Stärkta kundrelationer är viktigt för ett företags lönsamhet och när individuella upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning behöver företag utveckla och differentiera sig genom Unique Selling Proposition. Allt mer forskning tyder på att utnyttjandet av de fem sinnena i företagets verksamhet samt marknadsföring kan vara nyckeln till differentiering. Det har blivit viktigare att ge konsumenterna en individuell och skräddarsydd upplevelse där sinnena har fått en allt större betydelse.Syftet med denna undersökning är att undersöka och analysera utnyttjandet av sinnesupplevelsen i marknadsföringen där vi har genomfört en fallstudie på SPA-hotellet Yasuragi. Vi delar även upp konsumentgruppen i två delar, affärsgäster och privatgäster, för att jämföra upplevelse och mottagandet av marknadsföringen. För att svara på syftet har författarna genomfört en enkätundersökning, en deltagande observation på Yasuragi och fyra djupintervjuer samt en mailintervju. Den teoretiska referensramen, empirin och analysen är uppdelad i tre delar utifrån begreppen Sinnesmarknadsföring, Upplevelser och konsumtion.Undersökningen har visat att Yasuragi har alla förutsättningar att arbeta med sinnesmarknadsföring då turismprodukten berör alla de fem sinnena. SPA-hotellet skulle kunna arbeta mer medvetet med denna form av marknadsföring då de nu sker mindre planerat. Som det ser ut just nu sker det ingen större differentiering i marknadsföringen mot affärsgäster och privatgäster. För att lyckas med sinnesmarknadsföring måste fokus ligga på att förmedla känslan och upplevelsen av en produkt/tjänst istället för själva fysiska produkten. Yasuragi måste förmedla sin sinnesupplevelse redan i marknadsföringen där de kan ge ett smakprov av upplevelsen.Genom att beröra så många sinnen som möjligt hos en individ ökar dess intresse samt involvering av en produkt/tjänst vilket också påverkar konsumentbeteendet. Genom vår egen framtagna modell kan man se att ett företags Unique Selling Proposition bör vara så anpassad som möjligt till de fem sinnena för att skapa en total sinnesupplevelse. Sinnesupplevelsen bör sedan marknadsföras till individen för att individen ska utföra ett köp. Sinnesmarknadsföring kan alltså bidra till en starkare relation mellan kund och företag samt till en mer lönsam verksamhet. / Strong customer relationships are important to a company 's profitability and when the demand for individual experiences increase it requires companies to develop and differentiate themselves through Unique Selling Proposition . Growing body of research suggests that the use of the five senses in the business and marketing can be the key to differentiation. It has become more important to provide consumers with an individual and tailor-made experience in which the senses have become increasingly important.The purpose of this study is to examine and analyze the utilization of sensory experience in marketing where we have conducted a case study on SPA hotel Yasuragi. We also divide the consumer group into two parts, the business guests and private guests, to compare the experience and the outcome of marketing. To answer this purpose, we have conducted a survey, a participant observation at Yasuragi and four in-depth interviews and a mail interview. The theoretical framework, empirical data and analysis is divided into three parts based on the concepts of Sensory Marketing, Experiences and Consumption.The study has shown that Yasuragi has every opportunity to work with sensory marketing as the tourism product stimulates all five senses. Yasuragi would be able to work more consciously with this form of marketing as it now occurs less planned. As it stands right now, there is not much differentiation in marketing to business guests and private guests. To succeed in sensory marketing focus must be on to convey the feeling and experience of a product / service instead of the actual physical product. Yasuragi must convey their sensory experience already in marketing where they can provide a taste of the experience.Touching as many senses as possible in an individual increases its interest and involvement of a product / service which also affects consumer behaviour. Through our own designed model, one can see that a company's Unique Selling Proposition should be as accessible as possible to the five senses to create a total sensory experience. Sensory experience should then be marketed to the individual who most likely will purchase. Sensory Marketing can also contribute to a stronger relationship between customer and company, as well as to a more profitable business.

