This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research. / Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andelen kvinnor i bankstyrelser i Europa och bankens kreditbetyg. Studien har ett positivistiskt synsätt och präglas av en kvantitativ metod. Studien har vidare använt sig av en tvärsnittsdesign och därmed observerat flera fall vid en given tidpunkt. Den empiriska sekundärdatan är dels insamlad via databasen Thomson Reuters Eikon som erhåller finansiell data från noterade bolag över hela världen. Studien har även hämtat information om kreditbetyg för bankerna via Standard & Poor’s databas. Vidare har en multivariat analys genomförts för att kunna upptäcka ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, kreditbetyg, och den oberoende variabeln, andel kvinnor i styrelsen. Studien presenterar även deskriptiv statistik samt en korrelationsanalys över den insamlade datan. Studiens resultat visar på att det finns ett positivt samband mellan andelens kvinnliga styrelseledamöter i europeiska bankstyrelser och bankens kreditbetyg. Detta betyder således att om andelen kvinnliga styrelseledamöter ökar, så gör även kreditbetyget detsamma vilket indikerar att kreditrisken för banken sjunker. Detta resultat stödjer tidigare studier som menar att kvinnor i styrelser är mer riskaversiva än män (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Studiens förslag till vidare forskning är att studera flera olika fall över tid, istället för att utgå från en given tidpunkt, vilket skulle möjliggöra undersökning av kausalitet mellan variablerna. Vidare ter det sig intressant att ta hänsyn till styrelseledamöternas ålder i vidare forskning då forskning indikerar att riskprofilen kan förändras beroende på ålder. Ett annat förslag är att inhämta kreditbetyg från fler kreditinstitut än endast S&P för att undersöka om resultatet skulle te sig annorlunda då. Slutligen kan det vara av intresse att ta hänsyn till om banken har spritt eller kontrollerat ägande då dessa faktorer kan tänkas påverka kreditbetyget och således kreditrisken i banken. / The aim of this study is to investigate the relationship between the proportion of women in bank boards in Europe and the banks credit rating. The study has a positivistic approach and is characterized by a quantitative method to respond to the purpose of the study. Furthermore, the study has used a cross sectional design which means that it has observed several cases at a given time. The empirical data has been collected partly via the database Thomson Reuters Eikon which present financial data from listed companies worldwide. The study has also collected information about the banks credit rating from the database of Standard & Poor. Furthermore, a multivariate analysis has been completed in order to discover any connections between the dependent variable, credit rating and the independent variable, the proportion of women in the board. The study also presents descriptive statistics together with a correlation analysis over the collected data. The result from the study shows a positive correlation between the proportion of female board members in european bank boards and the banks credit rating. This means that if the proportion of women in bank boards increases, the banks credit rating also increases which indicates that the banks credit risk decreases. This result supports previous studies that say that women in boards are more risk averse than men (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Suggestions for further studies within the field is to do a similar study but to study several cases over time which would allow investigation of causality between the variables. Furthermore, it would be interesting to take the board members age into account as previous studies indicates that the risk profile changes depending on age. Another suggestion for further studies is to collect credit ratings from more than S&P in order to investigate if the result may differ from this study. Finally, it could be of interest to consider if the bank has scattered or controlled ownership as these factors can affect the credit rating and thus the credit risk.

