder i subskalorna PNCV och PSCV. Det förekom däremot ingen statistiskt signifikant skillnad mellan kvinnor och män i attityder i subskalan PNND. Framtida forskning bör undersöka vilken typ av innehåll av pornografiskt material som personer konsumerar. Framtida forskning bör även expandera urvalet för att få en mer representativ bild av hur konsumtion av pornografiskt material är associerat med attityder till prostitution och prostituerade. / The present study aimed to investigate attitudes towards prostitution and prostitutes and how it was associated with the consumption of pornographic material. Furthermore, the study aimed to investigate whether there were differences between women and men in attitudes towards prostitution and prostitutes. The sample consisted of 107 adult participants (Mage = 24,18, SDage = 4,39). The data was collected using an online survey where respondents had to answer statements linked to the scale: The Attitudes Toward Prostitutes and Prostitution Scale. The results showed that there was a statistically significant association between both subscales PNCV and PNND and consumption of pornographic material. There was no statistically significant association between the PSCV subscale and consumption of pornographic material. The study’s results also showed that there were statistically significant differences between women and men in attitudes in the PNCV and PSCV subscales. However, there was no statistically significant difference between women and men in attitudes in the PNND subscale. Future research should examine the type of content of pornographic material that people consume. Future research should also expand the sample to get a representative view of how consumption of pornographic material is associated with attitudes towards prostitution and prostitutes.

Tillverkning av tekniska produkter står för en stor del av de globala utsläppen och det är vanligt att gamla produkter ersätts med nya enligt dagens konsumtionsmönster. I takt med nyare klimatmål, politiska krav och fortsatt minskning av naturresurser kommer företagen behöva tänka om i sin produktutveckling och anpassa sin affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka hur tillverkande företag arbetar för att genomföra den här omställningen och specifikt hur de arbetar med ”Design for Repair” för att förlänga produkters livslängd. För insamling av data genomfördes en kvalitativ studie via intervjuer med fyra företag och en expert inom cirkulär ekonomi och hållbarhet. Företagen är verksamma inom produktintensiva branscher varav ett företag arbetar inom detaljhandel, ett företag inom möbelindustrin och två företag inom konsumentelektronik. Den kvalitativa studien kompletterades och analyserades mot en litteraturstudie som lyfter det aktuella forskningsläget inom de berörda områdena. Den empiriska studien identifierade att de tillfrågade företagen har en stark vilja att övergå till cirkulära affärsmodeller. För att genomföra omställningen behöver företag implementera alternativa metoder för att generera intäkter. De viktigaste slutsatserna som identifierades: • Fler hyrtjänster av produkter kan bli aktuellt i framtiden • Fler servicecenter kan komma att implementeras i samhället • Företag kan börja köpa tillbaka redan använda produkter De främsta utmaningar som studien klargjorde inom området: • Stora reservdelslager försvårar företagens arbete • Kundernas konsumtionsmönster och inställning till reparationer • Teknikens snabba utveckling och nya trender i samhället Studier inom cirkulära affärsmodeller finns idag i begränsad utsträckning, denna studie ligger till grund för vidare forskning och för att åskådliggöra hur olika verksamheter arbetar för att ställa om inför framtida utmaningar. / Manufacturing of technical products account for a big part of the global emissions. It is common that old products are replaced with newer versions according to current consumption patterns. With new climate goals, political demands and the reduction of natural resources requires that companies need to rethink their product development and enhance their business models. The purpose with this study is to investigate how manufacturing companies make this transition and more specific how companies work with “Design for Repair” to prolong lifetime of products. For the gathering of information, a qualitive study with interviews was performed with four companies and an expert in circular economy and sustainability. The companies are all active in product intensive industries where one company operates in the retail market, one in furniture industry and two in consumer electronics. The qualitive study was supplemented and analyzed with a literature study which raised the present research in the field. The empirical study identified that there is a strong will to adapt circular business models. To be able to carry through the transition companies needs to implement and search for alternative methods to generate revenue. The collected data resulted in the following conclusions: • More rental services of products may become relevant in the future • More service centers may be implemented in the community • Companies may implement “pay-back-solutions” for used products The challenges that the study clarified in the field were: • Many spare parts in stock complicates the workload for the companies • Customers consumption patterns and attitudes towards repairs • The rapid development of technology and new trends in society Studies in circular business models are available in a limited extent, this study enables further research areas and illustrates how different companies work to succeed with the future challenges.

