Flexibilitet att kunna anpassa sin verksamhet är något som de flesta företag värderar högt i den snabbrörliga världen vi lever i idag och detta tillgodoses till stor del genom flexibla arbetssätt. Däremot, hur företag kan ges flexibilitet genom olika kontraktstyper kopplat till kontorslokaler är sparsamt behandlat inom litteraturen. Syftet med studien är utreda hur hyresgästernas behov av flexibla hyresavtal kan tillgodoses och hur fastighetsägarna kan agera för att fånga en förväntad betalningsvilja för denna flexibilitet Studiens resultat visar att det idag tycks finnas en efterfrågan på flexibla hyresavtal på Stockholmsmarknaden bland ett flertal olika företagskategorier. Detta tillgodoses främst genom tredjepartslösningar, optioner och även till viss del av färdiginredda lokaler med korta kontrakt. Av de företag som efterfrågar flexibilitet är det främst de med mellan cirka 10-20 anställda som idag inte får sina behov tillgodosedda. En av anledningarna till detta är att denna grupp bland annat har ett behov av att skapa en egen företagskultur och identitet med hjälp av lokalen, vilket inte alltid kan tillgodoses genom de lokallösningar som erbjuds via tredje part. Anledningen till det begränsade utbudet av flexibla hyresavtal beror till stor del på ett antal observerade friktioner i marknaden kopplat till dessa avtal. Det handlar främst om att flexibla hyresavtal är associerade med en ökad risk för vakanser och ökad arbetsbelastning för förvaltningsorganisationen. Ett sätt att hantera dessa friktioner är att öka hyresintäkterna för flexibla hyresavtal, vilket kan uppnås genom att en meny av kontrakt erbjuds hyresgästerna. Om hyresintäkterna ökas, samtidigt som risken förknippad med flexibla hyresavtal kartläggs bättre samt diversifieras, skapas möjligheter för att utbudet av flexibla hyresavtal ökar i framtiden. / Flexibility to adopt the business is highly valued amongst most companies given the rapid-changing world we live in. Today this is largely catered for through flexible working methods. However, how companies can be given flexibility through different types of contracts is sparsely addressed in the literature. Therefore, the aim of this study is to examine how supply and demand for flexible leases can be matched, and how property owners could act to capture a potential future increase in willingness to pay for flexible leases. The results of the study show that there seems to be a demand for flexible leases on the Stockholm real estate market in a number of different categories of companies today. This is mainly achieved through third party solutions, real options and a few types of short-term contracted premises. Among the companies that demand flexibility, it is primarily companies with between approximately 10-20 employees who do not receive their flexibility requirements today. One of the main reasons for this miss-match is because this group has a need to enhance their own corporate culture through the rented office space, which cannot always be met by the facilities offered through third party solutions. The reason for the limited supply of flexible leases can be derived from a number of observed frictions in the market, primarily because these leases are associated with an increased risk of vacancies and increased workload for the property management organization. However, as a counterpoint to this, a menu of different office leases with varying degrees of flexibility can be offered to tenants to capture the willingness to pay for flexibility. Thus, if the rental income increase, while the risk associated with the flexible leases is better identified and diversified, the supply of these leases might increase in the future.

