This thesis is about playing duo with double bass and voice and how I as a double bass player should play to make the music as interesting as possible but also to make the singer the most comfortable. As a bass player, I don’t have the luxury of playing several intricate chords in the same extent as for example a piano player and learning to be clear and precise in my playing is a skill that takes many years to master.  The methods I’ve chosen to explore this is composing short examples of songs for voice and double bass where I first play around with harmony and different bass notes on specific chords to make the harmonic progression clearer. I’ve also composed a short example where I play the same bassline in three different octaves. The purpose of this was to explore which of these registers was the most comfortable and what feeling the different registers gave.  In the next part of the project, I analyze my results and write music inspired by my findings to be performed at my exam concert which took place the 21st of February in Nathan Milsteinsalen at the Royal College of Music in Stockholm. The band consisted of six singers and double bass.   Concludingly, I state that the results are varied. The results for the harmonic experiment had individual aspects amongst the singers and could not specify a general rule of thumb. As for the register experiment, I found that the two lower registers we’re the most comfortable although the highest gave an interesting feeling. / <p>Devil May Care (Bob Dorough), The Way You Look Tonight (Jerome Kern &amp; Dorothy Fields), Weathered (August Eriksson), The Lovers (August Eriksson), Clouds (August Eriksson), Se Mig (August Eriksson).</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>August Eriksson - kontrabas</p><p>Emma Jansson - sång</p><p>Emmalisa Hallander - sång</p><p>Amanda Sandorov - sång</p><p>Selma Pinton - sång</p><p>Ella Cronberg - sång</p><p>Jenny Hedman - sång</p><p></p><p>bifogade ljudbilagor är:</p><p>- examenskonserten</p><p>- utdrag ur "Se Mig"</p>

Syftet med denna studie är att följa min inlärningsprocess av Serge Koussevitzkyskontrabaskonsert op. 3. Genom studien har jag kommit fram till olika övningsmetoder som kan tillämpas på Koussevitzky baskonserten som intonationsproblem samt tekniska svårigheter man stöter på under inlärningsprocessen. Med hjälp av videoanalys och loggbok dokumenteras processen. Flera förbättringsområden identifieras såsom övningsstruktur, fingersättningar, lägesväxlingar och stråkföring. I studien presenteras olika övningsstrategier i musikalisk gestaltning och lösningar på specifika tekniska hinder / The purpose of this study is to follow my learning process of Serge Koussevitzky's Double Bass Concerto op. 3. Through the study, I have come up with different practice methods that can be applied to the Koussevitzky bass concerto as intonation problems as well as technical difficulties encountered during the learning process. With the help of video analytics and logbook, the process is documented. Several areas for improvement are identified, such as practice structure, fingering, position shifts and stringing. The study presents different practice strategies in musical performance and solutions to specific technical obstacles.

Denna studie har som mål att undersöka hur kontrabaslärare inom jazz- och improvisationsutbildningar talar om enskild undervisning på kontrabas, hur den traditionella metodiken för att lära sig att spela kontrabas inom den klassiska västerländska konstmusiken används i deras undervisning och vilka faktorer som påverkar deras val av undervisningsinnehåll. För att urskilja diskurser och faktorer i dessa olika lärares utsagor har enskilda kvalitativa intervjuer med fyra framstående lärare i jazzkontrabas på högskolor, folkhögskola och gymnasium genomförts och analyserats med hjälp av diskursteori. I mitt resultat har jag kommit fram till fyra diskurser som framträder: Elevanpassningens diskurs som handlar om lärarens syn på elevernas egna mål, motivation och musikaliska bakgrund, Traditionen och lärarens bakgrund där kontrabasens historiska betydelse och metoder tas upp, Musikerdiskursen som handlar om det subjektiva perspektivet på det personliga uttrycket och lärarens syn på vad som krävs för att bli en professionell musiker. Läraren och ramfaktorerna handlar framför allt om vilket förhållningsätt informanterna har till lärartraditioner och hur ramfaktorer påverkar deras undervisning. Vidare forskning skulle kunna belysa hur yrkesverksamma jazzbasister ser på vilken typ av skolning som krävs för att bli framgångsrik som musiker och hur elever och studenter förhåller sig till musikerdiskursen. / This study aims to investigate how teachers who teach upright bass to students who studies jazz and improvisation talks about teaching, how traditional methods for learning double bass in the classical western music tradition and other factors has an impact on their choice of content for their classes. Four teachers at university, folk high school and high school have been interviewed with qualitative interviews to reveal any discourses. The result shows that four discourses in particular determine these teacher’s way of teaching. The discourse of student adjusted teaching talks about the teacher’s adjustments to the student’s needs and wishes, tradition and teacher background, the musician discourse which talks about what the teachers finds necessary for the student to know in order to become a professional jazz musician and the final discourse is the one about the subjective teaching styles and frame factors and how they affect the teaching choices.

