No description available.

En vanlig orsak till otillfredsställande cytologiska preparat är kontamination av blod. På Cytologilaboratoriet, Länssjukhuset Ryhov tvättas blodiga gynekologiska preparat i Cytolyt® solution och ättiksyra för att reducera kontaminationer. Syftet med studien var att studera den potentiella påverkan tvätt med Cytolyt® solution och ättiksyra har på mesotelcellers morfologi. I studien ingick 60 exsudat av pleuravätska och ascites som analyserades med konventionell cytologisk metod. Utstryk utfördes och analyserades utan tvätt (kontroller) och efter tvätt i olika tider varpå preparaten bedömdes med avseende på mesotelcellers morfologi. Av kontrollerna hade 53% en välbevarad cytoplasma men endast 5.8% av de tvättade proverna. Cirka 87% av kontrollerna och 46% av de tvättade proverna hade en välbevarad och distinkt cellkärna. Morfologiska förändringar hos mesotelceller kunde påvisas efter tvätt i Cytolyt® solution och ättiksyra men förändringarna kunde inte kopplas till eller misstolkas som patologiska förändringar. / A common reason for unsatisfactory cytological smears is contamination of blood. Blood contaminated gynaecological samples are washed with Cytolyt® solution and acetic acid at the Cytological Laboratory, County Hospital Ryhov to reduce contaminations. The objective of this study was to determine the potential effect of Cytolyt® solution and acetic acid on the morphology of mesothelial cells. In this study 60 samples of pleural effusions and ascites was analysed with conventional cytological method. Cytological smears were prepared without wash (controls) and with wash for different durations. The morphology of mesothelial cells in the samples were then examined. Out of the controls 53% had a wellpreserved cytoplasm while this distribution decreased to 5.8% amongst the washed smears. About 87% of the controls and 46% of the washed smears had a preserved and distinct nucleus. Changes in morphology could be seen in mesothelial cells after wash with Cytolyt® solution and acetic acid. However, the changes could not be associated with disease. Washing exudates with Cytolyt® solution and acetic acid can alter morphological changes in mesothelial cells although the changes seen cannot be mistaken for pathological changes.

Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel. En anledning till att inte fler arter odlas storskaligt är att det svenska klimatet är lite för kärvt, särskilt för bönodling. En annan anledning är att de gamla arter och sorter som förr fanns i lokal odling har fasats ut av förändrade kostvanor och mer rationella odlingssystem. Det finns exempel på nya baljväxter som skulle kunna lämpa sig för en svensk odling, men här uppstår ett moment 22-läge; inga lantbrukare vågar börja odla utan en säker efterfrågan, och handeln vågar inte ta in nya grödor i sitt sortiment utan ett stabilt odlarunderlag. Både odlare och handel anser att en utökad svensk ekologisk baljväxtodling för humankonsumtion till stor del hänger på en förändrad matkultur. Detta kan uppnås genom att framta nya produkter eller förändra synen på de svenska baljväxterna som råvara. Den existerande odlingens framtid påverkas till stor del av vilka olika ekonomiska stöd som utbetalas, detta gäller inte minst odlingen av bruna bönor på Öland.

No description available.