Blockchain technology with its distributed ledgers attracts massive attention today and creates interest in many different industries. One of the most promising areas for implementation of blockchain technology is its use to create fully automated and decentralized contract solutions, so-called smart contracts. The blockchain technology is also expected to develop the concept of BIM by facilitating the creation of a common model. The problem addressed in this study is the limited amount of research carried out in the blockchain field and the potential use of smart contracts in procurement of services in the construction industry.  The construction industry differs from many other industries as it is project-based with changing circumstances and conditions. The study shows that the construction industry is an industry focused on discussions and disputes, the majority of which are linked to payments and contractual interpretations. Two of the key concepts of the study are therefore moral hazard and opportunistic behavior. Opportunistic behavior can affect norms, the willingness for cooperation and the degree to which parties trust each other. Designing contracts to reduce the risk of moral hazard and opportunistic behavior is therefore an important aspect. The study has chosen to study both relationships that are hierarchical to nature but also peer-to-peer.  The purpose of the study has been to conceptually reflect on percived opportunities and challenges with blockchains in the construction industry regarding two identified applications, smart contracts and BIM. To investigate this, a qualitative interview study has been conducted. The study points to the need for a more standardized building process that is subject to a certain degree of repetition to achieve successful use of a blockchain network and smart contracts. The study also shows that there is a positive attitude from the respondents regarding a possible development for several of the potential applications of blockchain technology. Blockchain technology and smart contracts have the potential to improve the reliability and credibility of logbooks, self-checks and work performed within a building project. Furthermore, the study highlights the importance of long-term relationships and confidence in reducing opportunistic behavior. Based on previous research and empirical analysis, the study contributes to an increased understanding of which levels in the construction industry smart contracts may be applicable. The study shows that smart contracts are not perceived suitable for complex contracts where the work to be performed can be changed many times during the contract period. The study, on the other hand, indicates that blockchain development with BIM is not demanded at the present time. Finally, the study points out that blockchain technology is perceived to have the potential to make the building process more transparent and open with reduced power conditions at the same time as it gets less centralized which opens up the need for research in that direction. / Blockkedjetekniken med sina distribuerade liggare lockar idag massiv uppmärksamhet och skapar intresse inom många olika branscher. Ett av de mest lovande områdena för implementering av blockkedjetekniken är dess användning för att skapa helt automatiserade och decentraliserade kontraktslösningar, så kallade smarta kontrakt. Blockkedjetekniken spås även kunna utveckla begreppet BIM genom att underlätta skapandet av en gemensam modell. Problemet som adresseras i denna studie är den begränsade mängd forskning som har utförts gällande blockkedjor och smarta kontrakts potentiella användning vid upphandling av tjänster i byggbranschen.  Byggbranschen skiljer sig från många andra branscher då den är projektbaserad med föränderliga förhållanden och förutsättningar. Studien visar på att byggbranschen är en bransch kantad av diskussioner och tvister, vars majoritet är kopplad till betalningar och kontraktstolkningar. Två för studien centrala begrepp är därmed moral hazard och opportunistiskt beteende. Opportunistiskt beteende kan påverka normer, viljan till samarbete och i hur hög grad parter litar på varandra. Att utforma kontrakt så att risken för moral hazard och opportunistiskt beteende minskar är därmed en viktig aspekt. Studien har valt att studera både relationer som är hierarkiska till naturen men också peer-to-peer.  Syftet med studien har varit att konceptuellt reflektera över uppfattade nya möjligheter och utmaningar som finns med blockkedjor i byggbranschen gällande två identifierade användningsområden, smarta kontrakt och BIM. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Studien pekar på att det krävs en mer standardiserad byggnadsprocess som omfattas av en viss grad av upprepning för att få en lyckad använding av ett blockkedje-nätverk och smarta kontrakt. Studien visar också på att det finns en positiv grundinställning från respondenternas sida kring en möjlig utveckling för flera av blockkedjeteknikens potentiella applikationer. Blockkedjetekniken och smarta kontrakt har potentialen att förbättra tillförlitligheten och trovärdigheten hos loggböcker, egenkontroller och utförda arbeten inom ett byggnadsprojekt. Vidare belyser studien vikten av långsiktiga relationer och tillit för att minska opportunistiskt beetende. Baserat på tidigare forskning, empiri och analys bidrar studien till en ökad förståelse kring vilka nivåer inom byggbranschen smarta kontrakt kan vara applicerbara. Studien förevisar att smarta kontrakt inte uppfattas lämpa sig för komplicerade kontrakt där arbetet som ska utföras kan ändras många gånger under kontraktsperioden. Studien indikerar däremot att blockkedje utvecklingen med BIM inte efterfrågas i dagsläget. Slutligen pekar studien på att blockkedjetekniken uppfattas ha potential att göra byggprocessen mer transparent och öppen med minskade maktförhållanden samt mindre centraliserade vilket öppnar upp behov av forskning i den riktningen.