I have in this thesis composed music for a concert using a string quartet and a jazz quartet combined, which for me is an entirely new group of instruments put together. This thesis follows my process writing the compositions from the beginning until the end. The purpose of the thesis has been to explore how to integrate a string quartet and a jazz quartet combined in my compositions.  I have, while composing, examined how the double bass relates to the instrumentation and how the bass could be used in melodies, voicings and bass lines. The goal has also been to perform these compositions during my graduation concert.   In the thesis I describe the different methods I have used to fulfil the purpose; “learning-by-doing”, inspirations and interviews, and I tell the reader about the experiences made and the knowledge I have acquired by using these. Furthermore, I give an account of the concert-material made and explain how I merged the instruments together in the compositions. Towards the end of my thesis, I share the insights and understandings that has arisen along the composing process. I ascertain that I by doing the project have developed as a composer as well as a double bass player.  This thesis could be interesting for anyone who is involved or interested in music, composing, double bass or the creative process. / <p><strong>Repertoar under konsert:</strong></p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Interlude</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Patience</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Intro to Loyalty</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Loyalty</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Kindness</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Passion</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Your Inner Self</p><p></p><p>Medverkande musiker:</p><p>Sopransaxofon: Tom Gabrielsson</p><p>Violin 1: Lisa Chenver</p><p>Violin 2: Filip Magnusson</p><p>Viola: Madara Tupina</p><p>Cello: Erik Elvkull</p><p>Piano: Britta Virves</p><p>Kontrabas: Ingrid Schyborger</p><p>Trummor: Edvin Fridolfsson</p><p></p><p>Konserten tog plats den 2 mars på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Vi var en ensemble på åtta personer och musiken jag hade skrivit till den här konserten fokuserade på att interagera jazzkvartett och stråkkvartett. Temat på konserten var "Humane Strings" och ordet <em>Humane</em> betyder några av de fina egenskaper vi människor har. Så som; att vara medkännande, vänlig, godhjärtad, generös och att vara öppenhjärtad. Så ofta glömmer vi bort våra vackra egenskaper och vi tänker för mycket på de negativa karaktärsdragen vi har. Min idé var att om vi kunde förtstärka våra goda egenskaper så kanske världen skulle vara en bättre plats. Detta tema försökte jag gestalta i musiken skriven för konserten. </p><p></p>

Frantisek Gregora which is an outstanding contrabassist, composer and theorist. Frantisek Simandl which is one of the most famous professors at Konservatorium Wien or George Mraz which is worldwide double bass player. All they were born in South Czech, and my master diploma Thesis is dedicated to them. But this my work will not be only devoted to them, I will also talk about other famous musicians from South Czech as Jozef Houdek, and also about Petr Ries or Karel Sejna which are both members of Czech Philharmonic, because they were and they are important representatives of czech double bass school.

Ett arbete om att din sittställning kan påverka ljudet du producerar. En studie i hur basister sitter och använder kroppen. Hur du arbetar med din kontrabas utan att skada kroppen. / About your seating position and how to produce sound. A study of how double basists use their bodies and how to play double bass without injuring your body. / <p>G. Bottesini "Elegy no.3". Pianist Erik Lanninger</p><p>A. Vivaldi "Cello sonata no.3 in A-minor" Cembalo Anna Paradiso</p><p>A. Pärt "Spiegel im Spiegel". Pianist Erik Lanninger</p><p>E. Bloch "The Prayer" från "Jewish Life". Pianist Helena Hansson</p><p>G. Bottesini "Concerto for Double Bass and Orchestra no.2 in B-minor". Violin Lina Samuelsson, Lisa Chenevier, viola Doris Mägi, cello Viktoria Hillerhud, kontrabas Jennifer Downing Olsson. </p><p>I tillhörande video förekommer Prayer av Bloch och Elegy av Bottesini. Medverkar gör Helena Hansson och Erik Lanninger.</p><p></p>

Studien undersöker hur kontrabaspedagoger på högskolenivå jobbar med undervisning i improvisation och vilka implikationer det kan få när undervisningen sker i en akademisk miljö. Förhoppningen var att studien, genom kvalitativa intervjuer med framstående jazzbasister, som även jobbar som kontrabaspedagoger, skulle ta fram en samling idéer för undervisning av improvisation som kan användas på jazzutbildningar och som kan vara till användning för framtida undervisning i improvisation på kontrabas. Med hjälp av begrepp från vedertagna läroteorier från främst sociokulturell tradition analyseras resultat för att försöka besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att ett bra gehör och god teknik är de två viktigaste idealen för den improviserande basisten och att kontrabaspedagoger lär ut verktyg för improvisation till sina studenter. Vidare visade resultatet att den stora fördelen med att jobba med jazzundervisning i en akademisk miljö är att den är, för studenter, en mötesplats för likasinnade. / This study asks the question how upright bass teachers work with teaching improvisation on the university level and what implications the academic environment could have for the students. The aim for this study was, through qualitative interviews with renowned bassists, to gather some ideas on teaching improvisation that can be used for future teachings of improvisation on the upright bass. With the use of terms from theories of learning, the results were analyzed to answer the research questions. The results show that a good ear and technique are the most important ideals among improvising bass players, and furthermore teachers of jazz bass improvisation saw it as their role to teach tools for improvisation to the students. Finally, the results show that the big advantage of learning jazz in the academic environment is that the student gets to meet peers with the same interests as they have.

