The main purpose of this study is to examine how preschool children experience dance. Starting from the child's experiences and perceptions, I also want to investigate in which manner the child's creativity and learning are promoted through dancing. A qualitative approach was chosen to the study and the information was gathered through observations and open interviews with participating children. In order to understand and interpret children's experiences, a hermeneutic and phenomenological stance was taken. Data were analysed using Vygotsky's, Winnicott´s and May´s theory of play and creativity together with Dewey’s theory of experience and learning as points of view. The results indicate that dance created a forum and an opportunity for children to act out and express their creativity and learning. The children's curiosity was awakened by body movement, which allowed them to develop their creative and practical skills in an expressive, aesthetic manner. Dance enabled the children to establish a sensitive relationship and intensive interaction with each other and the surrounding world.

Syftet med studien var att studera hur äldre barn 3-5 år använder sig av bilderböcker i leken på förskolan samt pedagogernas syn på barns boklek. De frågor som ställts har varit: Hur använder sig barn av bilderböcker i leken? Vad kan boklek främja i barns utveckling? Hur förhåller sig samt beskriver pedagoger sitt förhållningsätt till barns användande av bilderböcker i leken? Problemområdet för studien var att författarna upplevde det som att barn inte får leka med böcker, utanatt böckerna enbart ska användas till läsning. Pedagogerna kan därmed förlora en inkörsport till barns bokintresse som kan bidra till barns tal-, läs- och skrivutveckling. Om barn får tidiga positiva erfarenheter av böcker genom exempelvis boklek, kan det eventuellt gynna barns framtida bokintresse på ett positivt sätt. Studien genomfördes på en avdelning med 3-5 åringar på en förskola i södra Sverige. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. I studien undersöktes det både hur barnen använde sig av bilderböcker i leken samt pedagogernas förhållningssätt till barns boklek. I resultatet framkommer det att barn använder bilderböcker som en artefakt samt rekvisita i sin lek. Men pedagogerna är mer accepterande för en lugnare variant av boklek, som låtsasläsning. Trots att de är medvetna om vilken positiv inverkan boklek kan ha för barns utveckling.

No description available.

Kommunikationsbranschens olika grepp för att profilera sig som kreativa och professionella är många. Denna uppsats studerar fem stycken stockholmsbaserade kommunikationsbyråer som alla har kunder inom kreativa näringar. Tre av byråerna är fullservicebyråer med brett tjänsteutbud och två av byråerna är renodlade PR-byråer. Den här uppsatsen undersöker hur kommunikationsbyråer kommunicerar ut sin organisationskultur genom sina hemsidor. Fokus ligger i att undersöka hur organisationskulturen inom organisationen framställs och profilerar en specifik identitet. Då materialet består av byråernas hemsida analyseras det med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och verktygen för semiotisk och retorisk analys. Att studera hur organisationskulturen marknadsförs resulterar i en studie av relationen mellan den interna och externa kommunikationen. Det valda teoretiska ramverket som uppsatsen utgår ifrån är organisationskultur, varumärkesstrategi, profession samt begreppen fält, habitus och kapital. Det undersökningen kommer fram till genom analys och diskussion är hur de fullservice kommunikationsbyråer med en större kreativ strävan använder sig av personliga egenskaper hos sina medarbetare i profileringen av sin organisation. De renodlade PR-byråerna använder sig av till stor del av hierarkiska system och visuella grepp från kunderna i sin marknadsföring. Genom att sammankoppla resultatet med teorier för integrerad kommunikation och hur managers strävar efter att framställa en integrerad organisationskultur blir framställningen av medarbetare väldigt homogen. Detta kan även leda till att kommunikationsbyråerna skapar ett visst habitus för medarbetarna. Detta innebär att det riskeras att skapa beteendemönster för medarbetarna.

Svenska skolelevers skolprestationer fortsätter att försämras, deras läsintresse minskar och skillnaden mellan flickor och pojkar ökar. Forskning visar att skolan inte lyckas erbjuda en undervisning som stöttar de svagaste eleverna och inte heller utmanar de starkaste. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och speciallärarens uppgift är att medverka i ett förebyggande arbete samt analysera svårigheter i lärmiljön. Denna fenomenografiskt inspirerade studie undersöker yngre elevers varierande tankar om vad som utvecklar deras läs- och skrivförmåga. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och fältanteckningar, elevarbeten samt informella samtal. Resultatet lyfter fram fem områden som påverkar elevers lärandeorientering; deras uppfattningar om sitt eget lärande, graden av kreativitet i skoluppgifter, samspelsmöjligheter, den yttre miljön samt de redskap de har till förfogande. Studien visar att de sammanhang som elever uttrycker som meningsfulla är de sammanhang som uppfattas utveckla deras förmåga. Meningsfullt är att få uppleva kompetens, självständighet och delaktighet. Barn och elevers motivation stärks av möjligheten att få samarbeta, använda sin fantasi och vara kreativa. Hinder för deras utveckling är känslor av otillräcklighet. Stöd för utveckling är lärarens design av lärandesituationer, kommunikativa sammanhang och olika typer av redskap, vilket för de äldre eleverna främst uttrycks som digitala resurser. Utifrån detta resultat formuleras speciallärarens roll i en kollaborativ läs- och skrivpraktik där elever, lärare och speciallärare tillsammans formar ett skriftspråkligt lärande.