Kommersiella fastighetstillgångar karaktäriseras av tidskrävande och komplexa transaktions-processer som är skilt från många andra tillgångsslag. Informationsasymmetrier och avsaknad av standardisering har skapat en ineffektiv kommersiell fastighetsmarknad med höga transaktionskostnader för såväl förvärv som avyttring. I takt med den teknologiska utvecklingen och den fortsatta digitaliseringen av branscher har blockkedjeteknologin väckt stort intresse. Som fundamentet bakom kryptovalutor, har allt fler branscher börjat rekognosera och implementera blockkedjebaserade system för att underlätta transaktionsrelaterade aktiviteter. Tidigare studier har behandlat hur blockkedjan kan förändra fastighetsförvaltning samt hur teknologin kan påverka fastighetsmarknaden utifrån ett över-gripande perspektiv. Studiens problemformulering grundar sig således på avsaknaden av tidigare forskning kring hur kommersiella fastighetstransaktioner kan förbättras med tillämpning av blockkedjan. Denna studie ämnar följaktligen undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns vid en implementering av blockkedjan i transaktionsprocessen, med syftet att bidra med insikt om hur detta kan förändra den kommersiella fastighetsmarknaden. För att adressera och analysera frågeställningen använder sig studien av tidigare akademiska forskningsstudier om processen vid fastighetstransaktioner och blockkedjetekniken för att frambringa en teoretisk referensram. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Intervjustudien har bidragit till en omfångsrik analys och därmed djupare förståelse kring hur blockkedjetekniken kan användas inom fastighetstransaktioner. Utifrån analysen går det att identifiera ett flertal möjligheter och utmaningar med blockkedjetekniken i transaktionsprocessen. De slutsatser som framkommit ur studien är blockkedjans kapacitet att bidra med effektivare databehandling, motverka informationsasymmetrier, uppnå högre transparens samt mer tillförlitlig data. Vidare kan blockkedjan främja nätverkssäkerhet och bidra med en autonom och tydlig överlåtelseprocess, vilket kan leda till snabbare beslutsfattande och lägre transaktionskostnader. Utöver de positiva aspekterna med blockkedjan visar studien även på betydande utmaningar gällande komplex och kostnadskrävande implementering samt legala och regulatoriska hinder. / Commercial real estate assets are characterized by time-consuming and complex transaction processes that are distinguished from many other asset classes. Information asymmetries and absence of standardisation forms an inefficient commercial real estate market, with high transaction costs for both acquisitions and divestments. In line with the technological progress and digitalisation of industries, blockchain technology has awakened a lot of interest.  As the foundation behind cryptocurrencies, more and more industries have begun to recognise and implement blockchain-based systems to facilitate transaction-related activities. Previous studies have discussed how blockchain can change property management and how the technology can affect the real estate market from an overall perspective. Hence, this study is based on the lack of earlier research on how commercial real estate transactions can be improved by using blockchain technology. Accordingly, this study aims at investigating the opportunities and challenges involved in implementing blockchain in the transaction process, with the purpose of providing insight into how this can change the commercial real estate market. To address and analyse the research question, the study uses previous academic research studies within the commercial real estate transaction process and blockchain technology in order to compose a theoretical framework. The study has conducted a qualitative research method through semi-structured interviews. The interviews have contributed to a comprehensive analysis and thus deeper understanding of how blockchain technology can be used in the real estate transaction process. Based on the analysis, it is possible to identify a number of opportunities and challenges with blockchain technology within the transaction process. The conclusions that have emerged from the study are blockchain's ability to contribute to more efficient information processing, by counteracting information asymmetries, achieving higher transparency and creating more reliable data. Furthermore, blockchain can improve network security and provide an autonomous and clear process the completion of the transaction, resulting in faster decision making and lower transaction costs. Beyond the positive aspects of blockchain, the study also shows significant challenges in terms of complex and costly implementation as well as legal and regulatory resistance.