Syftet med denna studie är att visa och jämföra hur olika banker genererar sina intäkter samt att redogöra för vilka skillnader det finns gällande bankernas syn på vinst. Dessutom kommer studien att undersöka olika faktorer för att jämföra bankernas skillnader med avseende på Affärsmodell. Därtill kommer studien att undersöka på vilket sätt bankerna genererar sin vinst och hur deras syn på vinst ser ut.   Studien har genomförts genom en fallstudiemodell med flerfallsdesign där de olika fallen består av olika banker. Studien omfattar kvantitativ data och dess natur är generativ. De data som undersökts i studien består dels av bankernas årsredovisningar. Utöver detta har kontakter tagits med relevanta banker och intervjuer har utförts. Studiens empiriska data har analytiskt granskats mot tidigare forskning som funnits relevant tillsammans med vedertagna teorier.   Studiens resultat har påvisat att det finns likheter och skillnader i hur de olika bankerna ser på sina intäkter och på det sätt de gör sin vinst. Alla banker har hög kostnadsandel för sin rörelseverksamhet som uppgår till 292.3% för Nordea, 433.1% för JAK medlemsbank och 703.7% för Kuveyt Türk. För samtliga banker visar studien att löne- och personalkostnader är den främsta anledningen. Islamiska banker gör ingen vinst på ränta men både Nordea och JAK medlemsbank redovisar en vinst på sin ränteverksamhet där kostnadsandelen för Nordea är 47.9% och för JAK medlemsbank 5.8%. Dessutom visade studien att både Kuveyt Türk och Nordea gör vinst på sin provisionsverksamhet. Studien har visat att Kuveyt Türks provisionsintäkter på 93.6% av bankens totala intäkter kommer från PLS-arrangemang som banken anordnar tillsammans med sparare och delar på den genererade vinsten på ett islamiskt acceptabelt sätt. Kooperativa bankers mål är inte att göra vinst men denna studie har påvisat att JAK medlemsbank trots sina kapitalreserver skapar vinst och där 76.8% av intäkterna kommer från ränteverksamhet.   Studien har skapat nya frågeställningar som ytterligare kan utveckla forskningsområdet. En fråga som har dykt upp under studien är vilken effekt Riksbankens idag negativa reporänta, som har påverkan på bankernas räntor, får på konventionella bankers möjlighet att attrahera sparare. Kommer dess sparare att välja andra sparformer, som till exempel JAK medlemsbank eller islamiska banker den dag de startar i Sverige?

Textilindustrin räknas till en av de största industrierna i världen och står för ett antal utmaningar gällande miljöfrågor. En utav anledningarna till att textilindustrin måste ställa om är användandet av konventionell bomull. Konventionell bomull odlas med bekämpningsmedel som innehåller kemikalier som skadar omgivande vatten och mark. Bomull är även begränsad till att växa i subtropiska klimat där det råder brist på vatten. Bomullens negativa påverkan på miljön har startat en jakt på alternativa fibrer, vilket är anledningen till ett ökat intresse för hampa (Cannabis Sativa L.) har skapats. Hampa kan odlas utan bekämpnings- och ogräsmedel, behöver mindre vatten än bomull och kan växa i alla typer av klimat. Hampa är ett starkt material som har en lång historia av textil applikation över hela världen, men på grund av associeringen till droger har det gjort plantan kontroversiell och den har därtill varit olaglig att odla. Förbudet resulterade i att hampaindustrin stodstill och förhindrade innovation, forskning och teknisk utveckling som medförde en brist på kunskap gällande hanteringen av hampafibern. Idag är det lagligt att odla hampa om den faller underindustrihampa. För att kunna studera detta material på ett mer ingående (och hanterbart) sätt har denna uppsats valt att granska användningen av hampa i denim, vilket utgör ett av textilindustrins mest populära textiler. En djupgående kvalitativ fallstudie på användandet av hampa i just denim utfördes genomdatainsamling av tidigare forskning och intervjuer. Resultatet av studien visade att hampa kan vara ett passande och mer miljövänligt ersättningsmaterial i produktionen av denim i jämfört medkonventionell bomull som föredras idag, främst på grund av en minskad miljöpåverkan i odlingsfasen. Att ersätta bomullsfibern helt i denim är dock svårt att uppnå, men med hjälp av ökade investeringar i beredningsfasen och en högre efterfrågan av hampafibern ses detta som en möjlighet. Genom att fokusera på fiberns miljövänliga egenskaper och se bort från stigmatiseringen är hampa ett passande material för hållbar utveckling. Studien utgör därmed ett värdefullt bidrag i resan moten mer miljövänlig textilindustri. / The textile industry is considered to be one of the largest industries in the world and faces a number of challenges regarding environmental issues; the continued use of conventional cotton makes for one such challenge. Cotton is grown using both pesticides and insecticides that harm surrounding waters and soils. Cotton is also limited to growing in subtropical climates where water scarcity prevails. These negative impacts have necessitated in a need for alternative fibers. Hemp (Cannabis Sativa L.) has become one such fiber. Hemp can be cultivated without pesticides, insecticides and herbicides, need less water than cotton and can grow in any type of climate. Hemp is a durable material with a long history within textile application globally. However, its association with narcotics has made the crop controversial, and its partial prohibition has lead to prevented innovation, research, and technological development surrounding the hemp industry, ultimately creating an underdeveloped manufacturing process. Today it is legal to cultivate hemp if it is approved as an industrial hemp. In order to study hemp in a more manageable way, this study aims to investigate the usage of hemp in denim, specifically, which is one of the most popular textiles in the textile industry. An in-depth qualitative case study on the usage of hemp in denim has therefore been conducted through data gathering from previous research and through interviews. The results of this study showed that hemp can be a suitable and more sustainable replacement material in the manufacturing of denim compared to the conventional cotton favored today, due to a reduced environmental impact throughout the cultivation and growing process. A full replacement of the cotton fiber in denim remains difficult to achieve. However, increased investments in the manufacturing phase and higher demand of the crop can make this a reality. By focusing on the environmentally friendly properties of the hemp fiber and avoiding its stigma, hemp remains a useful and suitable material for sustainable development. Thus, this study makes a valuable contribution in the journey towards a more environmentally friendly textile industry.

