Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002. Uppdragstaktiken kommer att behandlas som en ledningsfilosofi snarare än som en ledningsmetod.Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Svaren på frågeställningar söks i källinnehållet med hjälp av kvalitativtextanalys.Analysen i uppsatsen visar att det är styrkt att Karl XII agerade delegerande under anfallet mot Trondheim även omhan också reglerade en del detaljförhållanden. Det finns också tydliga drag av uppdragstaktik i hela upplägget ochgenomförandet av fälttåget. Det finns ett tydligt inslag av uppdragstaktikiskt tänkande i både Karl XII:s och iArmfeldts förhållningssätt under slutfasen av det stora nordiska kriget. / In this paper the command and control of Karl XII during the campaign inNorway 1718 will be discussed. The purpose of the paper is to examine thehistorical course of events during the assault on Trondheim in the perspectiveof how we today understand mission command and to indicate the existence ofit. My hypothesis is that the main ideas in mission command are not aphenomenon of our days. In the paper I will try to answer of the followingquestions.- Was Karl XII a delegating or a centrally controlling militarycommander during the assault on Trondheim carried out by the army ofJämtland?- Does Karl XII’s command and control of Armfeldt and his army bearany traces of what we today regard as mission-oriented command andcontrol?The theoretical framework of the paper is mission-oriented command andcontrol as it is described in the Swedish defence doctrine of 2002. Missioncommand will be discussed as a command and control philosophy rather than amethod. The paper is designed as a case study. The sources will be analysed byqualitative text analysis in order to handle the questions.The conclusions of the paper show that Karl XII truly acted in a delegatingmanner during the assault on Trondheim, although he also controlled somedetails. The plans concerning the assault and the accomplishment of the assaultshow distinct traces of mission command. The attitudes of both Karl XII andArmfeldt also show obvious elements of mission command thoughts during thefinal phase of the Great Northern War / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen. Detta innebar dels ett relativt starkt flygvapen ochdels att flygvapnet kunde utvecklas efter en egen linje, inklusive doktrinärt, men i vilkenutsträckning så skedde har inte undersökts. Dimensionerande för flygvapnet var en sovjetiskinvasion, inkluderande kärnvapenanfall. Kort förvarningstid betonades ofta.Bärande element i Sveriges luftoperativa doktrin 1958-1966 kan kortfattat beskrivas som:- En strävan efter en relativt centraliserad ledning i syfte att kunna kraftsamla i tid och rum.- Ett prioriterat och väl utvecklat defensivt luftförsvarssystem, i huvudsak bestående av stril,luftvärn och jaktflyg som fokuserade på snabba bombplan på hög höjd ochluftlandsättningar, delvis till priset av en inte efterfrågad offensiv jaktförmåga.- En offensiv komponent i ett centralt sammanhållet attackflyg som under perioden i allthögre grad fokuserades mot sjömål vid en kustinvasion, alternativt indirekt samverkan viden gränsinvasion i norr. Tankar på massförstörelsevapen, anfall mot motståndarensbasområden samt direktsamverkande arméunderstöd övergavs under perioden, mensamtidigt utvecklades för framtiden ett nytt lätt attacksystem för den senare uppgiften.- Ett av kärnvapenhotet betingat bassystem som byggde på stor spridning, både på mångabaser och inom dessa, samt som skulle kunna få flygplanen i luften på mycket kort tid.Både ett rationalistiskt och ett organisatoriskt perspektiv har befunnits ge värdefulla bidrag till enökad förståelse för doktrinutvecklingen. Vissa skillnader perspektiven emellan har dockidentifierats. / This essay is written for Stockholm’s University as a part of the advanced level course in Historywhen attending the National Defence College Senior Staff Course. The purpose of the essay is todescribe the Swedish Air Force war planning and Air Power Doctrine during 1958 to 1966. TheSwedish Doctrine was then not formally expressed, and must consequently be reconstructed. Amethod is used that describes a number of factors, including higher levels of political guidanceand orders from the Supreme Commander, lower tactical levels, fighters, Command and Controlsystems and procedures, the threat to Sweden as it was experienced at the time, war planning,cooperation with the Army and Navy and development of new systems. Furthermore this Doctrineis discussed from different perspectives in order to see their contribution to the understanding ofthe complex conception of a Doctrine. The source of information is mainly the Air Staff TopSecret Archives. Neither that archive nor the period 1958-1966 have been examined by historianswith reasonably similar purpose.Starting with the question of how a Swedish Air Operations Doctrine of 1958 to 1966 can bedescribed, this essay comes to the following conclusions:The supreme doctrine of non-alignment resulted in a relatively strong defence and an ambition tobecome as independent as possible regarding weapon systems. This meant a strong Air Force thatcould develop independently, including doctrinaire. Dimensioning for the Air Force was aninvasion by the Soviet Union, including nuclear attacks.With this as a background the Swedish Air Operations Doctrine 1958 to 1966 included thefollowing leading elements:- An aspiration for a relatively centralized command with the purpose to be able to masspower when and where needed.- A prioritized and developed Air Defence System, including air surveillance, tacticalcontrol, fighters and SAM systems, which focused on Soviet fast and high bombers andairborne invasion. Air to air aspects of Offensive Air Operations did not have priority.- The tasks of the fighter-bomber force changed somewhat during the period. An invasionover the Baltic Sea was in focus during the whole period, but in 1958 the range of taskscould include everything from Close Air Support to base attack on the other side of theBaltic Sea, preferably with nuclear weapons which the Air Force pleaded for. 1966 the AirForce completely focused on invasion by sea, with a secondary role of Air Interdiction incase of a ground invasion in the far north. The new trainer, SAAB 105, that was developedduring this period was however designated as a light attack aircraft for CAS.- A very dispersed base system, including the use of roads, considering the nuclear threat,which was designated to get the fighters airborne as fast as possible.Both a rationalistic and an organizational perspective have been found to add elements ofunderstanding to the development of the Doctrine. However have some differences in theircontribution been identified. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna. Resultatet visar på att det förekommer tre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat i hundratals år och spridits av resenärer; stereotyper från epoken för det kalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade av medias nyhetsrapporteringar.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig. Men numer behöver det inte vara tron på Gud som är det framträdande argumentet. Istället är det tron på demokrati som måste förankras hos den inhemska befolkningen för att de ska kunna bli övertygade om att demokrati är den sanna ideologin.