As a consumer often chooses product or service to satisfy the specific needs or desires. However, there is more often than not several brands that manufacture the same product, which means we also have to choose between these brands before we can calm our needs. This choice is usually an active decision. We choose a brand that we are familiar with, or a brand whose identity appeals to us. The brand thus has a major impact on both consumers' decision-making in connection with the purchase, but also for business success. The brand identity is an important aspect that most will affect the brand's popularity. This identity consists of name, logo, packaging, design and personality, and all the associations that consumers connect to the name itself. Due to this unique identity stands out against other brand and attract consumers. To get an insight into how to work with clear brand images and brand identities we have analyzed two brands' commercials. We have analyzed the brands Norrlands Guld and Mariestads to investigate how brand identity is produced and what differences there are in the petitions of these. Both Mariestads and Norrlands Guld is owned, produced, distributed and marketed by Spendrups Brygeri AB. The interesting thing to look at brands with the same owners is that brands in this context is the extra strong need to differentiate as much attention as possible to not out-compete each other. Previous research revolves around the importance of distinct brands. Essay task was thus to exemplify how work and communication with a clear brand can look. In the final analysis the thesis presents for the various tricks that Spendrups uses to give the consumer an idea of ​​brand identity. All this is analyzed by previous research and theories of consumer culture, marketing and the role of advertising for the brand. / Som konsument väljer man ofta en produkt eller en tjänst för att stilla att visst behov eller begär. Dock finns det allt som oftast flera olika varumärken som tillverkar samma produkt, vilket gör att vi även måste välja mellan dessa varumärken innan vi kan stilla våra behov. Detta val är oftast ett aktivt beslut. Vi väljer nämligen ett varumärke som vi är bekanta med eller ett varumärke vars identitet tilltalar oss. Varumärket har alltså en stor påverkan för både konsumenters beslutsprocess i samband med köp men också för företagens framgång. Varumärkets identitet är en viktig aspekt som i allra högsta grad kommer att påverka varumärkets popularitet. Denna identitet består av namn, logotype, förpackning, design och personlighet samt alla de associationer som konsumenten kopplar till själva namnet. Tack vare denna unika identitet urskiljer sig varumärket gentemot andra samt lockar till sig konsumenter. För att få en inblick i hur man kan arbeta med tydliga varumärkesprofiler och varumärkesidentiteter har vi analyserat två varumärkens reklamfilmer. Vi har analyserat varumärkena Norrlands Guld och Mariestads för att undersöka hur varumärkenas identitet framställs samt vilka skillnader som finns i framställningarna av dessa. Både Mariestads och Norrlands Guld ägs, produceras, distribueras och marknadsförs av Spendrups Bryggeri AB.  Det intressanta med att titta på varumärken med samma ägare är att varumärken i detta sammanhang är i extra stort behov av att skilja sig så mycket åt som möjligt för att inte konkurrera ut varandra. / Ida Svensson

Barn är konsumenter, får reklam riktad till sig och syns i reklam. Men om det är rätt och på vilka sätt det bör ske ger upphov till diskussion, såväl i som utanför akademin. Den här studien granskar hur barn görs till en del av konsumtionssamhället genom det lag- och regelverk som omgärdar barn, konsumtion och reklam samt i tre typer av vardagsreklam där barn på olika sätt synliggörs; adresserad direktreklam som skickas hem till tre nyblivna föräldrar under barnets första år, reklam i ett års utgivning av 12 tidningar för barn samt annonser med bilder av barn publicerade i ett års utgivning av fyra tidningar med en vuxen målgrupp. I studien undersöks hur barn framställs och görs som social kategori och som konsumenter i materialen och vad det säger om barns roll och plats i konsumtionssamhället. Med hjälp av kritisk