Music has the power to elicit feelings amongst us, and it is something that has always astonished me. In my thesis, I have applied it to improvisation by working transdisciplinary based on these questions: How can I portray the different feelings of a story and get the ensemble involved by using collective improvisation? How do I lead the musical narrative based on my role as composer/bandleader and bassist?  By taking the dramaturgy from a story that will decide the whole form of the concert, I have composed music by applying concepts from the doctrine of rhetoric topos and the psychology of music. The music was then performed in a concert with a band of six musicians, where we collectively portrayed the story with the written music and improvisation. The goal was to create an environment for collective improvisation where the focus was to portray different sentiments and, in the end, this work revealed a new way of thinking about and approaching improvisation for me. It also showed how much I value communication and interplay in an ensemble and how it can affect the music in a positive way. / <p>Kompositör: Amanda Karström</p><p>Medverkande: Amanda Karström - Kontrabas</p><p>Filip Öhman - Trummor</p><p>Alexander Falkebring - Vibrafon</p><p>Ima Baeza Bilgin - Piano och Synthesizer</p><p>Erik Hasselfeldt - Altsaxofon och klarinett</p><p>Björgvin Hjálmarsson - Tenorsaxofon och basklarinett</p>

Jag drar mig för att ta beslut. I detta arbete vill jag se förbi min spontana reaktion att avfärda obeslutsamheten som ett oskick, för att istället se vilka möjligheter som infinner sig när något får lämnas öppet. Genom att se musikskapandet som något som sker i framförandesituationen, blir det musikaliska verket något mer än en förutbestämd entitet som drabbar en publik. Musiken uppstår i ett intrikat samspel av aktörer, innanför och utanför scenrummet, som tillsammans utgör framförandesituationen. Med detta synsätt som utgångspunkt kommer jag att beskriva tre kompositionsprocesser med sinsemellan ganska olika resultat, med tonvikt på hur jag på olika sätt bemött, använt och/eller strävat mot öppenheten inför framförandesituationen i dessa processer. Dessa erfarenheter kommer jag sedan att ställa mot ett pågående arbete med ett själv-resonerande vibrotaktilt instrument – en feedback-kontrabas. Efter en presentation av instrumentet kommer jag genom analys av videoinspelade improvisationer beskriva några av feedback-kontrabasens affordanser i en solokontext. Jag avslutar med en beskrivning av hur jag använt dessa erfarenheter i solostycket FYR.

Jag har länge tyckt att soundet från en stråke är häftigt. Det finns inspelningar med jazzstråk, men det är inte jättevanligt och jag undrade varför. Är det för att det finns för många svårigheter att hantera med stråken? Eller var det kanske så att det fanns massor med möjligheter som inte många tog vara på? Syftet i mitt arbete har varit att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter med att spela stråke på kontrabas i jazzmusik. I arbetsprocessen har jag valt ut låtar och spelat in dessa låtar med ett band bestående av trummor, el-gitarr, tenor saxofon och viola. Sedan har jag skickat låtarna till verksamma stråkbassister så att de kan kommentera och ge tips. Utifrån kommentarerna, tipsen och min egna analys av låtarna har jag gjort övningar som har gjort att jag på bättre sätt har kunnat ta vara på möjligheterna och hantera svårigheterna. De tankar jag hade i början av arbetet angående vad som skulle vara möjligheterna med stråken och vad som skulle vara svårigheterna har visat sig i vissa fall inte stämma alls, i vissa fall stämma delvis och i vissa fall stämde de helt. Ett exempel är att jag tänkte i början av arbetet att få till bra rytmer skulle vara en svårighet, dock visade sig rytmer även vara en möjlighet då man kan ha större rytmisk variation med stråken än med fingrarna eftersom man kan hålla ut en ton längre med stråken. / For a long time I have been thinking that the sound of a bowed tone is cool. There are recordings of music with jazz bowing, but it is not very common and I wondered why. Is it because there are too many difficulties with bowplaying? Or are there a lot of opportunities that only a few bass players take advantage of? The aim of my thesis is to figure out what the difficulties and the opportunities with bow playing on the double bass are in jazz music.  In my research process I have chosen a couple of songs, rehearsed and recorded them with a band including drums, guitar, tenor saxophone and viola. After each recording session, I sended the recordings to a couple of active bow playing bass musicians, which answered with comments and advices.  Based on the advices and my own analysis of the songs, I did exercises that taught me how to handle the difficulties and how to fully use the opportunities with bow playing in jazz music.  In the beginning of the project I had some thoughts about what the opportunities and difficulties would be. Some of the thoughts came out to be, in some cases incorrect, in some cases partly correct and in some cases fully correct.  An example is that, beginning my research I thought that playing rhythms with a bow would be difficult, but as it turned out, playing rhythms could also be an opportunity. I then could use more versatile rhythms than with my finger, since the bow allows me to hold a tone for a longer time.