Abstract Title: The war in Afghanistan – a necessary evil? (Kriget i Afghanistan – ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan) Number of pages: 41 (41 including enclosures) Authors: Jenny Häggmark, Madeleine Jansson Tutor: Christian Christensen Course: Media and Communication Studies C Period: Fall term 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism? Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected. The material consists of 40 editorials from The New York Times from four different years – 2001, 2004, 2007 and 2011 – ten from each year. We will analyze these editorials using Johan Galtung’s theory of peace and war journalism, along with the theory of framing, using Robert M. Entman’s definition as a base. Main results: Our main results are that The New York Times has changed their position on the war in Afghanistan since it started in 2001. The first two years that we have analyzed, 2001 and 2004, The New York Times were positive towards the war. However, their position on the war has been negative or neutral in the studied editorials from 2007 and 2011. Our results show that The New York Times framed the war in six salient frames – position, peace, war, nation building/democracy in Afghanistan, “us and them”, and criticism against the Bush administration. The editorials from 2001 are characterized as war journalism while the majority of the editorials from the following years are characterized as peace journalism. Key words: War in Afghanistan, framing, peace journalism, war journalism, New York Times, editorials.

With Gods help? A qualitative study of Carolean's perceptions about the Great Northern War and Charles XII The purpose of this thesis is to investigate what perceptions Charles XII’s Caroleans had about him, the Great Northern War and how these perceptions changed during the war. There is also an underlying ambition to show how these perceptions differ. The underlying issues for the thesis are thus: - What perceptions/opinions describes the Caroleans of Charles XII as a person and leader? - What perceptions are described about the war as a whole? - In what way do perceptions concerning loyalty and hopes change during the war?   The theoretical point of departure of the thesis is briefly the fatalistic beliefs and image of the King as the elect of God. A majority of the Swedish army was characterized by this approach and based their experiences and values on it to varying degrees.      The methodology in which the essay's research is based on are threefold and consists of narrative diary analysis, microhistory and mentality history.      The study is based on a source material composed of six diaries from six of Karl XII’s Caroleans with varying positions. Based on analyzes of these diaries, each individual’s experiences and perceptions have been distinguished and reported.      The conclusion of this result is that all of the mentioned Caroleans hulded a great respect for the king and saw him to varying degrees as a role model and the election of God. As the result shows they did not hold him personally responsible for the end of the war, likely due to the fatalistic beliefs that’s already mentioned.      Perceptions of the war in whole occur to some extent but not to the extent expected. From this point of view, the chosen Caroleans were fairly value-free. During the war, one can clearly see that perceptions and hopes changed. This change is strictly linked to the Swedes pros and cons in the war.

