Fastighetssektorn har traditionellt betraktats som en stabil och långsiktig investering. Trots detta har sektorn vid upprepande tillfällen påverkats av ekonomiska kriser, vilket har belysts under flera historiska perioder. Denna studie undersöker de finansiella strategier som sex stycken svenska börsnoterade fastighetsbolag har implementerat för att hantera ekonomiska svängningar orsakade av ränteförändringar, Covid-19-pandemin och Ukraina-kriget under perioden 2018-2023. Syftet är att ta reda på vilka finansiella strategier som tagits fram samt hur bolagens nyckeltal har påverkat deras aktiekurs. Studien använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultaten visar att majoriteten av fastighetsbolagen har anpassat sina strategier beroende på rådande marknadsförhållanden. Under pandemin utnyttjade de lägre räntor för att expandera sina fastighetsportföljer genom förmånliga lånevillkor. När räntorna senare steg på grund av inflation och ökade osäkerheter från kriget i Ukraina, skiftade bolagen sitt fokus mot att säkra stabila hyresintäkter och refinansiera sina lån. Fastighetsbolagens kapitalstrukturer har ändrats under åren, från att ha finansierat sig från både banker och kapitalmarknad har man istället gått över till mer traditionell bankfinansiering. Beroende på hur hög bolagens belåningsgrad har varit har förvärv och avyttringar påverkats. Vidare framkom det att bolagens nyckeltal har haft en påverkan på deras aktiekurs. / The real estate sector has traditionally been considered a stable and long-term investment. Despite this, the sector has repeatedly been affected by economic crises, which have been highlighted during several historical periods. This study investigates the financial strategies six Swedish-listed real estate companies implemented to manage economic fluctuations caused by interest rate changes, the COVID-19 pandemic, and the war in Ukraine from 2018- 2023. The purpose is to find out which financial strategies have been developed and how the companies' key figures have affected their stock price. The study employs both quantitative and qualitative methods. The results indicate that the majority of real estate companies have adjusted their strategies based on current market conditions. During the pandemic, they took advantage of lower interest rates to expand their property portfolios through favourable loan terms. When interest rates later rose due to inflation and increased uncertainties from the war in Ukraine, the companies shifted their focus towards securing stable rental income and refinancing their loans. The capital structures of real estate companies have changed over the years; they have shifted from financing through both banks and capital markets to relying more on traditional bank financing. Depending on the companies' leverage ratios, acquisitions and divestments have been impacted. Furthermore, it was found that the companies' key figures have had an impact on their stock prices.

Israel have been a particularly war-ridden state, since its inception in 1948 the Israelis had already fought five different wars in its first 30 years of existence. This essay aims to investigate the cause of two of these wars that had both been fought with Egypt. The 1967 six-days war and the Yom-Kippur war of 1973.To try and answer this question this essay uses Stephen Van Everas stability theory which tries to explain how states act when presented with a first move advantage. The study concludes that the main causes of these wars was hasty and truncated diplomacy combined with a lucrative first-strike advantage. The six-day war started as a result of Egyptian posturing turned to dreams of conquest and the Yom-kippur as a result of bitter resentment for the new status quo and total lack of diplomatic negotiations.

No description available.

COMMON ENDS OR COMMON MEANS? The Cold War is over and Sweden and Finland are starting to deal with the new security enviroment that has emerged. Grand Strategy in both countries is changing to meet the new Europe and surroundings. Both Sweden and Finland consider the risk of a direct attack in the near future to be highly unlikely and this has effects on the respective countries grand strategy. A broadened approach to security is applied and the military instrument is no longer the primary concern in the strategy. Both Sweden and Finland become members of the European Union in 1995 but neither is a member of NATO, the countries both consider themselves as military non-aligned, the only two countries with a coastline to the Baltic Sea with that stance. This makes for a logic choice to cooperate for the common security and a cooperation is formed to cover security policies to be relevant in peace, crisis and war. Even though the countries are existing in and interpret the new security enviroment in similar ways they approach the challanges in differing ways. This creates the differences that we identify and describe in this thesis. The purpose of this thesis is to identify and describe the differences between Sweden's and Finland's grand strategy, how this difference has changed from 1996 to 2018 and if these differences can have consequences for the cooperation between the two countries, mainly military and at the highest strategic level. The thesis is focused on the elements of the grand strategy that involves the armed forces of the respective countries. This comparative text analysis compares political policy documents within the grand strategy field from both Sweden and Finland. We will compare the period from 1996-2018. The comparison will be made by examining three occasions in the period, year 1996, Year 2004 and year 2018. The documents used have relevance against these years and are analyzed by applying Jacob Westberg's model; ends, means, ways and environment. The differences and the consequences that are the conclusions of this thesis are that cooperation are not always formed because it is the best possible option but sometimest the only possible options. Sweden and Finland's history differ in some parts and this has affected the respective country's security strategies. Finland has a history of coping for itself and has thus a national focus with focus on a stable national defense while Sweden has a history without war in modern times and a constant glance at military international engagement and the political benefits that can be achieved on the international scene.

<p>Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.</p><p>Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681.</p><p>En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning.</p><p>Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat.</p><p>Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74.</p><p>När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar.</p><p>Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv.</p><p>Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.</p>

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna. Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681. En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning. Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat. Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74. När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar. Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv. Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.

