The Soviet Union was the great enemy of Western civlisationen during the cold war. Sweden was not part of the cold war. Despite that Sweden had more in common with the Western powers. The country had more cultural, economic and political similarities with them. The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers wrote about the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have also examined whether they expressed a fear of Russia. The newspapers that were included in the study were: Norrkensflamman (socialistic), Aftonbladet (social democratic), Arbetet (social democratic), Dagens Nyheter (independent), Expressen (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The results showed that Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet had a western and eurocentric international outlook. Aftonbladet and Arbetet also had a western and eurocentric international outlook but were more critical of the western powers. Norrskensflamman was the only newspaper that supported the Soviet Union. They also saw the capitalist world as the great enemy. Russian fear was expressed in Arbetet, Svenska Dagbladet and Expressen. Arbetet thought the rest of the world should demand that Russia abolishing all their nuclear weapons. Svenska Dagbladet and Expressen saw Russia’s political system as threat to the west. Svenska Dagbladet also suspected that Russia should attack their neighbours in the future.

The desire to influence ones opponent without using violence, has probably existed in all times. Reflexive control is a method used historically without the user knowing about the concept, but through research during the 1900s, theories from psychology, behavioral science and cybernetics entered into the military application of modern influence operations. Reflexive control builds upon the fact that a stimulated organism responds with a reflex. Which, in the context of the essay, means that a controller transfers prepared information to a partner or a counterpart to bring him to single-handedly take one of the controller intended decision. This is expressed either by methods used intuitively by an intelligent user or systematically by a controller with knowledge and resources, creating a situation which voluntarily brings or forces the other part to make decisions as the controller wants for its own use. The methods are based on knowledge of the other part's self-image. A self-image that can be individual, for example, a president, or a group, such as a state leadership. The reflex may contain of a decision or of an action that are not well considered but that benefits the controller. The controller then exploits the new situation created by its preparations that may have been on going for a long time. The essay describes some of the methods that has been used by the Soviet Union and later integrated into the Russian warfare. The essay askes the questions; Can Bismarck's actions in 1870 and Russia's actions in the Georgia conflict in 2008 be explained by the theory of reflexive control? Is there a difference? If it is - how is the difference expressed? Yes, both cases reflect reflexive control. The differences between them are explained by the evolution from intuitive actions into systematic use.

Den här uppsatsen belyser den svenska nationalismens uttrycksformer, så som de framgår av Stockholmstidningarna Dagligt Allehanda, Inrikes Tidningar och Stockholms Posten i mars 1805. Nationalismen undersöks huvudsakligen utifrån Michael Billigs teorier om banal nationalism, vilket syftar till oreflekterade, vardagliga attityder som skiljer mellan ”oss” och ”dem” och formar en nationell gemenskap. Undersökningens sidospår är att reda ut vilket förhållningssätt till Finland som förekom i de tre tidningarna. Finlandsfrågans relevans är tydlig inte minst med tanke på den bristfälliga militära viljan att försvara det svenska rikets östra rikshalva under finska kriget 1808–1809. Undersökningen visar att flera tecken på banal nationalism förekommer, trots att nationerna som politisk-juridisk samhällsform etablerades i Europa först långt senare. De mest framträdande dragen är (1) upprepandet av epitetet ”kongl.” i samband med platser, institutioner och titlar, (2) ett särskiljande gentemot Finland, som trots att det officiellt sett är en del av riket vid den här tiden, ställvis betraktas som ett främmande land, (3) adjektivet ”swensk” som är synonymt med inhemsk, och ur ett merkantilistiskt perspektiv får en positiv innebörd, (4) stereotypisering av ”dem” (i synnerhet fransmän) i förhållande till ”oss” (svenskar), och (5) deiktiska uttryck som refererar till och tar för givet att läsaren känner till att kontexten för annonser är Stockholm, vilket här betraktas som en föregångare till nationell deixis. Av resultaten dras slutsatsen att nationalismen antar banala uttrycksformer redan innan nationalstaten är formerad. Michael Billigs tes är att nationalismen i ett första stadium är hård, för att sedan bli banal och alldaglig, medan min uppsats söker visa på att den hårda nationalismen likväl föregås av banal nationalism. Beträffande Finland är slutsatsen att det redan 1805 betraktades som en egen nation i kraft av språklig och geografisk gemenskap, trots att det hörde till Sverige.

The purpose of this essay is to take a historic look at how women and men are portrayed in war. I also want to try to shine a light on the common people that don’t belonged topsheet and how this has changed over time. To narrow my research down I have chosen to take a look at two wars, The Thirty Years' War and The First World War. This is a comparative study regarding how men and women are portrayed in educational material in the Swedish school system, which ranges from 1934 to 2018 The questions I used in my study were; how has the different gender roles been portrayed throughout history and is there any change over time? How do common people get portrayed in the educational material belong to and is there any change over time? The results point towards men taking up a majority in the material that I have studied, but there seem to have been a change in time and that the change started to take place around 1980s, this also applies to the common people. In the material published in the 2000s you notice a change away from men and women in commanding positions such as kings, emperors and generals. My research has shown clear signs that both men and women from lower social classes takes up more room in the modern educational material used in the Swedish schools, and that gender roles has started to change.

<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648.

