Many acknowledge the lack of studies addressing military logistics, yet the issue persists. While existing research predominantly examines western contexts, this study seeks to enrich our understanding by delving into the less-explored realm of military logistics in Eastern settings. The primary objective of this study is to enhance understanding of the logistical dynamics during the Soviet–Afghan war by examining the Soviet logistics. Using Moshe Kress's theoretical framework on operational and structural logistics, this research endeavors to illuminate this historical case. Employing a case study methodology coupled with qualitative text analysis, the study examines the Soviet logistics in the Soviet–Afghan conflict. The findings underscore the challenges the Soviets encountered in managing their logistics, particularly in ensuring the security of their communication lines. The study attributes many of these challenges to the inadequate road infrastructure and the hostile terrain of the region.

Denna studie syftar till att utforska och analysera hur svensk media presenterar internationella konflikter, med fokus på Ryssland och Ukraina kriget, samt Israel och Palestina konflikten. Metodologiska ansatserna för studien är en kombination av framing analys och kritisk diskursanalys med fokus på Faircloughs tredimensionell modell. Genom dessa två analysverktyg kan vi få en mer omfattande bild av svenskmedias framställning av de valda konflikterna. Den möjliggör en fördjupad förståelse av medias makt i att forma offentliga diskurser. För att stärka och stödja vår analys, tillämpades två teorier, dels diskurs, dels postkolonial teori inom Internationella Relationer. Resultaten indikerar att det finns betydande skillnader i rapporteringen om de två konflikterna. Detaljering av information kring civila offer i Ukraina tenderar att vara högre jämfört med Palestinska offer. Ytterligare en skillnad som betraktades, var den bristande benämning av historiska aspekter i både konflikterna, vilket tyder på att media väljer att framhäva vissa berättelser och ignorera andra.  Det fanns även likheter med konflikterna, exempelvis, användningen av starkt laddade ord vid framställningen av konflikterna. Detta tyder på maktspel som formar politiska och sociala attityder. En annan likhet mellan konflikternas presentation i svensk media var journalisternas sätt att väcka emotionell respons hos läsaren. De framställda narrativen påverkar mottagarens beteende, attityder och syn på rättvisa och moral. Slutligen, understryker denna studie vikten av medvetenheten om hur svensk media rapporterar om internationella konflikter. Det är därmed viktigt att fokuset ligger på en balanserad rapportering som inkluderar både aktuell och historiska kontexter.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

No description available.

<p>Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master’s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research.</p><p>Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift. What this shift has meant for historical cold war research is also addressed. With the starting point in conclusions by historian Anders Stephanson, the study also suggests that the predominating view of the cold war during the cold war can be analysed as a paradigm, effecting interpretations and theories about the conflict. As IR scholar Ted Hopf has suggested, the normal science during the cold war prevented IR research from correctly predicting the end of the cold war.</p><p>From a Kuhnian perspective, an interpretation of the difficulties in communication and scholarly interchange between diplomatic history and IR is offered. The study emphasizes the importance of political and social factors in the development of the different paradigms within the field, and concludes that the goal to become a paradigmatic science might not be attainable, or even desirable, for disciplines such as diplomatic history and IR.</p>

<p>Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter.</p> / <p>Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.</p>

Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter. / Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.

Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master’s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research. Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift. What this shift has meant for historical cold war research is also addressed. With the starting point in conclusions by historian Anders Stephanson, the study also suggests that the predominating view of the cold war during the cold war can be analysed as a paradigm, effecting interpretations and theories about the conflict. As IR scholar Ted Hopf has suggested, the normal science during the cold war prevented IR research from correctly predicting the end of the cold war. From a Kuhnian perspective, an interpretation of the difficulties in communication and scholarly interchange between diplomatic history and IR is offered. The study emphasizes the importance of political and social factors in the development of the different paradigms within the field, and concludes that the goal to become a paradigmatic science might not be attainable, or even desirable, for disciplines such as diplomatic history and IR.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                         The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen. Because of his passion for Helen he started a war and sacrificed thousands of men of Troy for her sake. The study showed that Paris was described in both the Iliad and the movie Troy as a coward, although some of his actions were brave. One reason why there are differences between the Iliad and the movie Troy is Wolfgang Petersen’s decision to remove the interference of the gods but other reasons are also discussed in the essay.

The purpose of this essay is to investigate how ethos and choice of persona are used for self-representation in the autobiography Kriget är slut (2010) by Morgan Alling. The essay uses theories of self-representation in accordance with Aristotle and Roger D. Cherry, among others. The method of the essay is a thorough close textual analysis, mainly in accordance with Stephen Browne's definitions. The result shows that Alling uses the persona to give a voice of narration and attitude to the story and that ethos is used to write narration convincingly.