Research question - Which conditions are unique, regardless of time and space, for; supplying units in the defense of one's own territory, and supplying units in an invasion of another nation's territory? Purpose – This study aims to increase the understanding of the differences in logistical conditions for strategic supply, and to contribute to the relatively poorly explored research field of military logistics.  Design/methodology/approach – To answer the research question, the author conducted a structured, focused comparative study on three conflicts; The Finnish War, 1808-1809, Operation Barbarossa, 1941, Operation Iraqi Freedom, 2003. Findings – None of the defending sides were properly prepared. The defenders lost resources to the attackers. The defender controlled the territory before the conflict, and had the opportunity to affect and prepare it. All attackers could choose time and theater of war. All attackers’ units were cut off from their supply source due to weather or climate situation. The attackers had the opportunity to obtain resources from the defenders. The distance between the attackers’ units and their rear supply source increased as the offensive continues.  Originality/value – This is the first study that attempts to identify general differences between supplying the defending and the attacking side during an invasion.

This thesis on the Swedish voluntary women’s defence organisation Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK), studies how the board and the members of SLK discussed the problems and the meaning of voluntary defence work during the 1960s and 1970s. Furthermore the thesis aims to engage with previous research and give an explanation to why people may be interested in voluntary defence. Views varied greatly within SLK: some meant that the voluntary grounds of participation gave a sense of elite status to the organisation; however others saw voluntary work as untenable, since more women at the time had both work and family obligations. Another issue was professionalisation versus socialisation. While some members wanted to see a centralisation and professionalisation of the organisation, others found it more important to safeguard the social functions and independence of the local corps unit. The results suggest that gender structures as well as individual agency create multiple reasons and meanings behind voluntary defence work.

Kriget i Ukraina har nu pågått i mer än ett år och medfört stort lidande, framför allt för den ukrainska civilbefolkningen. Detta krig orsakar även omfattande skador på miljön och olika icke-mänskliga aktörer inom denna. Vilket övervakas och rapporteras av både ukrainska myndigheter och internationella forskare. Kriget är mycket välbevakat av internationell massmedia, vars rapporter gällande kriget och effekterna av det utgör det grundläggande materialet för denna kritiska diskursanalys. Syftet med denna analys var att identifiera vilka värden som diskuterades av media och om krigets miljöpåverkan inkluderades i denna diskussion. Vidare syftade en fördjupning inom analysen till att undersöka om det fanns kunskapsluckor i mediediskursen gällande krigets miljöpåverkans potentiella effekter på de värden som bedömdes som centrala i diskursen. Analysen genomfördes på ett material bestående av 10 texter som hämtats från Svenska Dagbladets ledarsida. Inom analysen identifierades 10 värden; Hälsa, Ekonomi, Kultur, Politik, Internationell handel, Miljö, Religion, Samhällsfunktioner, Mänskliga rättigheter och Krigsförbrytelser. Analysen gjordes utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på politisk ekologi, posthumanism samt teorier kring diskurs respektive ecocide som begrepp. Detta pekade på att samtliga 10 värden diskuterades ur ett rent antropocentriskt och humanistiskt perspektiv. I den fördjupade analysen diskuteras det faktum att det förekommer kunskapsluckor i diskursen, och att potentiella miljörelaterade hot har identifierats som relevanta gällande diskursen för 7 av de 10 värdena. Hälsa, Mänskliga rättigheter, Ekonomi, Internationell handel, Politik, Miljö och Krigsförbrytelser. Hoten förekommer främst i form av omfattande kemiska föroreningar samt topografiska och hydrologiska störningar. Vidare diskuteras även möjligheterna för lagföring av krigsförbrytelser i form av grova miljöbrott via den juridiska definitionen av ecocide. / The war in Ukraine have now been waged for over a year and caused great suffering, especially for the civilian population. But it also causes great damage to the en-vironment and non-human actors within it. Which is being monitored and reported by both Ukrainian authorities and international researchers. The war is well covered by international media, whose reports regarding the war and its effects is the material for this Critical Discourse Analysis. The objective of this study was to identify what values were being discussed by the media, and if the environmental ef-fects were portrayed. The analysis further explored the more in-depth question regarding if the environmental effects of the war could pose a risk to the values that were deemed central within the media discourse. The analysis was conducted upon a material consisting of 10 texts, collected from the editorial pages of the newspaper Svenska Dagbladet. During the analysis 10 values were identified: Health, Econ-omy, Culture, Politics, International Trade, Environment, Religion, Community func-tions, Human rights, and War crimes. The analysis was conducted using a theoretical framework consisting of political ecology, posthumanism and theories regarding the terms discourse and ecocide. The analysis pointed to the fact that all 10 values were discussed from a purely anthropocentric and humanism-based perspective. Within the in-depth analysis the discussion states that there are knowledge gaps in the discourse, and that potential environmental threats can be identified as relevant to the discourse regarding 7 of the 10 values. Health, Human rights, Economy, International Trade, Politics, Environment, and War crimes. The threats mainly consist of extensive chemical pollution and topographic and hydrological disturbances. Furthermore, the discussion also includes the possibilities of prosecution of war crimes in the form of large scale environmental crime, through the juridic definition of ecocide.