The purpose of this study is to investigate how women from Generation Y and Z perceive and consume fitness influencers and their social media content, their consumption motives and the relationship between consumption and body image. A specific focus lies on two social media platforms: Instagram and TikTok. The study is interested in the perception of authenticity and credibility of fitness influencers and if there are differences between platforms and generations. This has been incorporated in the 11 research questions. The theoretical framework introduces the way we use social media today and how it has transformed the way we communicate with one another. Generation Y and Z show different social media behaviors, with Gen Z having the necessity of being connected to the internet everyday. Generation Y was born with both digital and traditional media, while Gen Z was directly born into the digital world. Fitness influencers on social media generally influence one's body image, promoting unrealistic body ideals which leads to body image issues. Previous research shows that authenticity and trustworthiness within credibility are the most important variables in order for a fitness influencer to be effective. Additionally, previous research investigated social media users' perceptions of influencers. Body comparisons between middle aged women and adolescent women are investigated, where they compare their bodies to idealized images of influencers and how this influences their body image and self esteem. By using a quantitative survey and SPSS as an analysis method, the study found that women from Gen Y and Z consume fitness influencers and their content differently, affecting their body image. Gen Y consumes less social media and this resulted in this group having better body image compared to Gen Z. The consumption of TikTok influences body image negatively, while no correlation was found for Instagram. The perception of authenticity of fitness influencers between Gen Y and Z showed no indication of a difference. There is no difference between the platforms when it comes to the perception of credibility for people that follow fitness influencers. No correlation was found between the perception of credibility and consumers of fitness influencers’ content on both platforms. Next, a minimal difference was found in the body image between followers and those who do not follow fitness influencers on Instagram and TikTok. The more one consumes fitness content on TikTok, the more negative body image one has. On the other hand, consumption of fitness content on Instagram does not affect women's body image. Women from both generations follow fitness influencers to get motivation to exercise. The least important motive for following fitness influencers was for the fitness community. Women who think they are influenced positively by fitness influencers have a positive body image. Women who are not influenced at all, have a positive body image. Those who think they are influenced negatively, have a negative body image. Moreover Gen Z feels more compelled to compare their body compared to Gen Y. This can be due to the high social media consumption of the younger generation. Both groups think the body ideals promoted by fitness influencers are unrealistic and unachievable. / Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor från Generation Y och Z uppfattar och konsumerar fitness influencers och deras innehåll på sociala medier, deras konsumtionsmotiv och förhållandet mellan konsumtion och kroppsuppfattning. Ett specifikt fokus ligger på två sociala medieplattformar: Instagram och TikTok. Studien är intresserad av uppfattningen om autenticitet och pålitlighet hos fitness influencers och om det finns skillnader mellan plattformar och generationer. Detta har införlivats i de 11 forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket introducerar hur vi använder sociala medier idag och hur det har förändrat vårt sätt att kommunicera med varandra. Generation Y och Z visar olika beteenden i sociala medier, där Gen Z måste vara ansluten till internet varje dag. Generation Y föddes med både digitala och traditionella medier, medan Gen Z föddes direkt in i den digitala världen. Fitness influencers på sociala medier påverkar i allmänhet ens kroppsuppfattning, och främjar orealistiska kroppsideal som leder till kroppsmissnöje. Tidigare forskning visar att autenticitet och trovärdighet inom pålitlighet är de viktigaste variablerna för att en fitness influencer ska vara effektiv. Dessutom har tidigare forskning undersökt sociala medie användares