I kjølvannet av 11 september 2001 startet Operasjon Enduring Freedom. En operasjon somfortsatt pågår, og som også er kjent under navnet the Afghan war. Den utløsende faktoren varterrorangrepet mot USA, et angrep som i høyeste grad må sies å ha vært asymmetrisk utført.Den amerikanske militære kultur synes i dag å være en fellesoperativ kultur, og besnærende nokkom den fellesoperative doktrinen ut i revidert form den 10 september 2001. Revideringen haddeikke vært revolusjonerende men derimot ytterligere styrket den fellesoperative tankegang. NårEnduring Freedom starter er det naturlig å se den i lys av den nyreviderte doktrinen.Hensikten med denne oppgaven er å undersøke den konseptuelle forankringen som lå til grunnnår Operasjon Enduring Freedom innledes. Deretter se på selve gjennomføringen, ogavslutningsvis diskutere hvorvidt teori og praksis henger sammen. I den hensikt å kunne svare påoppgaven vil oppgaven nytte tre spørsmål: Hva beskriver den konseptuelle forankringen?Hva kjennetegner den praktiske utførelsen av Operasjon Enduring Freedom? Avslutningsvis:I hvilken utstrekning henger teori og praksis i sammen og hvilke konklusjoner kan trekkes?Resultatet viser at det er samsvar mellom det konseptuelle og det praktiske, men av varierendegrad. Undersøkelsen konkluderer også med at det er flere interessante konklusjoner å trekke.Vedlegg A: Forkortningsliste. / After the attack of September 11, 2001 Operation Enduring Freedom was launched. Thisoperation is still ongoing and is also known as the Afghan war. The operation was triggeredby the terrorist attack against the USA, an attack that has been referred to as asymmetrical.The American military culture seems today to be a joint culture and interestingly enough theJoint Doctrine was republished September 10, 2001. The doctrine was not fundamentallychanged but the new version highlighted the joint culture even more. There is thus amplereason to compare Operation Enduring Freedom with the Joint Doctrine.The aim of this essay is to investigate the conceptual framework that was available whenOperation Enduring Freedom started. Thereafter the practical aspects of the operation arescrutinised. At the conclusion the essay discusses whether theory and practical realization areclosely related.Three questions are posed to help answer this:What describes the conceptual framework?What are the characteristics of the practical realization of Operation Enduring Freedom?To what extent are theory and practical realization matched together and what conclusionscould be drawn?The outcome of my essay shows that theory and practical realization have similarities, but ofdifferent degrees. The essay also concludes that there are several interesting conclusions to bedrawn. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

År 1961 startas utbildningen vid den nybildade Militärhögskolan. Bildandet av Militärhögskolan föregåsav utredningar som pekar på fördelarna med att kunna samordna de stabsutbildningar som tidigare harbedrivits utan samordning inom ramen för de olika försvarsgrenarna. I samband med detta lyftsstrategiutbildningen fram som ett ämne där stora samordningsvinster finns att hämta. I den utredningsom ligger till grund för bildandet av Militärhögskolan framgår att utredarna ser möjligheterna att genomsamordningen av strategiutbildningen ge officerarna en enhetlig syn på försvarsproblemen. I uppsatsenhar jag undersökt huruvida denna enhetliga syn på försvarsproblemen är styrd och påverkad av depolitiska beslutsfattarnas officiella uppfattning i dessa frågor eller om den enhetliga synen iförsvarsfrågorna baseras på andra uppfattningar. Jag har också haft som ambition att visa hurstrategiutbildningen bedrevs i fråga om vilka frågeställningar som diskuterades underundersökningsperioden. Uppsatsen har avgränsats till att omfatta tidsperioden mellan 1961 och 1972.Det ämne som jag i uppsatsen har fokuserat utredningen till är strategiutbildningen och de källor som ihuvudsak har använts är provhandlingar och rättningsmallar till strategiprov. Undersökningens resultatvisar att strategiutbildningen påverkades i relativt stor omfattning av de förändringar i politiken somskedde inom undersökningsperioden. Strategiundervisningen återspeglade också den förda politikengenom att aktualisera de frågor som politikerna fattat beslut om. Resultatet visar dock en störresamstämmighet mellan politik och utbildning fram till försvarsbeslutet 1968, än i den del som omfattarperioden efter 1968. Efter 1968 påverkades förvisso utbildningen i hög grad av de riktningsförändringari politiken som gjordes. Däremot återspeglades politiken i mindre utsträckning än tidigare i debakgrunder och scenarier som användes i undervisningen. / In 1961 the training started at the newly founded Swedish Military College. Thefoundation of the military college was done after considerations published inseveral official reports. One of the reports stated that the training in strategy had alot to win by being coordinated between the different military arms. One of themotives that the report stated was that a common view of different defence issueswould be easier to attain in a coordinated training.In this essay I have examined if this so called common view is coherent with theofficial policy150 that is stated from the government. I have also examined if thetraining is influenced by the changes of direction in policies occurring. A secondaim with this essay is to give a broad picture of what assumptions and issues thatinfluenced the training at the time. The essays examination is delimited to the timebetween 1961 and 1972, and is based on the training in strategy. The examinationis based on a study of original manuscripts consisting of various tests carried outwithin the framework of the strategytraining 1961-1972.The result of the examination indicates that the training is highly influenced by theofficial policy at the time. The result also shows that the grade of influence ishigher prior 1968, at lest concerning the views of different threats that is used inthe training. At the same time the result shows that the training is influenced bythe policy after 1968 even though training is not based on official policy in thesame extension as earlier. The difference is first and foremost in the way threats isdescribed in the training. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power.   The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War.  We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences?   In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.