The aim of this study is to systematically analyze the theoretical concept of ‘credibility’ in the context of conventional deterrence by using John Gerrings theoretical framework ‘Conceptual Goodness’ for understanding concept formation. It is a qualitative study based on four selected scientific articles about conventional deterrence. By exploring and categorizing the usage of the concept of ‘credibility’ the theoretical understanding of the concept is problematized and analyzed by using six different criteria described by Gerring. By increasing the theoretical understanding of how the term is used in the relation to conventional deterrence the concept analysis contributes to clarify the extent of what the concept entails and the limits of how it can be used in the military doctrines of the Swedish armed forces. The results show that the concept of credibility is a complex but useful concept to describe the interactive process how military deterrence is achieved. The analysis also highlights the potential limitations of using a concept as comprehensive as ‘credibility’.

The Russian actions in Ukraine are often described and analyzed as a form of hybrid warfare, a new concept that needs to be understood and countered with new methods, such as hybrid deterrence. This understanding of the conflict might be problematic since it could lead to a wasting of resources on non-functional methods and policies and an overgeneralized understanding of Russian methods and aims. Therefore, this study aims to test an older theory of conventional deterrence, to examine if the theory can give an adequate understanding of the conflict. This study uses the Ukraine conflict of 2014 to test if John Mearsheimers theory of conventional deterrence offers a capable approach to understand and analyze the case. This study uses a qualitative text analysis to examine three different secondary sources explaining the case. The results show that the theory is well suited to analyze the case, since the majority of the indicators in the framework are fulfilled. However, it is possible that some important non-military factors are overlooked, since the theoretical framework only applies to the relation between military risks and costs and political goals. This study argues that older theories successfully can be used to understand the conflict and be used as a point of departure for future studies of both the specific case and similar cases.

Uppsatsen bygger på begreppet ”Positive Deviance” och dess förändringsmetoder till att positivt förändra individers tillvägagångssätt och prestationer på arbetsplatsen. Metoderna förespråkar att befintliga positiva avvikares arbetssätt ska identifieras, analyseras och appliceras på resten av individerna i samma grupp via en ”bottom-up” process. Det med avsikten att skapa en bestående och lönsammare lösning som annars vanliga konventionella förändringsmetoder inte brukar lyckas åstadkomma. Med en abduktiv ansats och en kvalitativ fallstudie som innefattar sex semi-strukturerade intervjuer med ledare på ett kundserviceföretag så har flera likheter liksom skillnader upptäckts gentemot förespråkade förändringsmetoder. Ledarna har uttryckligen identifierat de positiva avvikarna men har sedan i appliceringsstadiet indirekt valt att begränsa sina verktyg. Skulle ledarna ha beslutsamheten och viljan att vidareutveckla och skräddarsy sina nuvarande förändringsmetoder gentemot förespråkade så finns det utrymme till det.