Forskning kring tjock representation är knapp och en aspekt som har negligerats i debatter kring inkluderande och mångfald. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur vår samtid, i en engelskspråkig kontext, ser på tjockhet i film och tv. Detta utforskas genom fallstudien Reflect, en animerad kortfilm från 2022. Fallstudien är vald då Reflect omskrivs i media som Disneys första film med en tjock huvudkaraktär. Uppsatsen ämnar besvara hur Disney har porträtterat och hanterat den tjocka huvudkaraktären i Reflect, samt hur denna kortfilm har mottagits och vilka diskussioner som den har väckt. Detta görs genom att närläsa filmen samt analysera dess mottagande på filmdatabaser, sociala medier och i massmedia. Resultaten diskuteras med hjälp av teorier inom representation, socialkonstruktionism, fat studies och mottagandeteori. Resultaten visar att filmen porträtterar huvudkaraktären som en tjock karaktär vars kroppsstorlek gör att hon sticker ut. Detta leder till självtvivel som hon övervinner på ett självständigt sätt. Resultaten visar vidare att mottagandet både är positivt och negativt och att diskussioner har väckts kring sättet som Disney väljer att fokusera på en tjock karaktär.

For a while now, media producers have had to adapt to all the different aspects of digitalization. Much of the development has led to new opportunities in optimization, it would however be naive to ignore the challenges and hardships it has brought along as well. For media producers, not least filmmakers, a new challenge has risen following the rise of artificial intelligence. Specifically generative AI. This study aims to grant a deeper understanding of these generative AI tools, how they affect the production of short films, which opportunities they grant, and which challenges producers will face, following the imminent evolution of said tools. The data for the study is gathered using qualitative methods and is processed through a producer perspective. Through this data, and with the support of previous research, the study concludes that generative AI tools within the short film media will be used as advantageous instrument while it will simultaneously cause substantial changes for existing work roles within the industry. Therefore, producers are encouraged to keep an open mind regarding generative AI tools and not write them off as threatening, in order to retain control of their creative endeavors and not dehumanize the industry.

There are a many types of digital media productions and in this paper, film is seen as one of them. This study focuses on who can be seen as responsible for their production – the designer for their design, the director for their film. To explore this, the paper uses a qualitative method to first explore a number of short films and then analyze the findings with the use of retrospective reflection. To do this, the paper combines mainly design theory, feminist theory and film theory. The main focus of the paper is to  use retrospective reflection to explore the responsibility of equality in short film productions. The study relies on a template, which has been developed during the process.  Overall, the paper has a focus on equality and whether or not the portrayal of men and women in film change when a woman is directing compared to when a man is. The conclusion of the paper is that the short film industry in Sweden is both more and less equal than the film industry in total, and that retrospective reflection is an effective tool to use in this kind of study.

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema.

Mitt examensarbete bestod av både en gestaltande och en skriftlig del. Mitt arbete handlade om att göra en animerad kortfilm. Under 10 veckor animerade jag en film som kom att heta The Comet. En film om längtan, saknad och känslan av ensamhet. Till detta skrev jag också en rapport där jag redogjorde min process, inspiration, referenser, resultat och tankar kring min utställning i samband med arbetet. / My degree project consisted of both a creative and a written part. My work was about making an animated short film. For 10 weeks, I animated a movie called The Comet. A film about longing, missing and the feeling of loneliness. In addition, I also wrote a report describing my process, inspiration, references, results and thoughts about my exhibition in connection with the work.

The intent of this paper is to examine the conditions for Swedish filmmakers with the short film format as final goal. Through a qualitative study we investigate what paths there are for distributing short films through the digital platforms available today. We do this by interviewing some of the most experienced and successful short film creators in Sweden and one of Sweden's main financier in film creation, to provide as just image of the branch as we can. Short films with financing from the state and regional financiers rarely has any focus on economic gain. They are rather intended to help form filmmakers and give them an opportunity to establish themselves prior to further filmmaking. The main digital platform in Sweden is SVT Play, witch is much based on the fact that SVT is part of sponsoring a big part of the government financed short films. The greatest problem we found is the availability for short films through digital platforms, since SVT Play most often has exclusive rights and only buy viewing rights during periods. When you want to distribute your short film, the most important aspect is the context, the film should not only appeal the audience it reaches but it also has to appeal the audience in the situation where it reaches them. / Vi undersöker förutsättningarna för filmskapare i Sverige med kortfilmsformatet som slutmål. I form av en kvalitativ studie tar vi reda på vilka vägar det finns för att distribuera sina kortfilmer med hjälp av dagens digitala plattformar och hur dessa nyttjas. Detta görs genom att intervjua några av Sveriges mest erfarna och framgångsrika kortfilmsskapare och en av Sveriges största finansiärer av filmskapande för att skapa en så korrekt bild av branschen som möjligt. Det kompletteras med en kvantitativ enkätundersökning ämnad att skapa en generell bild av svenskars konsumtion av statligt och regionalt finansierad kortfilm. Kortfilmer med statligt och regionalt stöd har sällan något fokus på ekonomisk vinning. De är snarare ämnade att forma filmskapare och ge dem en möjlighet att grunda inför fortsatt filmskapande. Den huvudsakliga digitala plattformen är SVT Play, på grund av att SVT är med och sponsrar en stor del av de statligt och regionalt finansierade kortfilmerna. Det största problemet vi funnit är tillgängligheten för kortfilmer på digitala plattformar, då SVT Play oftast har exklusiva rättigheter och bara har visningsrättigheter periodvis. Då man vill sprida sin kortfilm handlar det främst om kontexten, att filmen inte bara ska tilltala publiken den når utan också tilltala publiken i den situation publiken är i då den når den.