Since the Russian invasion of Ukraine on the 24th of February 2022 – most of the United Nations have, in one way or another, participated in the most significant war of many decades. The war is characterized by Russia’s atrocious war crimes, illegal annexations, terror, propaganda, and complete disrespect for international law. On the other hand, the war has also been characterized by Ukrainian resilience, a united Europe, and a new dimension of intelligence gathering through social media.Due to the internet, social media, the accessibility of mobile devices, and Ukraine’s military and civilianeffort in documenting Russian equipment – its whereabouts, status, and quantity, Open-Source Intelligence possibilities have reached new levels for both professionals and amateurs. Despite these improved possibilities, gathering such a vast amount of data is still a Herculean effort.Hence, this study contributes a starting point for anyone wanting to compile equipment losses by providing a process specialized in automatic data extraction and summarization from an existing database. The database in question is the image collection from the military analysis group Oryxspioenkop. To further complement the information provided by Oryxspioenkop, the method automatically extracts and annotates dates from the images to provide a chronological order of the equipment loss as well as a graphical overview.The process shows promising results and manages to compile a large set of data, both the information provided by Oryx and the extracted dates from its imagery. Further, the automated process proves to be many times faster than its manual counterpart, showing a linear relationship between the number of images analysed and manhours saved. However, due to the limited development time – the process still has room for improvement and should be considered semi-automatic, rather than automatic. Nevertheless, thanks to the open-source design, the process can be continuously updated and modified to work with other databases, images, or the extraction of other strings of text from imagery.With the rise of competent artificial image generation models, the study also raises the question if this kind of imagery will be a reliable source in the future when studying equipment losses, or if artificial intelligence will be used as a tool of propaganda and psychological operations in wars to come. / Sedan Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina den 24e februari 2022 – har stora delar av de Förenta nationerna engagerat sig i århundradets mest signifikanta krig. Kriget har karaktäriserats av ryska krigsbrott, olagliga annekteringar, terror, propaganda samt en total avsaknad av respekt för folkrätt. I kontrast, har kriget även karaktäriserats av Ukrainas ovillkorliga motståndskraft, ett enat Europa och en ny dimension av underrättelseinhämtning från sociala medier.Genom internet, sociala medier, tillgängligheten av mobiltelefoner och Ukrainas militära och civila ansträngning att dokumentera rysk materiel – vart den befinner sig, vilken status den har samt vilken kvantitet den finns i, har öppen underrättelseinhämtning blomstrat på både professionell och amatörnivå. Dock, på grund av den kvantitet som denna data genereras i, kräver en helhetssammanställning en oerhörd insats.Därav avser detta arbete ge en grund för sammanställning av materielförluster genom att tillhandahålla en automatiserad process för att extrahera data från en befintlig databas. Detta har exemplifierats genom att nyttja bildkollektioner från Oryxspioenkop, en grupp bestående av militäranalytiker som fokuserar på sammanställning av grafiskt material. Utöver detta så kompletterar processen befintliga data genom att inkludera datumet då materielen dokumenterats. Därigenom ges även en kronologisk ordning för förlusterna.Processen visar lovande resultat och lyckas att effektivt och träffsäkert sammanställa stora mängder data. Vidare lyckas processen att överträffa sin manuella motsvarighet och visar på ett linjärt samband mellan antalet analyserade bilder och besparade mantimmar. Dock, på grund av den korta utvecklingstiden har processen fortfarande en del utvecklingsmöjlighet och förblir semiautomatisk, snarare än automatisk. Å andra sidan, eftersom processen bygger på öppen källkod, finns fortsatt möjlighet att uppdatera och modifiera processen för att passa annat källmaterial.Slutligen, i och med den kontinuerliga utvecklingen av artificiell intelligens och artificiellt genererade bilder,lyfter studien frågan om denna typ av data kommer vara en trovärdig källa i framtida analyser av materielförluster, eller om det kommer att förvandlas till verktyg för propaganda och påverkansoperationeri ett framtida krig.