Traditionally  Operational  Leases  have  been  exempted  from  being  recognized  on  the  balance  sheet  of  the  financial  statements.  With  the  new  leasing  regulation  presented  by  the  International  Accounting  Standards Board  (IASB);  International  Financial  Reporting  Standards  16  (IFRS  16),  with  effective  date  of  2019‐01‐01  operational leases are to be accounted for as finance leases, being capitalized into the balance sheet as a right of use asset and lease liabilities. This will affect the financial statement considerably for some heavy users of operational  leases,  such  as  retailers,  whereas  another  factor  that  also  have  an  impact  is  balance  sheet  composition  before  implementation.  Many  key  ratios  will  also  be  affected  and  it  is  expected  that  for  some long‐term companies, such as production companies, will take the lease or buy decision up for more serious discussion. This is because operational leasing no longer can be used to balance financing and debt as it has been used in the past. The implementation of the standard will be considerably heavier administration‐wise for companies with no previous  financing  leases  since  they  do  not  currently  have  system  support  for  lease  valuations  or  advanced  administration processes surrounding operational leases. This is common for firms with leased space as a big part of their operations, such as retailers. Implementation will be a big project for many enterprises and the effect on the balance sheet may be finished very close to effective date, resulting in that some shortcuts may be  taken.  This  could  result  in  a  higher  lease  debt  than  necessary  as  there  are  many  assumptions  and  interpretations  to  be  made  during  the  implementation  process.  These  assumptions  and  adjustments  are expected to be continuously worked on by companies to reevaluate and decrease lease debt, where incentives to do so exist.  A qualitative interactive inductive approach, using semi‐structured interviews is used in this study to explore and  dig  deeper  into  possible  strategic  redesigns  of  contractual  clauses  to  decrease  the  effect  this  standard  would  have  on  financial  statements.  The  possible  strategies  described  are  to  be  viewed  as  possible  changes that would reduce the effect on the balance sheet where a company has incentives to do so. There also seem to be changes within the retail market that could change contract structure in the future, independently of IFRS 16. However, these changes could in turn be used to argue for assessments regarding lease terms that would decrease the effect on a company’s balance sheet in accordance with IFRS 16. / Historiskt  sätt  så  har  operationella  leasingavtal  varit  undantagna  från  att  tas  upp  i  balansräkningen  i  de  finansiella  rapporterna.  Med  anledningen  av  nya  redovisningsrekommendationer  av  IASB;  IFRS  16  –  Leasing, med start 2019‐01‐01, kommer operationella leasingavtal inte längre att särskiljas från finansiella leasingavtal, utan  också  kapitaliseras  in  i  balansräkningen  som  en  nyttjanderättstillgång  och  en  leasingskuld.  Det  här  kommer  att  påverka  balansräkningens  komposition,  i  vissa  fall  väldigt  mycket,  i  synnerhet  för  frekventa användare  av  operationella  leasingavtal  såsom  detaljhandelsbolag  och  produktionsbolag,  och  som  dessutom  har en svagare skuldsida på balansräkningen. Långsiktiga produktions‐ och industriföretag förväntas omvärdera beslut gällande leasa versus köpa då de inte kommer kunna balansera skuldbalansen genom att använda sig av operationella leasingavtal längre.  Implementeringen av IFRS 16 kommer att bli svårare på ett administrativt splan för lokalhyresgäster i de fall de inte har system för att hantera finansiella leasar på plats. De tenderar även att ha mindre effektiva system för att  samla  och  hantera  sina  operationella  leasar  innan  implementering.  Detta  tenderar  att  vara  vanligare  för  företag där att hyra lokaler representerar en stor del av företagets operationella strategi, såsom i detaljhandeln som ett exempel. Implementeringen kan vara ett stort projekt för många företag och effekten bli tydlig först närmare  implementeringsdatum.  Detta  kan  resultera  i  att  genvägar  kommer  att  tas  och  i  vissa  fall  kommer  resultera  i  exempelvis  större  leasingskuld  än  nödvändigt.  De  antaganden  och  justeringar  som  är  möjliga kommer mer sannolikt att tas efter implementering, då incitament även tros bli större att ta till dessa möjliga strategier.  En  kvalitativ  interaktiv  och  induktiv  inriktning  med  framförallt  semi‐strukturerade  intervjuer  har  använts  i  denna  studie  för  att  utforska  och  möjliggöra  att  gräva  djupare  efter  möjliga  strategiska  förändringar  som kontraktsmässigt skulle kunna minska effekten på balansräkningen i de fall det finns incitament att göra det. Det  finns  tendenser  som  visar  på  att  förändringar  är  på  gång  inom  detaljhandeln,  oberoende  av  redovisningsförändringarna som i sin tur kan göra att det möjligen kommer bli enklare att argumentera för att ta  upp  en  mindre  leasingskuld  i  balansräkningen  enligt  IFRS  16,  såsom  förkortade  lokalhyresavtal  och  mer  serviceavtal snarare än hyresavtal.

