Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

No description available.

First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work. / Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelser och uppfattning av arbetsrelaterad stress, hur och varför denna stress uppstår och slutligen vilka effekter den har på deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: För att besvara studiens frågeställningar studerades respondenternas egna uppfattningar och upplevelser. Intervjuer genomfördes med sex enhetschefer från den offentliga sektorn. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stödmodellen, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt organisationsteori. Resultat: Resultatet uppenbarade olika stressfaktorer, deras uppkomst samt deras upplevda påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsmiljö. Fynden deladesin i tre huvudkategorier; Den komplexa organisationen, Att befinna sig i en mellanställning samt Att förhålla sig till organisationens krav och resurser / Aim: The aim of the study was to investigate unit managers' experiences and perceptions of work-related stress, how and why this stress arises, and finally, the effects it has on their psychosocial work environment. Method: To answer the study's research questions, the respondents' own perceptions and experiences were examined. Interviews were conducted with six unit managers from the public sector. The results were then analyzed using Karasek and Theorell's demand, control, and support model, Goffman's dramaturgical perspective, and organizational theory. Result: The results revealed various stress factors, their origins, and their perceived impact on the unit managers' psychosocial work environment. The findings were divided into three main categories: The Complex Organization, Being in an Intermediate Position, and Adapting to the Organization's Demands and Resources.

Inom hemtjänsten föreligger det personal- och kompetensbrist, vilket är mer aktuellt idag än någonsin. Vård- och omsorgssektorn är i behov av en omfattande utvidgning vad gäller personal för att klara av den förväntade prognosen inom äldreomsorgen. Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg ökar och enligt prognosen väntas det saknas ungefär 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035. De främsta orsakerna till både personal- och kompetensbrist bedöms vara att andelen äldre i befolkningen ökar, det blir större pensionsavgångar i kombination med ett minskat intresse för vård- och omsorgsutbildningar. I Norrbotten där studien genomförs föreligger dessutom konkurrens mellan yrken där fler individer ofta väljer industriyrken där de tilldelas högre ersättning. Utan bemanning och kompetens i hemtjänsten fungerar inte verksamheten, vilket kan innebära att människor blir utan den vård och omsorg som alla i Sverige har rätt till. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hemtjänstpersonals psykosociala arbetsmiljö med särskilt fokus på rådande personal- och kompetensbrist. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats samt genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio vårdbiträden och undersköterskor inom Norrbottens län. Empirin bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalen upplevde en omfattande personal- och kompetensbrist, vilket i sin tur påverkade den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visade även att aspekterna inom den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt av personalbristen, dock utmärktes aspekten socialt stöd som kompenserande för övriga brister.

Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. / Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.