No description available.

Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit.  Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.

Denna studie utforskar hur motståndskraft, ett koncept inom krishantering, tar sig uttryck inom en organisation i praktiken och om arbetet med att utveckla motståndskraft medför organisatoriska fördelar. Studien undersöker motståndskraft genom att skapa en analysmodell som arbetsklädesföretaget Fristads analyseras genom. Fristads är ett företag som i närtid hanterat en rad kriser. Resultatet tyder på att kriser som faller inom den organisatoriska förståelsen kan förklaras genom denna studies analysmodell. Däremot kriser som faller utanför den organisatoriska förståelsen, och som därmed inte har förberetts inför, kan inte förklaras genom analysmodellen. Detta föranleder ett behov av en revidering av denna, där den organisatoriska förståelsen tas i beaktning för att göra det möjligt att förklara hur motståndskraft tar sig uttryck inom en organisation. Därutöver drar studien slutsatsen att ett förberedelsearbete inför en kris höjer den motståndskraftiga potentialen inom en organisation.Detta skapar organisatoriska resurser nödvändiga för att kunna hantera kriser mer effektivt, vilket i sin tur skapar organisatoriska fördelar.

Civilian control over military forces is a prerequisite within democracies in the study of civil-military relations. This requirement extends to military intelligence, as they are a part of the military. However, this relationship needs to balance secrecy with transparency concerns, a relationship which can prove difficult. In Sweden during the 1970’s, this discussion came to a fore when the intelligence organisation IB was revealed to the public. This sparked an ongoing debate within the academic community regarding the limits of intelligence organisations authority, their need for secrecy and the government’s ability to control them. This thesis aims to investigate IB and the government’s control over it during 1965-1973, the years it operated as the sole military intelligence organisation in Sweden. With perspectives derived from Peter Gills thoughts on intelligence control and oversight, this thesis examines the mechanism of intelligence control and inquiry that were present in Sweden during the relevant timeframe. The findings are then judged with Gill’s concepts as a framework, in order to evaluate IB´s role as an intelligence organisation within a liberal democracy. These findings will thereafter be compared with the image of IB as presented by leading contemporary politicians and intelligence commanders, in order to give nuance to the findings. The thesis will show, with support of the theory and methodology, that IB can’t be described as a national intelligence agency, but as a political police. Its lack of transparency, secret existence and politicly motivated goals are the main reasons for this result. The absence of key mechanism of control as described by Gill, made it impossible for the organisation to be controlled, with some reservations for the ruling party’s ability to do so. It also contextualises these findings with the presented opinions of the contemporary actors. These results shed new light on intelligence accountability during the cold war in Sweden. It also reaffirms previous findings on IB with the use of new perspectives. The Thesis provides another lens to view Swedish intelligence history through and contributes to that field of history.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur John Hedlund förhåller sig till det svenska samhället, hans s.k. ”teologi om världen”. Denna kommer att undersökas och analyseras med hjälp av tre frågor• Vilken är enligt Hedlund relationen mellan kristendomen och det moderna svenska samhället?• Hur ser Billy Graham på relationen mellan kristendomen och det amerikanska samhället?• Vilka likheter och skillnader finns i Hedlund och Graham när det gäller synen på kristendomen och samhället? Uppsatsen tar sitt avstamp år 1946. Utgångspunkten motiveras av att detta var ett viktigt brytningsår i Hedlunds verksamhet: han blev ”Nalenpastorn” med det svenska folket, och dessutom reste han detta år till USA för att studera de mötesserier som ”Youth for Christ” organiserade – dvs. den organisation som Graham då verkade för. Grahams Crusade i Los Angeles 1950 ses som det verkliga startskottet för hans karriär och redan senare samma år startade John Hedlund sin motsvarighet som han kallade för ”korståg”. Detta i kombination med både Sveriges och USA:s utveckling från efterkrigstiden och framåt gör tidpunkten till lämplig. Avgränsningen i slutet av denna uppsats sätts till de viktiga brytpunkter som både Sverige och USA kommer till mot slutet av 1980-talet. Jag menar att Sverige når en tydlig brytpunkt med Olof Palmes död 1986 medan det i det amerikanska fallet får bli kommunismens kollaps 1989.

The invasion and occupation of Iraq in 2003 has caused an explosion in, crime and corruption.The vacuum of an Iraqi authority was visible and prominent after the invasion because of thisa wave of looting and robbery spread throughout the country. Iraq is the country with theenormous oil wealth, but despite its significant oil value, there is not enough supply foryounger generations stuck in the conflict in Iraq. Several years after the US-led invasion,violence has increased, life expectancy has dropped, and children are living in total collapse.Iraq has become one of the worst countries for children in the Middle East. Several publicbuildings, hospitals and schools were left unprotected, which stimulated theft and burglary.The collapse of Iraq's health infrastructure has had detrimental effects on children's physicalhealth, domestic violence, and malnutrition of children in desperate poverty forcing manychildren to drop out of primary school. The number of children dying has increased terriblydue to the war and its aftermath. One in 25 children in Iraq dies before reaching their fifthbirthday. Based on qualitative discourse analysis, I came to the conclusion that it is clear thatseveral thousand children if not millions of children in Iraq are suffering because of Iraq's warhistory. 2003 occupation made it worse for the children such as being tortured, killed, raped,lost part of their bodies and forced to flee their homes and for their lives. Some children haveseen their relatives die in front of them, or at least have seen a dead person, it is also obviousthat these children will have psychological trauma for life.

No description available.

The research problem that has been identified for this study is that earlier research has heavily depended on strained financial situations in military organizations in order to explain why interservice rivalry occurs. This study seeks to complement this by looking at other possible factors as to why interservice rivalry emerges.  The purpose of the study is to look at interservice rivalry within the Swedish military between 1965 and 1975 and to establish what kind of interservice interactions can be identified in this time period in which the Swedish military also suffered from downsizing. However, a different approach will be used to study this case. The study will utilize Major Nicholas J. Clemens's theory on interservice rivalry which is explained in his report Fighting to get along, 1993. In his theory, Clemens established two main causes as to why interservice rivalry occurs. These are uncommon doctrine and resource allocation between the different services within the military. These factors can be combined to establish four possible interaction types between the different service branches.  With this in mind the main research question of the study has been established; What does Clemens’ theory contribute to our understanding of Swedish interservice rivalry during the Cold War? The study uses a theory-consuming approach with its foundation in Clemens’ theory. The method used is a qualitative text analysis with a hermeneutic approach. The material used is military journals produced either specifically for a given branch of the military or an all-encompassing military journal.  Ultimately, the study concludes that the army and airforce had a hostile interaction and that the same is true between the army and navy. However the airforce and navy had a cooperative interaction.

The purpose of this study is to examine how the narration between Swedish and British textbooks in history differs, with focus on the era of the Cold War. This study will also examine how the narration between countries has developed in history textbooks between 1959 and 2020, with three textbooks from each country. One textbook from Sweden and Britain written at the beginning of the Cold War, one from each country at the end of the Cold War and finally one from each country written in modern time for a retrospective view on the era. From what this study has concluded is that Swedish and British textbooks in history does differ in the earlier history textbooks with Sweden having a focus on a democracy narration during 1959 and 1996, but changes it's pragmatic neutrality story to a story of equality between the decades. The British history textbooks from 1963 and 1989 have in contrast a different focus, it's narration. During 1963 Britain has a variability story which develops into a prosperity story during the 1990’s. In the modern era of the 21-centuary, the textbooks from both Sweden and Great Britain share a similar form of narration, as both tell a history with focus on democracy and a latter form of the equality story.

No description available.