uppfattningar om influencers. Kroppsjämförelser mellan medelålders kvinnor och ungdomar undersöks, där de jämför sina kroppar med idealiserade bilder av influencers och hur detta påverkar deras kroppsuppfattning och självkänsla. Genom att använda en kvantitativ undersökning och SPSS som analysmetod fann studien att kvinnor från Gen Y och Z konsumerar fitness influencers och deras innehåll på olika sätt, vilket påverkar deras kroppsuppfattning. Gen Y konsumerar mindre sociala medier och detta resulterade i att denna grupp fick bättre kroppsuppfattning jämfört med Gen Z. Konsumtionen av TikTok påverkar kroppsbilden negativt, medan ingen korrelation hittades för Instagram. Uppfattningen om autenticitet hos fitness influencers mellan Gen Y och Z visade ingen indikation på någon skillnad. Det finns ingen skillnad mellan plattformarna när det kommer till uppfattningen om pålitlighet för människor som följer fitness influencers. Ingen korrelation hittades mellan uppfattningen om pålitlighet och konsumenter av fitnessinfluensers innehåll på båda plattformarna. Därefter fann man en minimal skillnad i kroppsbilden mellan följare och de som inte följer fitness influencers på Instagram och TikTok. Ju mer man konsumerar fitness innehåll på TikTok, desto mer negativ kroppsuppfattning har man. Däremot påverkar inte konsumtion av fitnessinnehåll på Instagram kvinnors kroppsbild. Kvinnor från båda generationerna följer fitness influencers för att få motivation att träna. Det minst viktiga motivet för att följa fitness influencers var för fitness gemenskapen. Kvinnor som tror att de påverkas positivt av fitness influencers har en positiv kroppsuppfattning. Kvinnor som inte påverkas alls, har en positiv kroppsuppfattning. De som tror att de påverkas negativt, har en negativ kroppsuppfattning. Generation Z känner sig dessutom mer tvingad att jämföra sin kropp jämfört med Gen Y. Detta kan bero på den unga generationens höga konsumtion av sociala medier. Båda grupperna tycker att de kroppsideal som främjas av fitness influencers är orealistiska och ouppnåeliga.

Sammanfattning Bakgrund: Energidrycker har blivit en del av dagens konsumtionskultur och har gått från att vara en enkel läskedryck till att innehålla uppiggande ämnen som koffein, taurin, B-vitaminer, guarana och ginseng. Energidryckens popularitet sträcker sig över olika åldersgrupper och sammanhang. Denna dryckeskategori har väckt oro från både forskare och samhället, särskilt med avseende på dess påverkan på hälsan och dess likheter med läkemedel. Energidrycker har utvecklats till en omdiskuterad produktkategori, som förenar hälsoperspektiv, marknadsföringsfrågor och regleringar, vilket har frammanat behov av forskning och debatt inom området. Syfte: Att undersöka vilken utsträckning samt vilka motiv det finns bakom att ungdomar i åk 9 dricker energidryck.  Metod: Studien genomfördes med en webbenkät via Forms med elever i åk 9. Data bearbetades i Excel och redovisades deskriptivt. Resultat: Deltagarna i studien var 229 ungdomar i åk 9. Av dessa uppgav 82% (n=188) att de smakat energidryck. Medelåldern för första gången ungdomar smakade energidryck var 12,0 (±2,2) år. 45% (n=83) drack energidryck färre än en dag i veckan och 38% (n=71) drack energidryck 1 – 4 dagar/vecka. Gällande mängden ungdomarna drack var det 70% (n=129) som drack en burk/tillfälle. De främsta motiven för konsumtion av energidryck var smak, för att bli pigg och för att få extra energi. Ungdomarna drack energidryck mestadels i hemmet eller hos kompisar. Märket och priset var de vanligaste anledningarna till inköp av energidryck. 82% (n=151) av ungdomarnas föräldrar visste om deras konsumtion av energidryck varav 29% (n=51) inte tyckte om konsumtionen. Slutsats: Denna studie visar att en betydande majoritet av ungdomarna har provat energidrycker vid en medelålder på 12 år, trots att finns en rekommenderad åldersgräns på 15 år vid inköp av energidryck. De flesta ungdomarna konsumerade energidryck mer sällan och i mindre mängder, men det fanns även en betydande andel som konsumerade dem regelbundet och i större kvantiteter. Den omfattande digitala marknadsföringen av energidrycker riktad mot ungdomar kan vara en viktig påverkansfaktor som behöver regleras. Studien identifierar även könsskillnader i konsumtionen (ej statistiskt testat) där pojkar tenderade att dricka energidrycker något oftare och i större mängder än flickor. Föräldrars medvetenhet och acceptans av ungdomars konsumtion indikerar behovet av ökad förståelse hos vuxna om energidryckers påverkan på ungdomars välmående. / Abstract Background: Energy drinks have become a part of today's consumer culture and have gone from being a simple soft drink to containing stimulants such as caffeine, taurine, B vitamins, guarana, and ginseng. The popularity of energy drinks spans different age groups and contexts. This beverage category has raised concerns from both scientists and society, especially with regard to its impact on health and its similarities to pharmaceuticals. Energy drinks have developed into a controversial product category, combining health perspectives, marketing issues and regulations, which has prompted the need for research and debate in the field.  