Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus.</p><p>Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen.</p>

<p><p>Syftet med denna uppsats var att skildra designprocessen i utformningen av ett matbord där ett bimål var att undersöka hur man som frilansare kommunicerar med ledet ovanför: d.v.s. producenterna. Därav detta egna utformade projekt som tar med er på resan från en inspiration till skapandet av en prototyp av en produkt.</p></p>

Det kan hävdas att den digitala erans tekniska verktyg för musikproduktion bjuder på ständigt ökande valmöjligheter. Detta kan tyckas vara en fördel, men här finns också en paradox där ett överflöd av valmöjligheter ibland blir överväldigande och hämmande för den kreativa processen. Denna studie syftar till att utforska hur utövande musiker och producenter upplever musikproduktion utifrån ett antal konstruerade begränsningar, som påminner om hur musikproduktion gick till i begynnelsen av den inspelade musikhistorien. För ändamålet har en albumproduktion genomförts med begränsningar i tid och antal tagningar, utan möjlighet att göra pålägg, ändringar eller destruktiv ljuddesign i efterhand. Studiens frågeställningar handlar om hur de medverkande upplever både sin egen och gruppens kollektiva prestation när de är medvetna om dessa begränsningar. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av ett frågeformulär som deltagarna uppmanades svara på efter att inspelningen var avslutad. Resultaten visar att de medverkande upplevde denna metod för inspelning som ny och annorlunda. En tendens som framkommer är att man generellt värderar gruppens kollektiva prestation som bättre än sin egen individuella. Inslag av nervositet, utmattning och missnöje över sin egen prestation förekommer hos flera av deltagarna, även om den större delen av enkätsvaren uttrycker positiva reaktioner och känslor. / <p>Bifogas en kort sammanställning av utvalda delar från alla låtar som spelades in inom projektet.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts. Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion.

Detta är en studie om barns musikaliska utveckling under de första levnadsåren samt deras spontana och fria musicerande. En kvalitativ studie har genomförts genom passiva observationer på fyra svenska förskolors musikstunder och samtal med dess personal om hur dessa arbetar med barnens kreativa skapande i musik genom improvisation och komposition under själva musikstunden. I samband med observationerna har även samtal och intervjuer med förskolepersonalen genomförts där de fått ge sin syn på musikstunden, dess innehåll och mål. Analys av resultatet gjordes utifrån de didaktiska begreppen; Mål, Innehåll, Metod och Värdering. Det som framkom var att det fria och spontana musicerandet fick väldigt lite utrymme under musikstunderna. Målet med musikstunden var i första hand att utveckla språket eller lära mer om andra ämnen än musik samt fungera som en uppstart på dagen. Vid samtliga observationer reproducerades sedan tidigare kända barnsånger såsom förskolepersonalen lärde ut dem och barnen gavs ingen möjlighet att själva hitta på sånger eller musikaliska kompositioner.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse platsen har för skapandeprocessen. Genom tecknandesom utforskande verktyg intar jag fyra olika platser som diskuterats fram i intervjuer med fyraolika deltagare. Svaren från intervjuerna transkriberas och genom en tematisk analysmetodsynliggörs olika teman som sorteras in i kategorier. Syftet är att med hjälp av tecknandet, finnaalternativa platser för skapande och undersöka om det finns något samband mellan skapandetsprocess och platsen det äger rum på, och hur detta kan appliceras på bildundervisningen för attkunna göra en utvidgning av klassrummet. Frågeställningen lyder; Vilken betydelse har platserför skapandeprocessen? Hur kan platser förstås genom tecknande som utforskande verktyg? Påvilka sätt kan en utvidgning av klassrummet ske i bildundervisningen?Studien visar att det snarare handlar om gemenskap och att ingå i ett sammanhang som skaparrummet och skapar förutsättningar för kreativiteten, mer än platsen i sig. Rummet som begreppfår därmed en ny definition som fokuserar på skapandet av rummet, gemenskapen och det somsker inom dess ramar, snarare än den som fysisk plats.Resultatet spinner ut i ett verk uppfört på fönstren och fasaden in till galleriet i Tellusgången, ochen workshop i samband med Konstfacks Vårutställning 2018 där besökarna utmanas att intaandra platser än klassrummet genom tecknande med gatukritor.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ett kreativt yrke talar om sig själva och sitt yrke och därmed konstruerar sin yrkesidentitet. I semistrukturerade intervjuer har jag velat besvara de övergripande frågeställningarna; Vilka viktiga komponenter består deras kompetens av? Hur fungerar samarbetet i projekten och deras nätverk? Min teoretiska utgångspunkt är att en yrkesidentitet är ett socialt konstruerat fenomen. Viktiga begrepp att reda ut i detta sammanhang är social konstruktion, roll, identitet, profession och yrkesdiskurs. Efter den inledande grundteorin ringar jag in det som varit fokus för studien genom det som jag valt att kalla för ”riktad teori”. Här behandlar jag begreppet kompetens då just kompetens är centralt i skapandet av en yrkesidentitet. Jag utgår från att kreatörerna besitter en tyst kunskap och att denna bör belysas utifrån en yrkesgemenskap och hur den kunskapen utvecklas och delas inom nätverk och tillfälliga projekt. Centralt för denna uppsats har kommit att bli en samtida studie av Taylor &amp; Littleton som jag avslutar teoridelen med. De ställer sig frågande till begreppet kreativitet och liksom många andra refererar de till Howard S. Becker och hans teori om att ”art worlds” framförallt formas av sociala konventioner.   Jag konstaterar att kreatörernas kompetens består av en tyst kunskap av subjektiva insikter, associationsförmåga och känslor som de använder sig av för att lösa problem. Minst lika viktigt för framgång i yrket är att behärska hantverket bestående av olika tekniker, arbetsmetoder och principer. Det visade sig att begreppet kreativitet är något som är problematiskt för dem i sin yrkeskonstruktion då de dels hävdar att det är en slags medfödd begåvning men samtidigt något som man kan lära sig. Lättare har de att konstruera sin yrkesidentitet när de beskriver sitt yrke i relation till andra. Jag uppfattar att de har utvecklat tydliga strategier för att skapa sig ett handlingsutrymme i projekten och att de därigenom har goda samarbeten. Nätverken visade sig också vara en viktig resurs när de skapar sin yrkesidentitet.

The aim with this thesis is to investigate how the creative element of the compositional process can be improved, and to research how a composer can develop and sublimate his or her aesthetics. As a part of the research process two pieces of music have been composed, one for the chamber ensemble Norrbotten NEO and one for the symphony orchestra NorrlandsOperans symfoniorkester. The compositional processes of the two pieces are described in detail and the thoughts and ideas that emerged during the two separate composing processes are the main basis of the concluding discussion of this thesis. The thesis also contains a more theoretical section where creativity, learning styles and the aesthetics of the modernistic era, among other things, are discussed. The final section of the thesis is a concluding discussion that argues that one effective way to improve the creative flow in the compositional process is to initially not work with exact pitches. Regarding aesthetics the thesis claim that aesthetic values are uttermost personal and that it therefore is pointless for a composer to try to acclimatize to the surrounding world. The thesis contends that it is preferable for a composer to try to understand his or her own aesthetic values and thereupon, in a personal and genuine way, share them with the rest of the world.