Kontorshyresmarknaden i Stockholm har de senaste åren blomstrat med höga hyresnivåer, låga vakansgrader och en stabil ekonomisk tillväxt. Allt fler företag söker sig till kontor inne i Stockholm city vilket har lett till att hyresgästerna befinner sig i en position där det är konkurrens om utbudet på lokaler samtidigt som efterfrågan på mer flexibilitet i hyresavtalen har ökat. Hittills har få fastighetsägare i Stockholm börjat erbjuda mer flexibla hyresavtal till sina hyresgäster, istället har tredjepartsaktörer såsom coworking- och kontorshotellsbolag absorberat den marknad som möter hyresgästernas efterfrågan på flexibilitet. Den positionen fastighetsägarna i Stockholm befinner sig i just nu med höga hyror och låga vakanser gör att de inte behöver ta steget för att anpassa kontorsutbudet till hyresgästernas önskan om flexibilitet, men i takt med digitaliseringens utveckling, ändrade arbetsvanor och arbetssätt samt en potentiell annalkandelågkonjunktur kan detta komma att ändras. För de fastighetsägare som väljer att gå igenom processen för att anpassa lokalutbudet så att flexibla hyresavtal kan växa fram återstår dock frågan om hur lönsamt det kommer vara att erbjuda mer flexibla hyresalternativ. Detta arbete syftar till att undersöka betalningsviljan för flexibla hyresavtal rörande kontraktslängd, yta och service hos kontorshyresgäster i Stockholm CBD. För att fånga betalningsviljan har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie genomförts, där hyresgäster med kontor i CBD varit respondenter i båda undersökningarna. Resultaten från studien visar att det finns en mycket stor andel hyresgäster i Stockholms primära affärsdistrikt som är villiga att betala ett premietillägg om 4% på marknadshyran för att få ta del av gemensam service i form av reception, konferensrum, omklädningsrum och cykelgarage i fastigheten. En stor andel av hyresgästerna är även villiga att betala ett premietillägg om 25% på marknadshyran för att hyra ett kontor i en fastighet där det även finns tillgång till coworkingyta och därmed möjlighet att hyra extra arbetsplatser. Undersökningen visade även att det finns en relativt stor betalningsvilja för nyckelfärdiga kontor med hyresavtal som löper på obestämd tid och har kort uppsägningstid där premietillägget var 50% på marknadshyran. Tidigare studier visar att en efterfråga på flexibla hyresavtal hos kontorshyresgäster finns, och resultaten från den här studien pekar på att det också finns en vilja att betala mer än marknadsmässig hyra för att få mer flexibilitet i hyresavtalet. För fastighetsägare som är villiga att erbjuda mer flexibla hyresavtal kommer det vara viktigt att diversifiera hyresgästportföljen för att minimera den risk som flexibla hyresavtal medför. Genom att erbjuda hyresgästerna en meny av kontrakt kommer en större mix av hyresavtal kunna uppnås. / such as coworking and flexible office companies have absorbed the market that meets the tenants' demand for flexibility. The current market that property owners in Stockholm is in with high rents and low vacancies has led to a situation where they do not have to take the step to adapt the office supply to the tenants' desire for flexibility, but in line with the progress of digitization, changed working habits and a potential prospective recession this can change in the future. However, the question of how profitable it will be to offer more flexible rental options remains for those property owners who choose to go through the process of adapting the office supply so that flexible leases can grow. The purpose of this thesis is to examine office tenants’ willingness to pay for flexible lease agreements concerning contract length, area and service in Stockholm CBD. In order to capture the willingness to pay, a quantitative survey and a qualitative interview study were conducted, where tenants with offices in the CBD were respondents in both surveys. The results of the study show that there is a very large proportion of tenants in Stockholm's primary business district who are willing to pay a premium of 4% on the market rent in order to benefit from shared service in the form of reception, conference rooms, changing rooms and bicycle garage in the property. A large proportion of the tenants were also willing to pay a premium of 25% on the market rent in order to rent an office in a property where there is also access to a coworking area and thus the opportunity to rent extra workplaces. The survey also showed that there was a relatively large willingness to pay for turnkey offices with lease agreements that run indefinitely and have a short notice period where the premium was 50% on the market rent. Previous studies show that the demand for flexible lease agreements for office tenants exists, and the results from this study also indicate that a willingness to pay more than the market-based rent to get the flexibility exists. For property owners who are willing to offer more flexible leases, it will be important to diversify the tenant portfolio to minimize the risk that flexible leases entail. By offering tenants a menu of contracts, a larger mix of rental agreements can be achieved.