In Sweden, the demand for official credit ratings has historically not been as substantial as in other parts of the world. This due to the fact that Swedish banks up until recently provided the market with shadow ratings. The European Securities and Markets Authority (ESMA) started investigating shadow ratings in August 2016 and decided that Nordic banks issuing shadow ratings were against the new directives because they were not registered as rating agencies. The Nordic corporate bond market has grown rapidly since the financial crisis and many bond issuers have avoided the organizational cost associated with obtaining and maintaining a credit rating. In 2016, more than half of Nordic bonds were issued without a credit rating, while today, the majority of Nordic bonds are issued with credit rating. Capital structure and specifically the goal of locating the optimal capital structure has, since the breakthrough of Modigliani and Miller in 1958, been the center of attention for a lot of research and the issue is of great interest for both academicians and practitioners. In practice, there are many factors that affect the decision of what leverage and capital structure a company decides to aim for. Among the factors are growth opportunities, firm size and profitability. With the base in corporate financial theory, the purpose of this study is to explore what factors that influence Swedish real estate companies regarding their decisions of capital structure and credit rating. With the method of semi-structured interviews and quantitative simulations, the study aims to understand why Swedish real estate companies are divided in their strategies about credit ratings and to explore if the firms have suboptimal credit ratings with respect to their capital structure. The quantitative part indicates that the optimal credit rating grade is A- with regard to the capital structure, for the examined Swedish real estate firms, under the current market conditions. The uncertainty of the optimal credit rating grade is displayed in a sensitivity analysis. The qualitative part of the study indicates that the rating of A- could plausibly be the optimal credit rating level and that it most likely is above the investment grade. The qualitative part further sheds light on the strategies of Swedish real estate firms and gives the market and investors insight to understand the underlying factors for why firms aim for different ratings. One can conclude that leverage and weighted average cost of capital are important factors when it comes to decisions regarding credit rating grades, but is often trumped by the quality label of credit ratings, the demand for different grades, the signals a upgrade/downgrade sends to the market and the possibility to reach the rating institutes requirements. / I Sverige har efterfrågan på officiella kreditbetyg historiskt sett inte varit lika stor som i andra delar av världen. Detta på grund av att svenska banker fram till nyligen försåg marknaden med skuggratings. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) började undersöka skuggratings i augusti 2016 och beslutade att nordiska banker som utfärdade skuggratings gick emot de nya direktiven eftersom de inte var registrerade som kreditvärderingsinstitut. Den nordiska obligationsmarknaden har vuxit snabbt sedan finanskrisen och många fastighetsbolag har undvikit kostnader kopplade till att erhålla och underhålla ett kreditbetyg. Under 2016 emitterades mer än hälften av nordiska obligationer utan kreditbetyg, medan idag är de flesta nordiska obligationer emitterade med kreditbetyg. Kapitalstruktur och specifikt målet att hitta den optimala kapitalstrukturen har sedan Modigliani och Millers genombrott 1958 varit centrum för mycket forskning och frågan är av stort intresse för både akademiker och utövare. I praktiken finns det många faktorer som påverkar beslutet om vilken belåningsgrad och kapitalstruktur som ett företag bestämmer sig för. Bland de påverkande faktorerna är tillväxtmöjligheter, företagsstorlek och lönsamhet. Med utgångspunkt i företagsfinansiella teorier, är syftetmed denna studie att undersöka vilka faktorer som påverkar svenska fastighetsbolag beträffande deras beslut om kapitalstruktur och kreditbetyg. Med metod i form av semistrukturerade intervjuer och kvantitativa simuleringar syftar studien till att förstå varför svenska fastighetsbolag har olika strategier kring kreditbetyg, samt att undersöka om företagen har suboptimala kreditbetyg med hänsyn till deras kapitalstruktur. Den kvantitativa delen indikerar att det optimala kreditbetyget är A-, med hänsyn till kapitalstruktur för de undersökta svenska fastighetsföretagen, under nuvarande marknadsförhållanden. Osäkerheten kring det optimala kreditbetyget visas i en känslighetsanalys. Den kvalitativa delen av studien indikerar att A- troligtvis kan vara den optimala kreditbetygsnivån samt att den optimala nivån högst sannolikt ligger över investment grade. Den kvalitativa delen belyser även de svenska fastighetsbolagens strategier och förser marknaden och investerare med insyn om de bakomliggande faktorerna till varför företag strävar efter olika betyg. Slutsatsen är att belåningsgrad och kapitalkostnader är viktiga faktorer när det gäller beslut om kreditbetyg, men att det ofta prioriterars efter kvalitén associerad med kreditbetyget, efterfrågan på olika kreditbetyg, signalerna en uppgradering / nedgradering sänder till marknaden och om företaget kan nå kreditvärderingsinstitutets krav.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.