visuell diskursanalys och begreppet barnighet visar analysen med vilken komplexitet och ambivalens barn uppfattas, framställs och bemöts. Lag- och regelverket är komplicerat och ger en dubbeltydig bild av barns rätt till skydd respektive rätt till deltagande. Vardagsreklamens bilder av barn gör dem till objekt att konsumera visuellt samtidigt som normer om den ideala barndomen och den goda betraktaren produceras och reproduceras. Till nyblivna föräldrar framställs diskurser av barn som konsumtionsbehövande på sätt som osynliggör reklamens övertalande budskap. Reklam som riktas till barn själva utgörs av hybridformer där annonser bara är en del, vilket innebär att det som är reglerat som reklam inte är detsamma som det som gör reklam till barn. Utsatthet och skydd, kompetens och rättigheter samt lärande och ålder är tematiker som på olika sätt aktualiseras i samtliga empiriska material. Studien bidrar med förståelse och problematisering av vad barn är och tillåts vara i dagens visuella konsumtionskultur. / Children are consumers and they are marketed to and visible in advertising. But how children, consumption and advertising should be combined cause debate, both in the public sphere and in academia. The dissertation investigates how children are visualized and made as a social category and as consumers in the consumer society by studying the legal framework regarding children, consumption and advertising as well as three types of advertising that people encounter in their everyday lives; advertisements showing children published during one year in four magazines with an adult target group; and addressed direct marketing that was sent to three first-time parents; advertisements in one year's publication of 12 magazines for children. Using critical visual discourse analysis and the concept of childity, the analysis shows the complexity and the ambivalence that characterizes the ways in which children are seen, represented and addressed. The legal framework is complicated and is ambiguous regarding children's right to protection vis-à-vis their right to participate. Advertisements that visualize children produce and reproduce norms concerning the ideal childhood. In order to get parents to consume on behalf of their children, neutral and factual discourses about children's character and needs are articulated. Advertising that is aimed at children consists of hybrids between adverts and editorial material, indicating that it is not only marketing that is regulated by the legal framework that actually markets to children. Vulnerability and protection, competence and rights as well as learning and age are themes that are actualized in different ways in all of the empirical material. The study contributes a new understanding and problematization of what children are, and are allowed to be, in our contemporary visual consumption culture.

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. / This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption.

De bilder som omger oss i vardagen är alla en del i hur vår identitet formas och utarbetas. Kläder och mode kan betraktas som en del av dessa bilder och har således stor påverkan på hur identitetsprocesser ser ut och och uppvisas. Den första introduktionen av oss själva sker genom de plagg vi bär och att konsumera plagg är en vikig del i skapandet av sig själv och sin identitet.  I den här studien har jag genom en designpedagogisk workshop fått ta del av fyra gymnasieungdomars taktila och verbala utsagor kring modekonsumtion och identitetsuttryck. Med utgångspunkt i sina egna garderober har deltagarna genom praktiskt arbete utmanats till att omvärdera och uppdatera ett plaggs egenskaper och genom samtal synliggjort individuella och kollektiva konsumtionsmönster. De har utifrån egna erfarenheter diskuterat plaggets relation till stilen och jaget och hur den relationen förändras över tid och i olika situationer. Tre primära diskurser framträder i studien där den första diskursen ringar in stilen som identitetsuttryck. Den andra placerar stiluttrycket i en konsumtionsdiskurs med hänsyn till identitet och grupptillhörighet. Den tredje sätter stil och identitetsuttryck i förhållande till hållbarhet samt etik och moral.