Inom revisionsbranschen tenderar arbetsbelastningen att vara extra hög, framför allt under de två första kvartalen vilket bidrar till hög stress och långa arbetsdagar. I dagens samhälle spelar den teknologiska utvecklingen en stor roll. Det historiska perspektivet visar att teknisk utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv är en avgörande faktor för att bedriva en väl fungerande verksamhet. I början av 2000-talet introducerades blockchain, främst i samband med kryptovalutor. Tekniken väckte ett intresse hos de stora revisions- och redovisningsbyråerna som såg vilka implikationer detta skulle kunna ha på branscherna. I studien ämnar vi att identifiera tidskrävande arbetsuppgifter en revisor stöter på i sitt praktiska arbete för att sedan undersöka om dessa kan effektiviseras med hjälp av blockchain. Undersökningen har utförts genom intervjuer med revisorer av olika befattningar och erfarenheter på byråer av olika storlekar. Semistrukturerade frågor har använts för att erhålla uttömmande redogörelser kring revisorns praktiska arbete. Studien bidrar med kunskap om tidskrävande arbetsuppgifter och om blockchain har potentialen att effektivisera dessa. Med utgångspunkt i revisorns praktiska arbete har tidskrävande arbetsuppgifter och potentiella effektiviseringsåtgärder identifierats. Sedan gjordes kopplingar till blockchain. I undersökningen framgår det att vissa blockchainapplikationer har potentialen att effektivisera tidskrävande arbetsuppgifter medan andra inte besitter den potentialen / In the audit industry, workloads tend to be particularly high, especially during the first two quarters, leading to elevated levels of stress and long working hours. In today's society, technological advancements play a crucial role, and historical perspectives demonstrate that technological development from a business administration perspective is a critical factor in conducting well-functioning operations. In the early 2000s, blockchain was introduced, primarily in connection with cryptocurrencies. The technology sparked interest among major audit and accounting firms, which recognized the potential implications it could have on the industries. The purpose of this study is to identify time-consuming tasks encountered by auditors in their practical work and investigate whether these tasks can be streamlined using blockchain technology. The study was conducted through interviews with auditors of various positions and experiences in firms of varied sizes. Semi-structured questions were employed to obtain comprehensive insights into the auditors' practical work. The study contributes knowledge about time-consuming tasks and the potential of blockchain to streamline these tasks. Based on the auditors' practical work, time-consuming tasks and potential streamlining measures were identified. Subsequently, connections were made to technological features of blockchain. The findings of the study indicate that certain blockchain features have the potential to streamline time-consuming tasks, while other features do not possess such potential.

Syftet är att undersöka hur socialtjänstens roll på bostadsmarknaden har förändrats de senaste åren fram tills idag. Vad blir effekterna av det och vilken roll kommer socialtjänsten att ha på bostadsmarknaden i framtiden. Studien består av en kvalitativ metod baserad på intervjuer av olika socialtjänster i Skåne. Intervjuer genomfördes och korrelerades med tidigare forskning för att visa på socialtjänstens roll på bostadsmarknaden och dess framtid utifrån forskning och intervjuernas slutsatser. Utifrån dessa finner man att socialtjänsten är i en situation där de inte kan fortsätta på samma sätt som de gjort och kommer att tvingas göra förändringar. Samtidigt ser man på ett problem på den universella bostadsmarknaden där stora förändringar krävs för att bibehålla den bostadspolitik som Sverige haft under lång tid. / The purpose is to research the role of the Swedish social services within the Swedish housing market and how it has changed the last few years to today's date. What are the effects of these changes and  what will the role of the social services be in the future. The study consists of a qualitative method based on interviews of different social services in Scania. The interviews were conducted and correlated with previous research to show the role of the social services and their future based on the research and findings of the interviews. From these results the study finds that the social services are in a situation where they cannot continue as they have done and will be forced to make changes. At the same time the study finds that there is an inherent problem with the universal housing market policy that Sweden has long worked under where large changes are necessary to maintain the housing policy that has existed in Sweden for a long time.

Even when end-to-end encryption is used in centralized messaging services, problems related to security, privacy, availability, and transparency remain. These problems can be avoided or reduced by using a decentralized architecture. The most notable previous attempts at decentralized messaging protocols have been based on peer-to-peer or federated networks. In a federated network, anyone can run servers that clients interact with and that interoperates with other servers in the network, whereas there is no distinction between clients and servers in a peer-to-peer network. Current peer-to-peer messaging protocols lack functionality that users expect from a messaging service, such as multi-device history and asynchronous messaging. These problems are currently being circumvented through centralized components. Current federated messaging protocols can provide