I denna studie kommer jag gå igenom hur man kan gå till väga för att förmedla personlighet till icke-levande objekt genom 3D-animation. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för animation, samt hur man kan få icke-levande objekt att kännas mer levande genom att ge dem personlighet som förmedlas genom 3D-animation. Studien ska ses som ett första steg för de som är intresserade inom animation och vill lära sig mer om hur man kan förmedla personligheter till olika karaktärer genom animation. Sättet som jag har valt att utföra denna undersökning är att gestalta en kortfilm där karaktären man följer är en mjölpåse som försöker överkomma sin rädsla för höjder med hjälp av sin vän som hejar på. Det jag hoppas på att åstadkomma med min undersökning är att uppmuntra personer som är intresserade inom animation, men som inte har någon grund i ämnet, till att ta första steget och börja animera. Det finns mycket till animation och att ha en bättre förståelse för personligheter i animation underlättar. Personligheter i karaktärer är en viktig del inom spelbranschen samt filmbranschen. Utan personligheter blir det svårt för användarna att bli investerade i det man vill försöka förmedla. Resultatet kommer gå djupare in på hur man kan förmedla personlighet genom känslor, samt om en intervju med en animerare för att få inblick i spelbranschen. / In this article, I will go through how to go about conveying personality to non-living objects using 3D-animation. The purpose of the article is to get a better understanding of animation and to make 3D-objects feel alive by giving them a personality conveyed by animation. This article should be seen as a first step for those who are interested in animation and want to learn more about how to convey personalities to different characters through animation. The way I have chosen to go with this study is to make a short film where the character you follow is a flour bag who tries to overcome his fear of heights with the help of his friend who cheers for him. What I hope with my research is to encourage people who are interested in animation, but who have no basis in the subject or do not dare to take the first step, to make their first animation. Personalities in characters are an important part of the gaming industry and the film industry. Without personalities, it will be difficult for users to be invested in what is conveyed. The result will go deeper into how to convey personality through emotions as well about an interview with an animator to get insight in the gaming industry.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion – och i så fall vilka som använder verktyget och varför. Forskningen avser också att utreda tillvägagångssätt och tankar kring känslor om användandet, både inom kort- och långfilmsproduktioner. Vi har funnit att användning av finansiell boostrapping finns och är generellt sett mer frekvent använt i produktioner som inte är fullt finansierade. Förekomsten av användandet är oftast vanligare i kortfilm än i långfilm, men att det existerar inom båda formerna av filmproduktion samt att verktyget används av olika befattningshavare. Utsagorna om känslor kring användandet av finansiell bootstrapping är tvetydiga – det uppstår enligt respondenterna ofta positiva känslor när det finns en ömsesidig vinning mellan de berörda avtalsparterna, men också negativa känslor när utbytet av överenskommelsen är mest gynnsamt för den ena parten. / Contemporary Swedish film industry is financed mainly by government funding. However, there is potentially not enough funding in comparison to how many films are produced in Sweden every year. When funding is inadequate it could be paramount to master the concept and instrument of financial bootstrapping in order to complete a film. Financial bootstrapping is a term and tool regarding the acquirement of resources, albeit to a lower cost than market value or to no costs at all. This essay aims to investigate whether this phenomenon exist within the Swedish film industry, if so - who is using this tool and why. The research also intends to chart the approach and feelings of users both in short film as well as full feature film. We have found that utilization exists and is generally more frequent amongst films that are not fully financed. The occurrence is often more common in short films than in feature films; also it exists within the different levels of film production and is used by various positions. Thoughts regarding the practice of financial bootstrapping are ambiguous; there are positive approaches when there is a mutual gain between the relevant participants, but also, negative approaches when the benefits from the collaboration are divided unfairly.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg. I denna reflektion som är beroende av produktresultatet försöker jag i ord beskriva den tekniska och estetiska vägen från koncept till produktion. För att få förståelse för mina resonemang i denna reflektion kommer jag att använda mig av bilder från min produktion. Resultatet av magistern är en del av en arbetsprocess som kan analyseras och reflekteras. Med projektet har jag lärt mig att 3d inte är ett likriktat grafiskt verktyg utan en fascinerande konstform som är mer flexibel och personlig än vad man kan tro. Jag har funderat mycket kring det konstnärliga värdet i det jag har skapat och funderat mycket kring vad digital konst egentligen är och hur jag ser på det. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion. cload@evilemail.com www.cloaddust.com