This study investigates differences in foreign policy among Swedish political parties during 1972-1982. For 44 years, Sweden was led by the Social Democrats until the centre-right coalition gained power in 1976.  Social Democrat Olof Palme is probably one of the most notable Swedish politicians, known for his strong commitment in foreign policy including opposition to American involvement in Vietnam. However, certain signs show that the centre-right parties also had a strong commitment in many conflicts during the investigated period. Deepened research comparing the left and the right during this period has however not been done. Hence, this study aims to compare if there was any change in policy after 1976, but also look into similarities and differences between the political parties during the whole period. This is done through a comparison of the yearly Swedish foreign policy debates from 1972 to 1982, comparing views in four conflicts at the time: Vietnam, South Africa, Afghanistan and Central America. The findings show many similarities and differences, with small general differences in Swedish foreign policy before and after the historical shift of power in 1976. Interestingly, there is a notable commitment to foreign policy among the centre-right parties - sometimes stronger than Palme and the Social Democrats.

The supply chain is the underlying process which enablescompanies and customers to exchange goods and services. Centralto a functional supply chain is its resilience against disruptions.Resilience in the supply chain is its capability to prevent, manageand recover from disruptions. The last couple of years has beencharacterized by events that have caused disturbances in the supplychain. This study is set to research how two Swedish companieshave managed three specific disruptions, the Covid-19 pandemic,the blocking of the Suez Canal and the ongoing war in Ukraine. Thepurpose of this paper is to contribute with knowledge and researchabout resilience in the supply chain and how companies can adaptin a volatile world with unpredictable events that may occur. Themethod used consists of semi-structured interviews with the casecompanies and collection of literature and previous research withinthe research area. The results from the study presents that thecompany operating in the retail industry main strategy is tomaintain a transparent communication to its suppliers as well ascustomers in order to maintain a high level of certainty in its supplychain. The company operating in the forest industry explained inthe interview that the company prioritizes a high level of self-sufficiency in raw materials, energy and transportation in order tomaintain a high level of certainty in the supply chain. The resultalso explains that cooperation between the three abilities, prevent,manage and recover from disruptions is the foundation tomaintaining a high level of certainty in the supply chain. The studycontributes with insights on how companies are affected by andmanage the ongoing situation in Ukraine, with the supply chain as astarting point. / Försörjningskedjan är den bakomliggande processen som möjliggörför utbyte av varor och tjänster mellan företag och kunder. Centraltför en fungerande försörjningskedja är att den är resilient motstörningar. Resiliens i försörjningskedjan handlar om förmågan attförebygga, hantera och återhämta sig från störningar. De senasteåren har präglats av händelser som har orsakat störningar iförsörjningskedjan. Denna studie undersöker hur två svenskaföretag har hanterat tre specifika störningar, Covid-19 pandemin,stoppet i Suezkanalen samt det pågående kriget i Ukraina. Syftetmed detta arbete är att bidra till kunskapen och forskningen omresiliens i försörjningskedjor och hur företag kan anpassa sig till envolatil värld med oförutsägbara händelser som uppstår. Metodenutgörs av semistrukturerade intervjuer med fallföretagen ochinsamling av litteratur samt tidigare forskning inomforskningsområdet. Studiens resultat visar att företaget som verkarinom livsmedelsindustrin främst arbetar med att bibehållatransparent kommunikation till sina leverantörer och kunder för attupprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet i sin försörjningskedja.Företaget som verkar i skogsindustrin anger i intervjun att företagetprioriterar en hög självförsörjningsgrad på råvaror, energi ochtransport för att upprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet iförsörjningskedjan. Studiens resultat redogör dessutom attsamverkan mellan de tre förmågorna, förebygga, hantera ochåterhämta sig från störningar är grunden till att uppnå hög nivå avtillförlitlighet i försörjningskedjan. Studien bidrar bland annat medinsikter om hur företag påverkas och bemöter den rådandesituationen i Ukraina med försörjningskedjan som utgångspunkt.