Dagens överkonsumtion har resulterat i förödande problem för både natur och oss själva. En av alla lösningar till att minska problemet är att tillverka och erbjuda etiskt korrekta produkter till konsumenter. Men trots att intentionen att köpa dessa produkter har ökat hos konsumenter, genomförs inte dessa köp. I samma veva som konsumtionen förändrats har en ny generation vuxit upp och blivit redo att konsumera - Generation Z. Generation Z skiljer sig från andra generationer i både attityd och handlande. De ägnar stor tid åt sociala medier där de utvecklar sina nätverk, ökar sin kunskap och finner inspiration. Om dagens forskning har rätt om denna generation, är det de som har möjlighet att vända den onda trenden med överkonsumtion och få konsumenter att handla på ett mer etiskt korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur generation Z uppfattar vad som visas på sociala medier, samt hur denna information sedan används i praktiken. Detta undersöks för att se om sociala medier kan påverka generation Z till att genomföra fler etiskt korrekta köp. Med ett synsätt baserat på en teori som säger att det finns ett gap mellan etisk intention och genomförande, är det därför viktigt för både kunder och företag att förstå vad det är som påverkar konsumenter till att faktiskt genomföra ett köp. Om denna kunskap inte uppdagas, kommer problemet kvarstå. Forskning på generation Z är idag väldigt begränsad, på grund av detta har en kvalitativ tvärsnittsdesign med semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Val av metod härleds till att den var bäst lämpad för att uppnå en djup förståelse om ämnet under en kort tid. Undersökningen baseras på fyra fokusgrupper med tre till fem respondenter i varje grupp, totalt 17 personer. Intervjuerna ägde rum i Borås och utfördes på kvinnor i åldern 16-25 år. Utifrån resultatet från empirin och analysen kunde trovärdiga slutsatser om generation Z och dess användning av sociala medier dras. Generation Z använder sig frekvent av sociala medier. De främsta användningsområdena är för att hålla kontakten med omvärlden, inspireras och hämta information. Dessa användningsområden varierar beroende på vilken plattform som används. Nyheter som prioriterades på sociala medier var sådant som snabbt fångade intresset och var lättillgängligt att läsa. Det var också av vikt att informationen kom från en trovärdig källa. Gällande reklam från influencers på sociala medier var det också viktigt att produkten kunde kopplas till personen i fråga, det vill säga även här behövde källan vara trovärdig. Hos generation Z var gapet mellan intention och genomförande av etiskt korrekta köp påtagligt. Slutsatserna som drogs från intervjuerna var att sociala medier bör användas som ett verktyg för att minska gapet då det påverkar konsumenter till hög grad. Majoriteten av respondenterna ville genomföra etiskt korrekta köp, men hänvisade till diverse faktorer som påverkade genomförandet. Främst var okunskap anledningen till att mindre “bra” köp gjordes. Antalet etiska köp kan ökas genom snabbläst information om hållbarhet på sociala medier. / Today's overconsumption has resulted in devastating problems for both nature and ourselves. One of many solutions to reducing the problem is to manufacture and offer ethically correct products to consumers. But even though the intention to buy these products has increased amongst consumers, these purchases are not implemented. At the same time as the consumption changes, a new generation has grown up and are now ready to consume - Generation Z. Generation Z differs from other generations in both attitude and action. They spend a lot of time on social media where they develop their networks, increase their knowledge and find inspiration. If today's research is right about this generation, they are able to reverse the evil trend of overconsumption and make consumers act more ethically correct. The purpose of the thesis is to investigate how generation Z perceives what appears on social media, and how this information is then used in practice. This is investigated to see if social media can affect generation Z to implement more ethically correct purchases. With an approach based on a theory that says there is a gap between ethical intention and implementation, it is therefore important for both customers and companies to understand what it is that influences consumers to actually conduct a purchase. If this knowledge is not discovered, the problem will persist. Research on generation Z is today very limited. Because of this, a qualitative cross-sectional design with semi-structured group interviews has been conducted. The choice of method was found to be best suited to obtain a deep understanding of the subject in a short period of time. The survey is based on four focus groups with three to five respondents in each group, a total of 17 people. The interviews took place in Borås and were performed on women in age 16-25 years. Based on the empirical results and the analysis, credible conclusions about generation Z and its use of social media could be drawn. Generation Z uses social media frequently. The main uses are to keep in touch with the outside world, inspire and retrieve information. These uses vary depending on the platform. News that were prioritized on social media were those that quickly caught the interest and were easy to read. It was also important that the information came from a credible source. Regarding advertising from influencers on social media, it was also important that the product could be linked to the specific person. So, even here the source needed to be credible. Amongst generation Z, the gap between intention and implementation of ethically correct purchase was significant. The conclusions drawn from the interviews were that social media should be used as a tool to reduce the gap, as it highly affects consumers. The majority of respondents would do ethically correct purchases, but referred to various factors that influenced implementation. Mainly, lack of knowledge was the reason why less "good" purchases were made. The number of ethical purchases can be increased by fast-paced information on sustainability at social media. This thesis is written in Swedish.