Aim: To investigate the extent and motives behind young people in grade 9 drinking energy drinks. Method: The study was conducted with a web survey via Forms with students in grade 9. The data was processed in Excel and reported descriptively.  Results: The participants in the study were 229 adolescents in grade 9. Of these, 82% (n=188) stated that they had tasted energy drinks. The average age at which young people first tasted energy drinks was 12.0 (±2.2) years. 45% (n=83) drank less energy drinks than one day a week and 38% (n=71) drank energy drinks 1-4 days/week. Regarding the amount the adolescents drank, 70% (n=129) drank one can/occasion. The main motives for the consumption of energy drinks were taste, to get alert and to get extra energy. The adolescents drank energy drinks mostly at home or at friends' houses. The brand and price were the most common reasons for purchasing energy drinks. 82% (n=151) of the adolescents' parents knew about their consumption of energy drinks, although 29% (n=51) did not like it.  Conclusion: This study shows that a significant majority of adolescents have tried energy drinks at an average age of 12 years, despite the fact that there is a recommended age limit of 15 years when purchasing energy drinks. Most of the adolescents consumed energy drinks less often and in smaller amounts, but there was also a significant proportion who consumed them regularly and in larger quantities. The extensive digital marketing of energy drinks aimed at young people may be an important influencing factor that needs to be regulated. The study also identifies gender differences in consumption (not statistically tested) where boys tended to drink energy drinks slightly more often and in larger amounts than girls. Parents' awareness and acceptance of adolescent consumption indicates the need for increased understanding among adults about the impact of energy drinks on adolescent well-being.

In today’s society, a lot of our tools and devices go unused for the majority of the time they are in our possession. There is a needlessly large economical and environmental impact of each of us purchasing these items only to have them lay on our shelves. We have designed an application which allows its users to borrow tools and devices from their neighbours for those seldom moments when they are needed. It allows users to see the items their neighbours are willing to lend, and they can make requests for items that their neighbours can respond to. The application keeps track of who lent what to whom. This is to ensure that the borrower is held accountable for the items they have borrowed, so that the lender can have some assurance that they will have their items returned. The application was well received within a group of test users. They found the interface to be mostly intuitive, but somewhat lacking in feedback. However, due to some security flaws, the application is not suitable to be released in its current state. / I dagens samhalle blir många av våra verktyg och apparater oanvända större delen av tiden de är i vår ägo. Det blir onödigt stora miljö- och ekonomiska kostnader av att vi var och en köper dessa saker för att ha dem ligga på våra hyllor. Vi har designat en mobilapplikation som låter dess användare låna verktyg och apparater från sina grannar för de sällsynta tillfällen då de behövs. Den låter användare se saker som deras grannar är villiga att låna ut, och de kan göra efterfrågningar på saker som deras grannar kan svara på. Applikationen håller koll på vem som lånat vad till vem. Detta är för att se till att lånaren hålls ansvarig för det som lånats, så att den som lånat ut kan känna trygghet över att sakerna kommer tillbaka. Applikationen blev väl mottagen inom en grupp av testanvändare. De tyckte att gränssnittet var intuitivt för det mesta, men att det saknades viss återkoppling. Trots det är applikationen inte lämplig för utgivning i dess nuvarande tillstånd på grund av vissa säkerhetsrisker.