This thesis is set out with the purpose to investigate the potential shifts in how victory is presented in the duration of contemporary conflicts. The argumentation is focused on how democratic states, involved in wars, seem to announce different statements regarding victory in its outreach to its inhabitants. This paper will study the case of the American administration of George W. Bush, who initiated and ruled during the first years in the Global War on Terror. By investigating the seven annual State of the Union speeches in a combined quantitative–qualitative method, with Martel’s theoretical framework on victory, the analysis searched after such potential shifts or static usage of the linguistics approach to victory. The answer to the stated research question according to the study conducted by this author is that the publicly announced implications of victory have been subjected to an ongoing shift during the examined time period.

I denna studie undersöks hur tre rikstäckande svenska dagstidningar med varierande ideologisk grund gestaltat ett urval av politiska händelser på Kuba under Fidel Castros kommunistiska styre 1962–1994. De politiska händelserna på Kuba som granskats är Kubakrisen 1962, Olof Palmes Statsbesök 1975 samt Specialperioden 1990–1994. Frågeställningarnas fokus har dels legat på hur gestaltningarna av Kubas politik bibehållits eller förändrats under den undersökta perioden, och dels hur tidningarna förhållit sig till sin politiska grundideologi över tid. Avslut- ningsvis har detta resultat ställts mot Francis Fukuyamas tes om ”Historiens slut”. Gransk- ningen av materialet har skett med ett gestaltningsteoretiskt ramverk där en kvalitativ aspekt granskat gestaltningens perspektiv och urval, samt en kvantitativ aspekt som fokuserat på jour- nalistikens värdeomdömen mot Kubas politik. Resultat visar att det fanns betydande skillnader mellan tidningarnas gestaltningar och värdeomdömen under 1960- och 1970-talet. Under Spe- cialperioden på 1990-talet förenades dock samtliga tidningar i en samstämmig kritik mot Fidel Castros kommunistiska styre på Kuba. Detta tycks dels vara ett resultat av tidningarna i allt högre grad blivit nyhetsstyrda snarare än idéstyrda. Ideologiska nyanser skiljer tidningarnas gestaltningar åt, dessa perspektiv överskuggas dock på 1990-talet av att tidningarna samlas i en typ av liberaldemokratisk mittfåra som enhälligt fördömer kommunismen på Kuba. / This study examines how three nationwide newspapers in Sweden framed a sample of political events on Cuba during Fidel Castro's communist rule during the period 1962–1994. The news- papers are all linked to different political ideologies. The political events examined were the Cuban missile crisis 1962, Olof Palme's state visit 1975 and the Special Period 1990–1994. The purpose of the study was on one hand to examine if the framing of Cuba’s politics was main- tained or changed during this period, and on the other hand how the newspapers adhered to their political ideology over time. In conclusion these results are discussed in relation to Francis Fukuyamas thesis “The End of History?”. The study uses a frame analysis as a theoretical framework which has a qualitative aspect that examines the salient perspectives and selections, and a quantitative aspect which focus on value judgments towards Cuba's political leadership. The study shows that there were significant differences between the newspaper framing and value judgements during the 1960s and 1970s. During the 1990s there were a substantial shift, as the newspapers now united in a unanimous condemnation of the communist rule on Cuba. This seems to be a result of the newspapers becoming more news-driven rather than idea-driven. Although some ideological nuances persisted during the 1990s, overall the ideologies expressed by the newspapers seem to converge in the support of political and economic liberalism. Based on the results of this study, the major ideological battle of the 20th century was replaced by minor ideological disputes in the 1990s.

In the 1940s, Sweden adopted a policy known as Det fria kriget (approximately translated to The Free War) which was a conceptualization of a war in which its homeland had suffered a major invasion by a malignant and far stronger opponent. Det fria kriget remains, to this day, mostly a set of instructions outlining how the military were to reorganize itself, at that point, to uphold the nations military resilience. This paper compares, contrasts, and discusses established conceptualizations of guerrilla warfare along the traditions of Sun Tzu, Lenin, Mao, and Che Guevara and concludes that Det fria kriget is in fact a conceptualization of Swedish guerrilla warfare. This paper calls to action a deeper understanding of the tradition and how it might have changed up until today, if it is to serve the nation’s interests come tomorrow as well.

Syftet med denna studie är att bidra till främjad politisk medvetenhet genom en analys av hur Socialdemokraterna och Moderaterna förhåller sig till sina respektive ideologier. Uppsatsen fokuserar på hur partierna i sina partimanifest redogör för Sveriges utrikespolitiska roll, samt om de utvalda partierna bibehåller sin ideologi eller om de frångår denna vid utrikespolitiska frågor. Metoden som används är Göran Bergströms och Kristina Boréus definition av ideologianalys. Analysen tillämpas genom ett analysverktyg utvecklat av Jan Hylén för att analysera förhållandet mellan ideologi och partimanifest utifrån definitioner av teorierna socialism och liberalkonservatism. Resultatet av studien visar att Moderaterna varierar i ideologiska utgångspunkter medan Socialdemokraterna behåller sin ideologi i partimanifesten utifrån den valda tidsperioden. Genom analysen framställs orsaker till att Moderaterna varit ett konservativt parti som senare kommit att bli mer och mer liberalt. Slutligen följer en ämnesdidaktisk implikation där studiens syfte ställs inför undervisning i samhällskunskapsämnet på gymnasieskolan.