Overconsumption has become a common phenomenon in our contemporary consumer society. Furthermore, overconsumption has repeatedly been pointed out for its negative impact on the wellbeing of both humans and the environment. Alternative consumption and minimalism have, in recent years, become increasingly noticeable as a solution to this problem. The purpose of this study is threefold. First, from a Swedish context provide information on the motives of individuals who choose an alternative consumption or a minimalistic lifestyle, second, how these choices are important to the construction of these individuals’ self-identity, and third to discuss the significance of objects for these individuals. Previous research shows that motives for individuals who choose alternative ways of consumption are both personal benefits and activist ideologies. Financial capacity also plays a major role in an individual’s ability to consume alternatively or choose a minimalistic lifestyle. We have noted that previous research is currently lacking to explain how alternative ways of consumption are related to the construction of self-identity. Previous research also shows that there seems to be an ongoing discussion about the definition of the concepts of alternative consumption and minimalism. Our study is based on qualitative interviews with five individuals where both alternative consumers and minimalists are represented. This study's findings show that the main motive of our interviewees to choose alternative ways of consumption is that these lifestyles has given rise to increased well-being. It also shows that some participants have been able to develop an emotional distance to their belongings through these lifestyle choices. The results also indicate that the interviewees do in fact construct their self-identity through alternative ways of consumption. Also, that class affiliation is a crucial factor for the individuals' ability to choose a lifestyle characterized by alternative ways of consumption. / Överkonsumtion har blivit ett vardagligt fenomen i vårt samtida konsumtionssamhälle. Detta har upprepade gånger pekats ut som en bidragande faktor till att välbefinnandet hos både människa och miljö påverkats negativt. Både alternativ konsumtion och minimalism har på senare år blivit allt mer uppmärksammade som lösningar på detta problem. I denna studie är syftet att utifrån en svensk kontext bidra med kunskap om vilka motiv individer har till att välja en alternativ konsumtion eller en minimalistisk livsstil, hur detta i sin tur har betydelse för konstruktionen av självidentiteten samt vilken betydelse ting har för dessa individer. Tidigare forskning har visat att personliga fördelar och aktivistiska ideologier varit motiv för individer till att välja alternativa konsumtionssätt. Förutsättningarna för att göra dessa livsstilsval skiljer sig dock beroende på vilken ekonomisk kapacitet människor besitter. Vi har uppmärksammat att nuvarande forskning är bristfällig i att förklara hur alternativa konsumtionssätt står i relation till identitetsskapande. Det tycks även finnas en pågående diskussion i tidigare forskning om definitionen av begreppen alternativ konsumtion och minimalism. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med fem intervjupersoner där både alternativa konsumenter och minimalister finns representerade. Studiens resultat visar att intervjupersonernas huvudsakliga motiv till att välja ett alternativt konsumtionssätt är att livsstilen givit upphov till ett ökat välbefinnande. Resultatet visar även att vissa deltagare har utvecklat en emotionell distansering till sina ägodelar genom deras val av livsstil. Resultatet tyder även på att intervjupersonerna konstruerar sin självidentitet genom alternativa konsumtionssätt samt att klasstillhörigheten återigen anses vara en avgörande faktor för individers förmåga att välja en livsstil präglad av alternativa konsumtionssätt.

No description available.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.