Psykologiska kontrakt innefattar upplevelser av förväntningar och skyldigheter i den ömsesidiga relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie var att undersöka till vilken grad arbetstagare upplevde att deras arbetsgivare hade uppfyllt sin del av det psykologiska kontraktet. För att göra detta skickades ett frågeformulär ut via mail och sociala medier till arbetstagare på olika organisationer. Frågeformuläret byggde på påståenden inom det relationella psykologiska kontraktet med områdena lojalitet, förtroende, uppskattning, kommunikation och stöd. Vi undersökte om anställningslängd och kön hade en påverkan på uppfattandet om uppfyllandet av det psykologiska kontraktet. Resultaten visade en signifikant skillnad i anställningslängd och uppfattandet av lojalitet, vilket indikerar att förväntningar om lojalitet kommer bli mer uppfyllt med tiden. Däremot var det en ickesignifikant effekt på anställningslängd och uppfattningen av kontraktets totala uppfyllnad, samt en icke-signifikant effekt på kön och uppfyllandet.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av det interna psykologiska kontraktet under Covid-19 pandemin, samt i vilken utsträckning det psykologiska kontraktet upplevs vara uppfyllt av arbetsgivaren. En kvalitativ metod användes och nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med offentlighetsanställda sjuksköterskor på fyra olika arbetsplatser inom vården i mellansverige. Intervjuerna analyserades genom en induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman med sex tillhörande underteman. Huvudresultatet visade att deltagarna upplevde god kommunikation, autonomi och chefernas stöd som centrala delar i deras psykologiska kontrakt. Rätt förutsättningar såsom arbetsmiljö, utbildning och utrustning var även delar av kontraktet som uppskattades av sjuksköterskorna. De upplevde att deras arbetsgivare generellt levt upp till deras förväntningar men att de ökade kraven som orsakades av Covid-19 pandemin resulterade i ouppfyllda psykologiska kontrakt . Detta påverkade deltagarna negativt och orsakade stress , minskad arbetsglädje, ohälsa och i vissa fall uppsägningar.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer. Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna. Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden. Det som uppkommit som en av de största skillnaderna mellan projekt är om de integrerar eller inte integrerar underentreprenörer. Vid upphandling har det diskuterats hur lagen om offentligupphandling kan påverka resultatet samt vikten av ett genomtänkt bedömningssystem av anbudsunderlag. Dessutom tydliggörs vikten av varje individs engagemang under denna typ av samarbete vilket också lyft frågan om hur organisationen skall väljas ut. När det kommer till kontraktet har det konstaterats att incitament inte används eller uppskattas i någon större utsträckning, dock kan bonus vara ett bra medium för att styra kvaliteten på de mjuka parametrarna. Om bonus eller incitament används är det av vikt att dessa har ett tydligt utvärderingsystem vilket håller parterna ständigt uppdaterade om hur de ligger till för att erhålla en utbetalning av eventuell bonus. Vidare kan kontraktet hjälpa till att tydliggöra samarbetet, detta genom att strukturera varje parts ansvarsområde samt tydliggöra respektive parts förväntningar på varandra. Detta kan reducera missförstånd och eventuella konfliketer längre fram. Vilket leder till ett bättre arbetsklimat och förhoppningsvis bättre slutresultat. Vidare är ett riktpris vilket är rimligt för alla parter direkt nödvändigt för ett lyckat projekt. När det kommer till kontraktsteoretiska risker har det uppmärksammats att det inte är något som diskuteras i någon större utsträckning. Det finns en mindre medvetenhet om dess existens men fokus ligger på de ekonomiska- och tidsrelaterade risker vilka kan föreligga. / The goal with the report is to investigate how the partnering process can be performed to maximize the satisfaction of all engaged actors within the project. This will be done by focusing on three main parts; partnering as definition and the markets perception of the concept. The procurement phase, how should it be constructed in order to be able to select the tender which will provide the highest satisfaction for the project in total? The contract, how should it be formed to make all parts engaged and strive together for the same goal, which benefits all actors and the project as a whole? Besides these questions it will also be investigated how risks which stems from contract theory are noticed and dealt with. Theory suggests that the main factors behind a successful partnering project are; trust, monitoring and controls. These instruments could be described as soft parameters, therefore questions has been constructed to investigate how projects are planned in order to increase the quality of the soft parameters. The investigation is performed by holding 14 interviews including clients, contractors and subcontractors. From the interviews it can be concluded that the markets conception of partnering is relatively uniform. What has turned out to be the biggest difference between the projects is if they choose to include the subcontractor within the partnering contract or not. When it comes to the procurement it has been discussed how the law of public procurement could affect the result. The importance of a well-functioning grading system for the tenders has also turned out to be of key importance. Furthermore the individual’s importance within the project has been voiced, which increases the importance of how to select the project organization. When it comes to the contract the conclusion is that incentives is neither being used to any extent, nor is it appreciated when used in partnering. But bonus on the other hand, is said to be a good medium to govern quality when discussing the soft parameters. If bonus or incentives are used it is of importance that the parameters who are connected to them are clear, and that the system which decides if the goals for the bonus is reached is well-functioning and continuously updated. This is important in order for the contractors to know how close they are of reaching the goals. Furthermore the contract could help clarify the cooperation, by structuring every actor’s responsibility and clarify the actor’s expectations of each other, this is important to reduce misunderstandings and eventual conflicts further on in the project. This leads to a better working climate and hopefully a better end result. It is also a direct necessity to reach a target price which is reasonable for all parts in order to achieve a successful project. When it comes to risks within contract theory it has been observed that is it not discussed at any further extent. There is a minor awareness of its existence but focus is on economic and time related risks.

Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Denna studie vill fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjens vardagsspråk kan se ut. Genom observationer och intervjuer med informanterna undersöker denna studie de regelbundenheter i de språkliga praktiker som informanterna använder sig av i deras vardag. Frågeställningarna till denna studie är: 1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker? 2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker? Allt fler familjer i dagens samhälle är flerspråkiga och mycket forskning ligger i barns utveckling i flerspråkiga familjer. Denna studie vill dock fokusera på flerspråkiga ungdomar och deras språkliga praktiker i vardagen, mer specifikt i konversationer med vårdnadshavare. Genom intervjuerna får informanterna observera sitt eget sätt att konversera samt uttrycka sina tankar och åsikter om observationerna, diskurs och metadiskurs. Resultaten visar på att de sociala kontrakt som vårdnadshavarna upprättade innan barnens födsel har barnen anammat vilket i sin tur lett till att barnen har lingvistiska habitus. Men ju äldre barnen har blivit, desto mer språkmedvetna blir de. Observationerna och intervjuerna gjorda för denna studie visar att de två tonårsinformanterna börjar motarbeta de sociala kontrakt vårdnadshavarna upprättade. Resultaten visade att motstånden mot det sociala kontraktet får föräldrarna att ifrågasätta upprättandet av den språkliga praktiken inom familjen. Men samtidigt i och med att det ligger i deras lingvistiska habitus har vårdnadshavarna själva svårt att frångå de sociala kontrakten.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

I samband med covid-19-pandemin rekommenderades gymnasieskolor att övergå till fjärr- och distansundervisning. Det gjorde att lärarna behövde ställa om till en undervisning som till stor del skulle ske via nätet. Tidigare forskning inom området har presenterats. Syftet med detta arbete har sedan varit att ta reda på vilka erfarenheter och upplevelser som matematiklärare på gymnasienivå har haft under pandemin och den tillhörande fjärrundervisningen.  För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod. Intervjuer hölls med sex yrkesverksamma matematiklärare på gymnasienivå. Dessa var från tre olika skolor, inklusive vuxenutbildning, i en kommun i södra Sverige. Svar från fem av lärarna ligger till grund för resultatet. Analys av materialet skedde utifrån teorin om det didaktiska kontraktet, hur detta kan vara en del av en undervisningskontext och vilka konsekvenser det kan ge när det bryts.  Resultaten pekar på relationen till eleverna är det som blir mest negativt påverkat vid fjärrundervisningen, men det finns även fall då enstaka elever har gynnats. Avståndet mellan både lärare och elev och även mellan elev och elev ökar. Detta blir ett hinder som står i vägen för lärandet. Förväntningarna mellan lärare och elev har ändrats och detta kan ha skapat förvirring och osäkerhet kring undervisningen. Många av lärarna har använt sig av liknande pedagogiska metoder och arbetssätt som innan fjärrundervisningen, men en del lärare har gjort mer drastiska förändringar. För att kunna ta till sig de nya digitala verktyg som krävts har lärarna till stor del tagit hjälp av kollegor. Dessa resultat tyder på att matematiklärare i framtiden kan behöva hitta nya tillvägagångssätt för att nå alla elever, speciellt i en fjärrundervisningskontext. Men även att vissa elever kanske hade gynnats av att kunna fortsätta med sin undervisning på distans.