The world's economies are in a turbulent phase where rising inflation has hit the global and Swedish economy hard. The Central Bank of Sweden has raised the policy rate expansively in recent months, with the intention of curbing inflation. Swedish real estate companies have experienced significant debt growth in recent years, making them very sensitive to interest rate increases. The increasing financing costs are challenging for real estate companies and it is of great importance that the companies continue to maintain earnings, that interest rates do not rise too much and that they continue to have sufficient access to financing. The credit rating of real estate companies is a crucial component of their financing, as it measures the long-term risk of default and can affect the company's cost of borrowing. The purpose of the paper is to investigate what different financing options Swedish real estate companies have during a recession and how the financial strategy and risk management differs depending on the company's credit rating. Furthermore, the study will investigate how the capital structure changes depending on the measures taken. The study is based on a qualitative study conducted with semi-structured interviews to gain a comprehensive understanding of the research area. The interviews were primarily conducted with real estate companies, both rated and unrated, and all rated companies in the study have an investment grade rating. This was followed by interviews with the major Swedish banks involved in lending to real estate companies and the credit rating agencies that carry out official ratings for real estate companies. The results show that the financing options differ depending on the credit rating of the real estate company. The biggest difference is identified between companies with a credit rating in the A segment and companies with a credit rating in the triple B segment. Financing costs have increased for all companies but significantly more for companies in the triple B segment. As a result, the capital market is to a greater extent inaccessible to the triple B companies and therefore these companies choose to focus on bank financing. The study has also shown that it is of great importance for real estate companies to make a long-term decision on their financing strategy and the extent to which their credit rating is important for their financing. The study found that there are two groups of attitudes towards the credit rating. Either companies use all means to defend their credit rating, or they put their efforts into strengthening the balance sheet and maintaining bank covenants. The market conditions have also affected the capital structures of real estate companies. High inflation and rising interest rates result in higher yield requirements, which leads to falling property values and rising LTV ratios for real estate companies. Real estate companies work actively to reduce their LTV ratios by selling properties, increasing share capital, reducing the pace of investment and suspending dividends. An excessively high LTV ratio can lead to a credit rating downgrade and, depending on how the company perceives this, the actions of real estate companies may differ. / Världens ekonomier befinner sig i en turbulent period där den stigande inflationen har slagit hårt mot den globala och svenska ekonomin. Den svenska centralbanken har under de senaste månaderna höjt styrräntan expansivt i syfte att dämpa inflationen. De svenska fastighetsbolagen har haft en betydande skuldtillväxt de senaste åren, vilket gör dem mycket känsliga för räntehöjningar. De ökande finansieringskostnaderna är utmanande för fastighetsbolagen och det är av stor vikt att bolagen fortsätter att upprätthålla intjäningen, att räntorna inte stiger för mycket och att de fortsätter att ha tillräcklig tillgång till finansiering. Fastighetsbolagens kreditbetyg är en avgörande komponent i deras finansiering, eftersom det mäter den långsiktiga risken för betalningsinställelse och kan påverka bolagets lånekostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka olika finansieringsalternativ svenska fastighetsbolag har under en lågkonjunktur samt hur den finansiella strategin och riskhanteringen skiljer sig åt beroende på bolagets kreditvärdighet. Vidare kommer studien att undersöka hur kapitalstrukturen förändras beroende på vilka åtgärder som vidtas. Studien baseras på en kvalitativ studie som genomförts med semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för forskningsområdet. Intervjuerna har främst genomförts med fastighetsbolag, både med och utan kreditbetyg, och samtliga företag som innehar ett kreditbetyg i studien har ett betyg inom investment grade segmentet. Därefter följde intervjuer med de svenska storbanker som är involverade i utlåning till fastighetsbolagen och de kreditvärderingsinstitut som utför officiella kreditvärderingar av fastighetsbolagen.  Resultatet visar att finansieringsalternativen skiljer sig åt beroende på fastighetsbolagets kreditvärdighet. Den största skillnaden identifieras mellan bolag med kreditbetyg i A segmentet och bolag med kreditbetyg i trippel B segmentet. Finansieringskostnaderna har ökat för samtliga bolag men betydligt mer för bolagen i trippel B segmentet. Som en följd av detta är kapitalmarknaden i större utsträckning otillgänglig för trippel B företagen och därför väljer dessa företag att öka sin finansiering från banker. Studien har också visat att det är av stor vikt för fastighetsbolagen att fatta ett långsiktigt beslut gällande sin finansieringsstrategi och i vilken utsträckning deras kreditbetyg är viktigt för deras finansiering. Undersökningen visade att det finns två grupper av attityder till kreditbetyget. Antingen använder bolagen alla medel för att försvara sitt kreditbetyg, eller så lägger de sina ansträngningar på att stärka balansräkningen och upprätthålla bankcovenanterna. Marknadsförhållandena har också påverkat fastighetsbolagens kapitalstruktur. Hög inflation och stigande räntor leder till högre avkastningskrav, vilket leder till fallande fastighetsvärden och stigande belåningsgrader för fastighetsbolagen. Fastighetsbolagen arbetar aktivt med att sänka sina belåningsgrader genom att sälja fastigheter, ta in mer aktiekapital, minska investeringstakten och dra in utdelningar. En alltför hög belåningsgrad kan leda till en nedgradering av kreditbetyg och beroende på bolagets syn på detta kan fastighetsbolagens åtgärder skilja sig åt.