Sammanfattning: Bristen på luftmaktsteorier för småstater har medfört att de oftast försökt använda sig av luftmaktsteorier för stormakter. Med allt snabbare teknikutveckling och utveckling i militärt tänkande har chanserna ökat för att en småstat ska kunna använda luftmakt till en strategisk fördel mot en stormakt. Genom att småstaten kan utnyttja asymmetriska fördelar med sina förmågor inom luftmakt kan småstaten utmana motståndarens dominans på slagfältet. För att åstadkomma detta måste småstatens säregenskaper och tillgängliga resurser omhändertas i luftmaktsteorierna. Studiens syfte är att studera det första året i kriget mellan Ukraina och Ryssland och pröva två luftmaktsteorier skrivna för småstater ur ukrainskt och ryskt perspektiv avseende luftstridskrafterna. Det två teorierna som prövas är Shaun Clarkes SPOT-paradigm och Arash Pashakhanlous the Underdog´s Model. Studien visar att Pashakhanlous luftmaktsteori kan till del förklara Ukrainas användning av luftstridskrafter men belägg saknas för att förklara Rysslands användning av teorin. Vad avser Clarkes SPOT-paradigm så saknas belägg för användning från båda länderna. Till del kan det förklaras med att Ukrainas militära stöd haft begränsningar att bara användas över ukrainskt territorium.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ”drone strikes” i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt. Vidare undersöker studien effekterna av det amerikanska bruket av folkrätten i relation till civilbefolkningen och den internationella humanitära rätten. Relevant lagtext och krigsetikens sedvanerättsliga principer jämförs med USA:s bruk av folkrätt för att fastställa agerandets legalitet. Vidare påvisar studien att programmet för riktat dödande inte kan anses vara förenligt med just war theory och gällande internationell lag och att bruket av drönare hamnar i konflikt med gällande internationell rätt i relation till hur de används under kriget mot terrorismen. / As a result of the attacks against the United States on September 11, 2001 then President George W Bush declared a war on terror. Six days later, Bush signed a directive which authorized the Central Intelligence Agency to carry out targeted killings against predefined individuals with the purpose to prevent any future attacks from the terrorist network Al Qaeda, as well as the Taliban and associated forces. In conjunction with the declaration of war president Bush initiated the American practice of so-called "drone strikes" with the intention to eliminate suspected terrorists without access to a fair trial, the practice has continued under the mandate of the Obama-administration. The aim of this study is to examine whether the US legal justification for the use of targeted killings and unmanned aerial vehicles in the war against terrorism can be regarded as compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. Furthermore, the study examines the effects of the US practice on international humanitarian customary law in relation to the civilian population. The U.S. justification of targeted killing is compared with international law to determine the lawfulness from a legal perspective. Furthermore, the study demonstrates that the practice is not compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. The use of drones violates international customary law in relation to how they are used under the current conflict.

The aim of this thesis is to discuss the ethical issues which arise by nuclear deterrence. I have taken the position that the use of nuclear weapons is morally wrong. Nuclear deterrence is kind of a preventive measure, but not a way of fighting a war. Therefore, I used the ‘just war theory’ as a starting point to formulate analytical questions through which I have interpreted my material. The analytical questions are based on proportionality, utilitarianism, deontology and the ‘Doctrine of double effect’. I have used contemporary material by political scientists which form a symposium where they discussed on the topic of ‘just deterrence’. In my thesis, I argue that the liberty, life and happiness must be defended, but not to any price. I argue that we must see the value life itself has, because if our life, liberty and happiness is threatened, we have nothing to defend. The question that arises is whether there is an ethical approach which can help us understand these questions.

On October 7th, the over 75-year-long Israel-Palestine conflict escalated into an ongoing war,extensively covered by traditional and social media, global demonstrations, and politicalresponses. While previous research within library and information science regarding socialmedia has focused on information evaluation and media and information literacy, this studyaims to investigate students' digital and physical information practices in relation to theIsraeli-Palestinian war. Empirical data were collected through four semi-structured interviewswith Swedish students, resulting in two main themes and nine sub-themes. Using McKenzie'smodel of everyday information practices and Zimmerman's model of social noise, thethematic analysis reveals that passive forms of seeking and receiving information are muchmore prevalent on social media, whereas information sharing, regardless of context, can belinked to social noise, such as conflict management or cultural commitments. In physicalencounters, active seeking, receiving, and sharing of information are more common, alongwith passive forms like scanning. The conclusions show that passive information practicesdominate in digital contexts, while active practices balance passive ones in physicalencounters. Information practices are therefore context-bound, and social noise influenceswhat students share in both digital and physical environments. / Den 7 oktober eskalerade den över 75 år långa Israel-Palestina-konflikten ut i ett pågåendekrig, demonstrationer och politiska reaktioner har fått omfattande täckning i traditionella ochsociala medier. Medan tidigare forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap omsociala medier har fokuserat på källkritik och medie- och informationskunnighet, ämnardenna studie undersöka studenters digitala och fysiska informationspraktiker i relation till detIsrael-Palestina-kriget. Empiriska data har insamlats genom fyra semistrukturerade intervjuermed svenska studenter, där resultatet gav två huvudteman och nio underteman. Med hjälp avMcKenzies modell innehållande vardagliga informationspraktiker och Zimmermans modellom socialt brus visar den tematiska analysen att passiva former av sökning och mottagandeförekommer i mycket större utsträckning på sociala medier, medan informationsdelning påoavsett kontext kan kopplas till socialt brus, som konflikthantering eller kulturella åtaganden.I fysiska möten är aktivt sökande, mottagande och delande av information vanligare,tillsammans med passiva former som skanning. Slutsatserna visar att passivainformationspraktiker dominerar i digitala kontexter, medan aktiva praktiker balanserar dessai fysiska möten. Informationspraktiker är alltså kontextbundna och socialt brus påverkar vad studenter delar i både digitala och fysiska sammanhang.