Dataskyddsförordningen lagförs i alla EUs medlemsländer den 25 maj 2018 och kommer att ställa krav på organisationers arbete och hantering av personuppgifter. Förordningens syfte är att skydda enskildas rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Direktmarknadsföring är en metod som bygger på insikter utifrån data om kunder för att kunna individanpassa erbjudande och reklam som matchar kundernas preferenser. Syftet med studien är att undersöka hur dataskyddsförordningen påverkar organisationers arbete med direktmarknadsföring. För att undersöka detta intervjuades sju svenska företag. Där frågor ställdes rörande insamling, hantering och lagring av personuppgifter för direktmarknadsföringssyfte, hur den nya lagen tolkas och vilka eventuella förändringar som gjorts i organisationen för att arbeta i enlighet med lagen. Resultatet visar att dataskyddsförordningen påverkar organisationer sett till att de behöver göra anpassningar i sitt arbete med hantering av personuppgifter men inte kopplat till möjligheten att bedriva direktmarknadsföring. Dataskyddsförordningen ger kunden större makt och kontroll över sina personuppgifter, vilket stärker det sociala kontraktet och sociala utbytet. / The General Data Protection Regulation (GDPR) will be enacted in all of the EU member states May 25, 2018 and will connote increased demands on how organizations handle personal data. The purpose of the regulation is to protect individual rights and freedom, in particular their right to protection of personal data. Direct marketing is a method based on insights from customer data in order to be able to customize offers and advertisements that match customer preferences. The purpose of the study is to examine how the GDPR affects organizations work with direct marketing. To examine this, seven Swedish companies were interviewed, where questions were raised regarding the collection, handling and storage of personal data for direct marketing purposes, how the new regulation is interpreted and if any changes were made in the organization to work in accordance with the law. The results show that GDPR affects organizations with regards to having to make adjustments in their internal personal data management, but not linked to the possibility of rendering direct marketing. GDPR gives the customer greater authority and control over their personal data, which strengthens the social contract and social exchange between the customer and organization.

The objective of this thesis paper is to investigate whether if smart contracts concluded on a blockchain are recognized as contracts under Swedish law. This is done by analyzing two fictional examples of concluded smart contracts. The study shows that smart contracts may indeed be recognized as contracts as they fulfill mechanisms for concluding contracts that are regulated in the Swedish Contracts Act, such as offer-acceptance. Smart contracts may also be concluded on mechanisms that are not directly regulated by the Contracts Act, these include tacit agreements and standard form of contracts. The objective also includes discussions regarding certain legal issues that are raised by the blockchain and smart contracts. For instance, what problems an immutable blockchain may pose for the possibility to recall an offer or acceptance stated in the Contracts Act. Another aspect that may also potentially prove troublesome is the smart contracts self-fulfillment. This is because they can facilitate the automatic fulfillment of contracts that are null and void due to the fact that they comprise illegal or immoral undertakings.

Title: The implied contracts. Nurses experience of psychological contracts.          The purpose of the study was to investigate nurses experience of the psychological contract. An inductive thematic analysis was used where nine semi-structured were conducted with nurses at a hospital in Sweden. The study resulted in six main themes: Clear tasks, Content of the employment relationship, The role of communication, Well-being, Responsiveness and Lack of resources. The working days were regulated by the employment contract, but extra tasks may appear and those were regulated by the psychological contract. The nurses’ expectations in their employment were honesty, responsiveness, and a knowledgeable manager. The communication with the manager was perceived as good, but previous experiences show poor communication. Good well-being in the nurses’ department contributed to the nurses staying, despite considerations about changing employee. They have experienced breach of contract, such as lack of feedback, responsiveness, and broken promises from the employer. They expected more resources such as education and salary. The study can contribute to understand nurturing nurses’ psychological contracts for a functioning employment.