I Sverige köps det idag 13,1 kg kläder per person och år, av dessa slängs 8 kg kläder per person och år. Cirka 60 procent av det som slängs skulle dessutom kunna användas igen. Detta är en inte en hållbar resurshantering och för att ta tillvara på kläderna behövs en omställning där kläderna ses som en resurs. Denna studie syftar till att undersöka varför svenska klädföretag arbetar med cirkulär ekonomi, hur de arbetar och vilka svårigheter som kan uppstå med arbetet. Studien genomfördes med hjälp av åtta stycken semistrukturerade intervjuer inom ett brett spektra av svenska klädföretag. De klädföretag som har intervjuats är H&M, Filippa K, Björn Borg, Myrorna, Swedish Stockings, Odd Molly, Fjällräven och Houdini. Erfarenheterna från respondenterna redovisas i fyra olika teman – kläder som resurs, beteendeförändringar, ansvar och överlevnad och förändrad marknadssyn. Det empiriska materialet ställs mot varandra och jämförs med tidigare forskning. Resultatet av studien visar att klädföretagen ser cirkulär ekonomi som deras framtida överlevnad. Det är viktigt att börja se kläderna som en resurs efter användning och det krävs mer arbete i designfasen för att verkligen göra skillnad. Det har även visat sig att det krävs beteendeförändringar för att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi. / In Sweden people purchase 13.1 kg garments per person per year, of these garments 8 kg per person per year gets discarded. Approximately 60 percent of the discarded garments could be used again. This is not a sustainable resource management and to take advantage of the garments a transition is needed because the garments have to be seen as a resource. This study aims to investigate why Swedish clothing companies work with circular economy, how they are working with this and what difficulties may arise during the process. The study was conducted with the help of eight semi-structured interviews in a wide range of Swedish fashion companies to share their views and experiences. The clothing companies that have been interviewed are H&M, Filippa K, Björn Borg, Myrorna, Swedish Stockings, Odd Molly, Fjällräven and Houdini. The experience of the respondents are presented in four different themes - clothes as a resource, behavioural changes, responsibility and survival and change in market view. The empirical data are compared against each other and also compared with previous research. The results of the study show that the clothing companies are seeing circular economy as their future survival strategy. It shows that it is important to begin to see the clothes as a resource and further work is required in the design phase in order to really make a difference. It has also been shown that it requires behavioural changes in order to adjust to a circular economy.

Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som iallt större utsträckning har övergått till ett konsumtionssamhälle. Trots Sverigesrestriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar avlandets konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagensbarn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i daguppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken harfått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnskonsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhetsom råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällandebarns relation till klädmärken.Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relationtill klädmärken ser ut. Ett företags varumärkesvärde förklaras genom en vedertagenmodell tillämpad på vuxna, som sedan utvecklas för att undersöka huruvida den kanappliceras på barn. Studien är av kvalitativ typ och grundas i ett tillvägagångssätt därteoretiskt och empiriskt material sammankopplats. Den empiriska insamlingenutfördes på en skola med elever från förskolan till årskurs fyra och bestod avgruppintervjuer, bilduppgifter och observationer.Barn i åldrarna 6-10 är mycket varumärkesmedvetna och varumärken påverkar dem idess vardag mer än vad de själva förstår. Deras medvetenhet samt förmåga attåterkalla varumärken från minnet, både muntligt och bildligt, ökar i takt med att barnblir äldre. Visual literacy spelar en betydande roll i barns relation till varumärken,vilket sker på ett emotionellt plan. Föräldrar påverkar barns relation till varumärkenoch då främst genom en rationell synvinkel. Endast de äldre barnen diskuterarklädinköp utifrån pris, vilket tyder på att de ser sig själva som konsumenter.Majoriteten barn bestämmer själva vad de tar på sig, men det är betydligt färre sombestämmer vad som ska inhandlas eller i vilken affär det ska göras. Dock påverkar deflesta barn klädinköp. Barn tycker unikhet och bekvämlighet, gällande klädval ärviktigt, men indirekt kan vi genomskåda att varumärken stärker den socialatillhörigheten hos barn och att bli socialt accepterad är en viktig del i barns liv.The technological developments of today have in many ways contributed to themedia-intensive society of ours, emphasizing consumption habits. Despite Sweden’sadvertisement restrictions concerning children, they contribute to large parts of thecountry’s consumption, which is particularly enhanced by the expansion