I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går. I fallet Hezbollah är det väldigt problematiskt i och med att de var så väl förberedda på att det skulle bli krig. Det faktum att Israel dessutom hade skurit ner på sitt försvar och inte hade utbildat sina soldater och chefer inför denna typ av krig gjorde att de inte kunde strida på ett effektivt sätt. För att Israel skulle ha lyckats vinna, tror jag att en större markoperation hade varit nödvändig då Hezbollah var så väl förberedda. Detta är i linje med det första steget i Galulas COIN teori där man med truppnärvaro strävar efter att separera befolkningen från insurgenterna i detta fall Hezbollah. / In the essay that follows I have used David Galulas COIN theory. I have then used Galulas theory and analyzed the war between Israel and Lebanon in 2006. The war from the Israeli point of view was a failure, as they failed to defeat Hezbollah and stop their rockets from firing into Israel. Despite the facts that the Israel had the most technologically advanced army in the Middle East and that they had air superiority in the area. In this essay I have discussed the following question: Are Galulas theories usable against an opponent like Hezbollah? After having written this essay, I have not beenable to conclude a definite answer, however I am convinced that it is possible. The reason for the Israeli failure was the fact that the Hezbollah were so well prepared for war. Whereas the Israeli forces were ill-prepared because of a substantial decrease in numbers compared to earlier years, and because the Israeli soldiers and officers were not trained for this type of war. In my opinion, the Israeli forces would have needed to focus much more on ground operations because the Hezbollah were so well prepared. This is exactly what stage one in Galulas COIN theory advises, where through military presence, separate the civilian population from the insurgents.

I den övergripande luftmaktsteoretiska debatten framkommer kritik mot att små nationers specifika förutsättningar i krig tenderar att exkluderas. Konsekvensen blir att små nationer i allt för stor utsträckning kopierar stora nationers doktrinära tänk istället för att generera egna idéer. Shaun Clarke försöker genom sin luftmaktsteoretiska ansats vända denna trend och har närmare undersökt små nationers möjlighet att genom strategisk attack nå framgång mot större motståndare.   Genom sin originalitet anses Clarkes luftmaktsteori vara ett viktigt tillskott i den övergripande luftmaktsteoretiska debatten, men kritiseras samtidigt för att inte vara tillräckligt empiriskt underbyggd. Syftet med denna undersökning är att möta denna kritik och genom en teoriprövande ansats empiriskt undersöka förklaringskraften hos Clarkes teori. Därigenom även bidra till ett trovärdigare vetenskapsteoretiskt underlag, med fokus på den lilla nationen och dess ambition att utveckla förmågan strategisk attack. Forskningsstrategin representeras av en tvåfallstudie av Yom Kippur kriget 1973, samt Falklandskriget 1982, där Israel respektive Argentina utgör de huvudsakliga analysperspektiven. Resultatet påvisar att såväl Israel som Argentina tillämpat luftmakt utifrån Clarkes teoretiska beskrivning. Undersökningen stärker därmed Clarkes luftmaktsteori rent empiriskt. För små nationer, med ambition att utveckla sin förmåga till ett mer strategiskt nyttjande av luftmakt, så är den viktigaste slutsatsen från denna undersökning att strategisk attack inte primärt handlar om kinetisk energi som appliceras på strategiska mål. Utan det är istället de mänskliga reaktionerna och besluten bakom tillämpningen av strategisk attack som står i centrum.

The principles of war are appreciated as guidelines in doctrines and theorist Robert R. Leonhard states that surprise is more vital than ever in combat, but criticism is equally distributed. The principles might not even be valid since they lack examination systematically and empirically.  The purpose of this study is to examine the principle of surprise through a case study based upon naval operations during the Yom Kippur and Falklands War.  This tentative study is based on the thoughts of classical theorists. These thoughts are operationalized and subsequently investigated in literature in order to evaluate the validity.  The results show that the principle of surprise is valid to some extent in modern combat, but the factors validity may vary. The principle of surprise also becomes more nuanced in this study, as indicators and examples became connected to the principle.  It can be concluded that the study identifies a need for further empirical research as well as investigation on whether new factors can be discovered in modern combat.

I denna uppsats undersöks förändringarna i Sveriges och Finlands försvarsekonomi i relationtill respektive lands säkerhetspolitiska doktrin under perioden 1989–2009, i syfte att analyserahur dessa samvarierar. Uppsatsen bidrar till ekonomisk-historisk forskning med en empirisktgrundad diskussion om hur försvar, hotbild och tillförda ekonomiska resurser relaterar tillvarandra. Resultatet av undersökningen visar att Sveriges försvarsdoktrin inte följs av enkoherent försvarsekonomi. Sverige kombinerar en realistisk försvarsdoktrin med en liberalförsvarsekonomi, och Finland gör tvärtom. Relationen mellan försvarsvarsekonomi ochförsvarsdoktrin är ett resultat av många komplexa processer. / This thesis treats the complex relationship between defence expenditures, defence doctrinein relation to the internal and external politics of a nation. The subject of the thesis is Sweden’sdefence policy and its defence expenditures compared to those of Finland during the turbulentyears between 1989 and 2009. The empirical part of the thesis is based on defence expendituresand the official statements made by both Finland’s and Sweden’s governments respectively.This thesis shows that both Sweden’s and Finland’s defence doctrine during the analysed periodis inconsistent with the development of the country’s defence expenditures. The politicallydecided defence expenditures are not consistent with the defence doctrine.