Kreditvärderingsinstituten marknadsför sig som oberoende aktörer som ska vägleda investerare att övervinna informationsasymmetrier på kapitalmarknaden. Kreditvärderingsinstituten har på det sättet skaffat sig en framträdande roll på kapitalmarknaden. Kreditvärderingsinstituten ger en förenklad spegling av verkligheten samtidigt som de besitter en stor makt. Kommersiella fastighetsbolag kan förbättra sin kreditvärdighet om de överensstämmer med kreditvärderingsinstitutets normer. Analysen använder sig av en Foucaultinspirerade maktanalys för att beskriva hur maktrelationen ser ut och vilka effekter den får.  Syftet med studien är att undersöka hur de kommersiella fastighetsbolag som tagit upp ett officiellt kreditbetyg har påverkats av kreditvärderingsinstitutets normer och vilka inverkningar det har haft på organisationen. På så sätt kan det ge en ökad förståelse för hur yttre påtryckningar kan normaliseras och leda till ett självreglerande beteende inom en organisation.   Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med ett abduktivt arbetssätt. Den befintliga forskningen har varit vägledande i studien men inte styrande utan studien har löpande stämt av observationerna mot den. Studiens primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av fyra finanschefer och en medarbetare på finansavdelningen på fem kommersiella fastighetsbolag i Sverige. Därigenom utforskas huruvida kreditvärderingsinstitutets normer och metodologi har internaliserats och bidragit till organisatoriska förändringar.  Resultatet visade att kreditvärderingsinstitutets normer i form av deras metodologi för kreditvärdighet hade införts av organisationerna i varierad utsträckning. / The credit rating agencies market themselves as independent actors who should guide investors to overcome information asymmetries in the capital market. In this way, the credit rating agencies have acquired a prominent role in the capital market. The credit rating agencies provide a simplified reflection of reality while exercising power. Commercial real estate companies can improve their credit rating if they comply with the credit rating agency's standards. The analysis uses a Foucault-inspired power analysis to try to describe what the power relationship looks like and what effects it has. The purpose of the study is to investigate how the commercial real estate companies that have taken up an official credit rating experience the credit rating agency's standards and how it affects the organization. In this way, it can provide an increased understanding of how external pressures can be normalized and transformed into self-regulating behavior within an organization. The study has adopted a qualitative research strategy with an abductive approach. The existing research has been guiding in the study but not governing, but the study has continuously adjusted the observations against it. The study's primary data has been collected through semi-structured interviews of four finance managers and one employee in the finance department at five commercial real estate companies in Sweden. In doing so, it is explored whether the credit rating agency's standards and methodology have been internalized and contributed to organizational changes. The result showed that the credit rating institute's standards in the form of their methodology for creditworthiness had been introduced by the organizations to a varying extent.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen. Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen. Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter. Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare. / Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.   Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank.  Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.   Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.   Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.