most of the functionality that users demand from a messaging service but suffer from other problems. Federated protocols commonly have uncertainty in terms of interoperability in the network. Furthermore, federated messaging protocols require users to trust one node through which they send messages and assume that users have sufficient knowledge to make the correct decision of which node to trust. Users have been shown to become concentrated on one or a few nodes, which leads to many of the problems with a centralized messaging service. This study presents a decentralized messaging protocol that operates on so-called canister smart contracts on the Internet Computer blockchain. The Internet Computer operates on nodes provided by independent data centers with a consensus model that allow up to one-third of the data centers to be faulty or malicious. The presented messaging protocol allows for messages to be sent from one public key to a collection of public keys and stores the messages on the Internet Computer. New canister smart contracts are created once the previous ones are out of memory to provide theoretically infinite scalability. The evaluation of the presented messaging protocol shows that it takes approximately 5 seconds to send a message and less than 1 second to retrieve messages. Furthermore, the cost of sending and storing one million messages with a size of 100 kB for one year is estimated at $4,200. / Centraliserade meddelandetjänster kan förbättras gällande säkerhet och integritet med hjälp av end-to-end-kryptering. Det finns dock fortfarande problem med säkerhet, integritet, tillgänglighet och öppenhet i centraliserade meddelandetjänster. Dessa problem kan undvikas eller minskas genom att använda en decentraliserad arkitektur. De mest anmärkningsvärda tidigare försök på decentraliserade meddelandeprotokoll har baserats på peer-to-peer- eller federerade nätverk. De nuvarande peer-to-peer-protokollen för meddelandehantering saknar funktionalitet som användare förväntar sig av en meddelandetjänst, exempelvis historik på flera enheter och asynkrona meddelanden. Dessa problem kringgås för närvarande genom centraliserade komponenter. De nuvarande federerade meddelandeprotokollen kan tillhandahålla de flesta av de funktioner som användare förväntar sig av en meddelandetjänst, men lider av andra problem. Federerade protokoll är ofta osäkra när det gäller driftskompatibilitet i nätverket. Dessutom kräver federerade meddelandeprotokoll att användarna litar på en nod som de skickar meddelanden genom, och förutsätter att användarna har tillräckligt med kunskap för att fatta rätt beslut om vilken nod de ska lita på. Det har visat sig att användarna samlas på en eller ett fåtal noder, vilket leder till många av de problem som finns i en centraliserad meddelandetjänst. I den här studien presenteras ett decentraliserat meddelandeprotokoll som är uppbyggt av, så kallade, canister smart contracts på blockkedjan Internet Computer. Internet Computer fungerar på noder som tillhandahålls av oberoende datacenter med en konsensusmodell som tillåter att upp till en tredjedel av datacentren kan vara felaktiga eller illvilliga. Det presenterade meddelandeprotokollet gör det möjligt att skicka meddelanden från en offentlig nyckel till en samling offentliga nycklar och lagrar meddelandena på Internet Computer. Nya canister smart contracts skapas när de föregående har slut på minne för uppnå teoretiskt sett oändlig skalbarhet. Utvärderingen av det presenterade meddelandeprotokollet visar att det tar ungefär 5 sekunder att skicka ett meddelande och mindre än 1 sekund att hämta meddelanden. Dessutom uppskattas kostnaden för att skicka och lagra en miljon meddelanden med en storlek på 100 kB i ett år till 4200 dollar.

I dagsläget finns det fler anslutna enheter till internet, Internet of Things-enheter som det benämns, än vad det finns människor på jorden och produkter är lättillgängliga för den vanliga konsumenten. När fler enheter kopplas upp till internet är det också viktigt att hålla reda på dem. En nackdel med allt ökat antal uppkopplade enheter är en potentiellt ökad sårbarhet och det finns en högre risk för privatpersoner eller företag att bli hackade. Examensarbetet undersöker vilka säkerhetsrisker som finns med att skapa ett IoT-system och hur IoT kan kombineras med blockchainteknik ur ett säkerhetsperspektiv i olika branscher genom att titta på IoT-system inom små företag och för privatpersoner med begränsad IT-kompetens. En riskanalys görs för två användarfall, en floristverksamhet för bevarandet av bland annat känsliga växter och blommor respektive ett kommersiellt smart dörrlås som gör det möjligt för hushåll att kunna låsa samt låsa upp ett dörrlås digitalt med hjälp av mobiltelefoner. Därefter presenteras sårbarheter och tillgångar som behöver skyddas och relaterade arbeten undersöks för att se hur sårbarheter kan undvikas. Resultatet visar teknikernas relevans i nuläget, vilka IoT-modeller det finns och hur blockchain kan användas för att säkra IoT med exempelvis användningen av smarta kontrakt. Tre modeller identifieras där graden för inklusion av blockchain skiljer sig. IoT till IoT-modellen lagrar en del av datat i blockchain medan IoT interaktioner sker utan att använda blockchain. IoT till blockchain-modellen innebär att alla interaktioner sker via blockchain. Den tredje modellen är en hybrid vilket innebär att en del av interaktionen och datat placeras i blockchain och att det går att välja vilka interaktioner som ska ske via blockchain. Resultatet visar att blockchain kan användas för att bevara integritet och konfidentialitet mellan IoT enheter, mer specifikt kan det användas för autentisering och säker dataöverföring.