Den här systematiska litteraturstudien är uppdelad i två resultatdelar. Den första delen har fokus på de två första frågeställningarna i studien och består av två mindre forskningsöversikter angående vad som utmärker en elev med fallenhet, samt definitionen av problemlösningsuppgifter. Den andra delen har frågeställning tre som grund och är en metaanalys som visar vad problemlösningsuppgifter har för möjlig inverkan på elever med fallenhet. Resultaten visar att en elev med fallenhet för matematik ständigt hittar lämpliga tillvägagångssätt för att komma fram till rätt svar. De har en matematisk förmåga utöver en normalbegåvad elev och de utmärker sig i tidig ålder genom att vara nyfikna. Genom analysen framkom det att elever med fallenhet för matematik har en möjlighet att utveckla flera av sina matematiska förmågor vid problemlösning.

Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande. I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning. Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv.

Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att ge barnet möjlighet att utvecklas i sin skapande förmåga och att kunna uttrycka sina tankar, erfarenheter och upplevelser genom estetik. Förskolan ska ge utrymme för barns fantasi och kreativitet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare kan arbeta med bildskapande i förskolan och om hur förskollärarna använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger och utgår från Deweys ”Learning by doing” - konst som erfarenhet och Vygotskijs kreativitetsteori som teoretiska begrepp. Studien synliggör hur pedagoger uppfattar att de arbetar med bildskapande i förskolan och hur de använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Av studien framkommer att pedagogerna uppfattar att skapande har en nyckelroll i barns mångsidiga utveckling. Pedagogerna upplever att det största hindret i den skapande verksamheten är tiden. Ett arbetssätt som framkommer är att barnen ofta inte kan välja vilka material de vill jobba med och att pedagogerna bestämmer ganska mycket i början. I studien framkommer även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar skapandearbetet i förskolan, exempelvis miljö, material, pedagogers förhållningssätt och kunskaper i skapandeämnen. Pedagogerna uttrycker en önskan om mer fortbildning när det gäller skapande för att få mer kunskap och inspiration i ämnet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lett till att stadsdelen Kungsängen i Uppsala utformats på det sätt det gjorts och vad som lett till det nuvarande resultatet. Arbetet studerar och diskuterar hur kommunala tjänstemän och byggherrar resonerar kring varför Kungsängen har blivit vad området är idag. Genom intervjuer med dessa personer och med hjälp av samtida forskning besvaras syftet och frågeställningarna. Materialet kompletteras av det inledande planprogram som Uppsala kommun lade fram 1992 för vad de planerade att Kungsängen skulle bli. Resultatet visar att de ekonomiska marknadskrafterna har blivit styrande i omvandlingen av Kungsängen. En svårighet har uppstått i och med att kommunen inte hade tillgång till all mark från början. Området har fått skapas tomt för tomt, vilket påverkat hur området ser ut och fungerar idag. Resultatet visar också att den nyliberala planeringens inflytande leder till en försvårad arbetsprocess där det offentliga och privata måste skapa kompromisslösningar. En gentrifieringsprocess har sköljt över vår samtid, där vi planerar för den gruppen som är mest attraktiv för staden att locka till sig – kapitalstarka kreativa människor. I en värld där även städer blir en produkt på en marknad måste Uppsala försöka hävda sig i konkurrensen.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur min låtskrivningsprocess påverkats när jag skrivit låtar i olika stämningar på gitarren. Jag har på senare tid ofta upplevt att jag lätt fallit tillbaka i gamla vanor och mönster när jag skrivit musik. Detta har gjort att låtskrivningsprocessen känts oinspirerande och jag har stundtals haft svårt att ta mig vidare i processen.  Mitt syfte med arbetet har varit att se om jag genom att skriva musik i en öppen stämning kan bryta gamla mönster och hitta nya sätt att utrycka mig musikaliskt. Fokuset i arbetet har legat på harmonik, melodi och den kreativa processen. Jag har inte haft mycket erfarenhet i att spela eller skriva musik i andra stämningar än standardstämning innan detta arbete och valde därför att ta tillfället i akt och förkovra inom ämnet. Arbetet har resulterat i inspelningar av tre stycken egenskrivna låtar i stämningarna öppet G, dadgad samt standard stämning. I arbetet går jag igenom processen från låtidé till färdig låt och tar upp vilka problem respektive möjligheter jag funnit i varje stämning samt låtskrivningsprocess. I min stuide har jag hittat flera nya musikaliska utryck och verktyg. Jag har även blivit medveten om vikten av att begränsa sig när det kommer till låtskrivning. Jag märkte att kreativiteten och inspirationen frodades när jag skrev låtar i stämningar jag inte var van att spela i.