In the last decade, Swedish commercial real estate companies have increased their presence on thecorporate bond market significantly. The real estate companies now account for the majority ofoutstanding bonds and the trend appears to continue. Furthermore, the companies strive to achieve acredit rating within the boundaries of what is known as Investment Grade. Being rated Investment Gradeby the rating agencies generally means access to a broader investor base and better terms for borrowing.Consequently, the investors on the Swedish bond market are now more exposed to the real estate marketand the real estate companies rely on the bond market for their financial needs. The Swedish Financial Supervisory Authority has commented on the increased presence of commercialreal estate companies on the Swedish bond market and proclaimed that it is not clear whether it increasessystemic risk or not. However, as was shown by the Coronavirus pandemic, the Swedish bond markethas flaws relating to liquidity which can be triggered by an increased selling pressure. A scenario forincreased selling pressure could be a collective downgrade of commercial real estate companies to belowinvestment grade, also known as a fallen angel event. This degree project aims to increase the understanding within the field of risk analysis of credit ratingdowngrades of real estate companies issuing corporate bonds. Furthermore, the study aims to identify ifprerequisite factors for a downgrade scenario are present. This study is based on a multi-methodquantitative approach. The Altman Z-score will be performed on the companies in the lower bounds ofinvestment grade to identify if there are early warnings of financial distress and if any companies shouldbe downgraded. By means of a questionnaire, the aim is to identify how domestic investors are allowedto act in a downgrade scenario and what factors affect their actions. The study will also perform asensitivity analysis of the same companies to investigate how sensitive they are to changes in a set ofparameters before reaching the boundaries of investment grade established by the rating agencies. The study shows that one in five investors are required to sell a bond that has been downgraded to belowinvestment grade. This may cause a first mover advantage effect, which in turn leads to fire sale ofdowngraded bonds. Not in line with previous literature, one out of six insurance investors are notallowed to keep downgraded bonds according to the questionnaire results. Furthermore, the results ofthe survey indicate that the investors that are not allowed to keep downgraded bonds are to a large extentgoverned by regulatory restrictions. 81 percent of the investors have a discretionary mandate allowingthem to keep downgraded bonds and it is unclear how these investors will act in a fallen angel’s scenario.It can be argued that a discretionary mandate creates a setting for market shortcomings such asreputational concerns among portfolio managers. The study also showed that five of the analyzed companies achieved a Z-score equivalent belowInvestment Grade. This translates to approximately 15 percent of the real estate companies withinvestment grade which means that the results of the Altman Z-score suggests a three times higherdowngrade probability than the historical global average for Investment Grade rated companies. Thesensitivity analysis revealed that companies' sensitivity to net operating income ranged between 2 - 13percent with the majority of the companies between 2 - 6 percent. The sensitivity to valuation yieldranges from 0.05 - 0.76 percent with the majority in the range from 0.24 - 0.45 percent. Furthermore,the sensitivity to change in interest rate ranged between 0.45 - 2.25 percent with the majority reachinga downgrade trigger relating to interest coverage ratio with a change between 0.45 - 0.7 percent. / Det senaste årtiondet har svenska kommersiella fastighetsbolag ökat sin närvaro påobligationsmarknaden. Numera står fastighetsbolagen för merparten av utestående företagsobligationeroch det finns inga tecken på att trenden är avtagande. I och med den ökade upplåningen påobligationsmarknaden strävar fastighetsbolagen att uppnå ett kreditbetyg inom gränsen för vad sombenämns “Investment Grade”. Ett kreditbetyg av denna dignitet innebär generellt tillgång till en bredareinvesterarbas samt bättre villkor för upplåning. En konsekvens av ovan är att investerare inom svenska företagsobligationer är mer exponerade motfastighetssektorn än tidigare samt att fastighetsbolagen är mer beroende av obligationsmarknaden för atttillgodose sitt finansieringsbehov. Finansinspektionen har uttryckt sin oro över fastighetsbolagens ökadenärvaro på obligationsmarknaden och samtidigt kommenterat utvecklingen med att det är oklarthuruvida det ökar systemrisken. Det står dock klart att den svenska företagsobligationsmarknaden harbrister, vilka framkom under Coronapandemin. Bland annat tydliggjordes brister i likviditeten till följdav ett ökat säljtryck. Ett alternativt scenario med potential för ökat säljtryck är nedgradering avkreditbetyg vilket resulterar i att företag förlorar sitt Investment Grade betyg. Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen kring riskanalys av nedgradering av kreditbetyg hosfastighetsbolag. Vidare ämnar rapporten identifiera om förutsättningarna för ett scenario mednedgraderingar av kreditbetyg som resulterar i problem på obligationsmarknaden föreligger. Studienutgår ifrån tre kvantitativa metoder. Genom en enkätundersökning undersöks hur inhemska investerareär tillåtna att agera i ovan nämnt scenario samt vilka faktorer som påverkar deras beslut. Studien kommer även att utföra en känslighetsanalys på fastighetsbolagen i de nedre regionerna av Investment Grade isyfte att synliggöra hur känsliga de är för en potentiell nedgradering av kreditbetyget. För att belysa omdet finns eventuella tidiga varningssignaler i fastighetsbolagens finansiella förmåga kommer Altman Zscore att utföras på bolagen. Studien visar att en av fem investerare måste sälja om det emitterande bolaget nedgraderas frånInvestment Grade vilket kan resultera i det som benämns First mover advantage bland investerarna itidigare litteratur. Detta kan i sin tur leda till s.k. fires sales av nedgraderade obligationer och därmed ettökat säljtryck. Resultatet av enkäten visar vidare att endast en av sex investerare frånförsäkringsbolag/livbolag inte har rätt att behålla nedgraderade obligationer vilket inte är i linje medtidigare utförda studier. Enkätsvaren visar även att investerare som inte får behålla nedgraderadeobligationer förhåller sig mestadels till regulatoriska begränsningar. Resultatet av enkäten visar att ca80 procent av investerarna har diskretionära mandat att själva bestämmer om de ska behålla eller säljaen nedgraderad obligation. Vi argumenterar för att det diskretionära mandatet innebär att investerarnasval kan påverkas av fenomen som till exempel hur deras förmåga att bedöma kreditrisk framstår.Slutligen visar studien att fem av de elva analyserade bolagen fick ett Altman Z-score motsvarandeunder Investment Grade. Detta motsvarar ungefär 15 procent av fastighetsbolagen med InvestmentGrade och innebär att Altmans metod ger en sannolikhet av nedgradering som är tre gånger större än dethistoriska genomsnittet i välden. Känslighetsanalysen visade att bolagen kunde motstå ändring avdriftnettot mellan 2 - 13 procent innan de degraderades. Känsligheten till värderingsyield låg mellan0.05 - 0.76 procent med merparten mellan 0.24 - 0.45 procent. Sist så uppmättes känsligheten igenomsnittlig låneränta till mellan 0.45 - 2.25 procent med merparten mellan 0.45 - 0.70 procent innande nedgraderas.

Title: Credit Rating Impact on Information Environment – A study on the informational impact of credit ratings in financial markets using equity analysts’ performance as proxy. Introduction: The credit rating agencies provide risk assessment for a massive amount of financial assets around the world. These risk assessments are in turn used by numerous different market participants. The general idea behind this industry is that the credit ratings provide additional information or alternatively increase the quality of information in financial markets. Recent studies (most of which is written after the financial crisis of 2008) argue that there are several issues in the rating processes leading to failure to provide accurate ratings. Other studies still claim that credit rating agencies still provide useful information or alternatively increase the quality of information by sorting and ranking public knowledge of assets. We see the need for an investigating study examining the informational benefits of credit rating in the information environment of markets. Research Approach: How does the issuing of credit ratings impact the information environment in financial markets? Purpose: The study aim to contribute to the understanding of the current and historical effects that credit ratings have, and have had, on the information quality of markets and hence the efficiency of markets. Method: Our study takes a deductive research approach where the methodology is one of a quantitative and explanatory character. To analyze the effects on market information we use the BKLS model (Barron, Kim, Lim & Stevens, 1998), which uses equity analysts’ performance as proxy for the information environment. These data are then used in a long-term time-series study looking for long-term changes in analysts’ performance with yearly observations. Furthermore we test the instant market effects on stock prices from the issuing of a credit rating in a secondary short-term time-series study with daily observations. Conclusions: We find that the issuing of a credit rating in fact decreases the amount/quality of information available in financial markets (both public and private information). We contribute these effects to conflicts of interest in the rating processes and agency problems in the relationship between issuer and credit rating agency. Several practical examples of this are found such as ratings shopping, solicitation of ratings issuing, agencies offering consultant services and the lack of regulatory measures taken by regulators such as ESMA and SEC. We propose several ways of developing the research in this field; most importantly we want to see future studies on the differences between solicited/unsolicited issuing of ratings.