The real estate sector has a large impact on the economy and a significant impact on financialmarket stability. Several unique features characterize the real estate market assets; these arestable cash flow, a stable demand, and low volatility, contributing to the underlying value.However, the industry is considered illiquid due to a lack of transparency, informationasymmetry, and difficulty in quickly executing a trade. Tokenization, smart contracts, anddigital identities are some of the applications of blockchain, which are regarded to be onerevolutionary technology that has the potential to change the real estate market. However, it isnot clear how these technologies would impact real estate transaction processes in the future.Previous research has looked at the blockchain as a financial tool and how it connects to realestate as a legal instrument and a transaction market application to improve transparency andliquidity. However, the previous research has not considered the main risks and challenges witha blockchain adoption in the Swedish residential real estate market. Therefore, this thesis looksat how blockchain technology can be used in the residential real estate sector. The dissertationhas been answered through a structured qualitative study with an inductive approach. Theempirics has been gathered through a literature study, semi-structured interviews, and adocument analysis.The results illustrate that blockchain can be useful in residential real estate transactionprocedures through tokenization, storing ledger, and digital identities. Through our analysis,we could conclude that to adopt blockchain, the industry must take small steps in the directionthat the digital evolution wishes to go. It is not possible to drastically implement blockchain inthe residential real estate market, rather a successive transaction with the help of innovationsand new regulations from the authorities.The ability to store and validate data has been a primary rationale for using the technology asthe industry adjusts to conventional analog business processes that are becoming increasinglydigital. Despite that many view blockchain as a technology that quickly disrupts real estatetransaction processes, we conclude that blockchain innovation instead progressesincrementally due to many challenges and risks associated with the technology and theindustry’s conservative nature. The research contributes to a better understanding of blockchaintechnology and its possibilities and challenges in the real estate industry. / Fastighetssektorn är en sektor som har stor inverkan på ekonomisk tillväxt och betydandeinverkan på finansmarknadens stabilitet. Bostadsfastigheter har flera unika egenskaper somkännetecknar dessa tillgångar. Några av dessa är det stabila kassaflödet, en stabil efterfråganoch en låg volatilitet, vilket bidrar till det underliggande värdet. Branschen anses dock varaillikvid på grund av bristande transparens i sina transaktioner, informationsasymmetri ochsvårigheter att genomföra en snabb transaktion. Tokenisering, smarta kontrakt och digitalaidentiteter är några av tillämpningarna för blockchain, som anses vara en revolutionerandeteknik som har potential att förändra fastighetsmarknaden, men det är inte klart hur dessateknologier skulle påverka processer för fastighetstransaktioner i framtiden.Tidigare forskning har tittat på blockkedjan som ett finansiellt verktyg och hur den hjälperfastighetsmarknaden som ett juridiskt instrument, såväl som transaktionsmarknadsapplikationför att förbättra transparens och likviditet. Den tidigare forskningen har dock inte övervägtriskerna och utmaningarna med en blockchain-adoption på den svenskabostadsfastighetsmarknaden. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hurblockkedjeteknologi kan användas inom bostadsfastighetssektorn. Avhandlingen har besvaratsgenom en strukturerad kvalitativ studie, med ett induktivt förhållningssätt. Empirin har samlatsin genom en litteraturstudie, semistrukturerade intervjuer och en dokumentanalys.Resultaten illustrerar att blockchain kan användas i bostadsfastighetstransaktioner genomtokenisering, lagring av reskontra och digitala identiteter. Genom vår analys kunde vi draslutsatsen att en adoption av blockchain måste ta små steg i den riktning som den digitalautvecklingen vill gå. Det är inte möjligt att drastiskt implementera blockchain påbostadsfastighetsmarknaden, snarare en successiv övergång med hjälp av nya innovationer ochnya regleringar från myndigheterna.Möjligheten att lagra och validera data har varit en primär motivering för att använda teknikennär branschen anpassar sig till det faktum att konventionella analoga affärsprocesser blir alltmer digitala. Trots att många ser blockchain som en teknik som revolutionerarfastighetstransaktionsprocesser, drar vi slutsatsen att blockchain-innovationen snarare börimplementeras stegvis. Detta beror på många utmaningar och risker förknippade med tekniken,samt på grund av branschens konservativa karaktär. Forskningen bidrar till en bättre förståelseav blockkedjeteknologin, samt dess möjligheter och utmaningar inom fastighetsbranschen.