of Internet.Children today are better off than previous generations, which companies today takeadvantage of when customizing marketing activities as well as designing products.Branded products are increasingly of greater importance, since the market place ismore competitive than ever, especially among children.The purpose of this study is to identify and develop the discussion concerning youngchildren’s relationship with brands. The aim is to highlight brand awareness amongchildren aged 6-10, as well as to identify similarities and differences in children’srelationship to brands.The main theories, which the study is based upon, are: brand equity, visual literacyand peer pressure, which are all engaged with empirical data, to further explainchildren’s relationship to brands. A company’s brand equity is explained using anadult-based model, which then is modified, attempting to explain whether or not it canbe applied on children. It is an qualitative study incorporating theoretical andempirical data. The empirical data was collected at a primary school and consisted ofinterviews, observations, as well as imagery exercises.Children aged 6-10 are very brand conscious and more affected by brands than theyrealize. Children’s awareness and ability to recall brand names from memory,verbally and figuratively, increase as children get older. Visual literacy plays asignificant role in the child’s relationship to brands, which is mainly of emotionalmanner. Parents influence the children’s relationship to brands, primarily through arational point of view. Only the older children discuss purchase of clothing based onprice, suggesting that they see themselves as consumers. Most children decidethemselves what to wear, but a lot fewer decide what and where to purchase clothing.All though, nearly all children influence the purchasing decision. Children consideruniqueness and comfort as important elements of clothing, but simultaneously we candistinguish that brands strengthens children’s social affiliation, and to be sociallyaccepted is an important part of children’s life. / Program: Textilekonomutbildningen

Uppsatsen utgår ifrån hur socialarbetares vittnesmål problematiserar det sociala arbetets struktur gällande ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Genom kvalitativa intervjuer undersöker studien hur barnfamiljer med svag ekonomi upplever att vardagen påverkas av deras ekonomiska situation, vad de tvingas avstå ifrån samt vilket stöd de erfarit från myndigheter och civilsamhälle. Studiens teoretiska ansats utgörs av Baumans teori om konsumtionssamhället, Goffmans Stigma, Bourdieus kapital samt Beckers stämplingsteori.  Uppsatsens resultat påvisar hur familjernas upplevelser av ekonomisk utsatthet i Sverige 2018 skiljer sig ifrån varandra samtidigt som beröringspunkter kan uttydas; föräldrarnas krympta valmöjligheter att samt deras kamp för att ge sina barn möjligheter att delta i samhället på samma villkor som andra. Familjernas upplevelser av att tvingas avstå från saker som andra har av ekonomiska skäl förklarar den ekonomiska utsatthetens skiftningar och hur deprivationens omfattning varierar mellan studiens deltagare. Familjernas erfarenheter av stöd genom statliga myndigheter i samband med ekonomiska problem kan sammanfattas genom deras negativa erfarenheter av socialtjänstens bemötande. De flesta föredrar att vända sig till civilsamhällets ideella organisationer när de behöver stöd: ekonomiskt såväl som känslomässigt. Innebörden av familjernas upplevelser av att avvika från normen i konsumtionssamhället kan ifrågasätta tanken bakom en skälig levnadsnivå och statliga myndigheters förhållningssätt gentemot ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

This is a thesis in Media and Communication Studies at the Department of Informatics and Media, Uppsala University; “Systembolaget's marketing - a little clever like that” (Systembolagets marknadsföring - lite fiffig sådär) written by Hanna Bjurenborg and Emma Lundemo Dahlin. This is a qualitative study that examines consumers' experience of Systembolaget's marketing. We have been using two different methods in this thesis. These methods are two focus group discussions and a web survey. We chose to combine our two methods in order to achieve a more valid result. By combining these two we got both a more general result and also a deeper understanding on how our respondents experience Systembolaget’s marketing. The aim of this thesis is to elucidate what the messages are in Systembolaget’s marketing, how these messages are perceived by the consumer and whether consumers feel that Systembolaget's marketing affects their buying habits. We want to investigate whether consumers believe that the selected campaigns in our study contribute to a change in their consumption from their own perspective. Based on the results of the material we collected in this study we see that depending on whether the message in the ad is seen as good or bad can be a result, if the customers thought the message was clear and easy to encode. There is also a clear pattern seen in the study that if the ad generates an emotion it receives more attention than if it is simply informative.