Det fria kriget är ett doktrinärt begrepp som beskriver hur svaga avskurna reguljära förband ska genomföra sin krigföring. Det finns ingen entydig teori som kan förklara vad som leder till framgång i denna form av krigföring då den teoretiskt ligger mellan forskningsområdena landkrigföring och små krig. Denna teoriutvecklande uppsats gör en ansats att från land- och gerillakrigföringsteorier utveckla en teori för att förklara framgångsfaktorer för det fria kriget. Teoriutvecklingen sker genom att en hypotes tas fram genom en hypotetisk-deduktiv metod. Hypotesen operationaliseras och prövas i en tvåfallstudie. Prövningen leder till en förfinad hypotes som kan anses vara en normativ teori som förklarar hur framgång i det fria kriget kan nås. Teorin för att förklara ett framgångsrikt förande av fria kriget: Genom att utsätta motståndaren för ett taktiskt dilemma med ett hot på djupet, kan tid skapas för den egna strategiska nivån genom motståndarens kraftsplittring eller kulmination. Indirekt metod används för att kompensera för asymmetrin i styrkeförhållanden. Genom att slå mot identifierade svaga delar och kommunikationer skapas möjligheter till att nå lokal överlägsenhet. Dessa svaga delar påverkar motståndarens förmåga till krigföring och därmed kan tid skapas på den strategiska nivån. Terrängens möjlighet för att ge skydd och uthållighet samt dess förutsättningar för den svage att kompensera asymmetrin är avgörande för det avskurna förbandets uthållighet. Genom att anpassa förbandet och styra med uppdragstaktik kan sannolikt leda till framgång i det fria kriget. Denna teori ger en förklaring till framgång men behöver ytterligare prövning då delar av förklaringen kan ligga i för uppsatsen avgränsade områden.

Luftmakt är i relation till andra tvångsmaktsmedel relativt nytt. Tvångsmedlet har använts under cirka 100 år för att påverka motståndarens beslutsfattande. Luftmakt anammades snabbt av resursstarka stormakter, som då också skapade grundförutsättningar för dess användande. Med tid och teknikutveckling har även mindre resursstarka stater tagit till sig luftmakt, men då också behållit stormakternas teoretiska grund och doktriner. Detta utgör ett problem för en resurssvag småstat – att använda ett tvångsmaktsmedel där det råder obalans mellan tillgängliga resurser och tänkt användningsområde. Shaun Clarke utvecklar år 2001 en luftmaktsteori för småstater där denna obalans i resurser omhändertas och utnyttjas. Ett problem kopplat till småstatsteori är att det ofta saknas empirisk grund för dess validitet, detta gäller även för Clarkes teori. Syftet med studien är att pröva hans teori mot två skilda fall, där småstater segrat med hjälp av luftmakt. Studiens fall är luftmaktsanvändning i Bekaadalen 1982 och Andra Karabakh-kriget 2020. Studiens resultat visar att Clarkes teori delvis kan förklaras i de båda fallen och kräver ytterligare prövning innan teorin kan bekräftas eller avfärdas med empirisk bevisning.

Strategic culture is a recognised concept among researchers within the field of War Studies although it is not particularly well known in wider circles. Researchers have not been able to agree on an exact definition of the concept but there is agreement that the concept of strategic culture can contribute to an understanding of the gradual and long-term changes in a country´s defence strategy. This study investigates to what extent the strategic culture of the cold war period has influenced Swedish defence strategy in the first two decades of the 21st century, using Biehl et al analytical framework of strategic culture. The empirical material used for data collection consists of the Swedish government defence bill and the Swedish Armed Forces’ Perspective Study from the first two decades of the 21st century. The overall result shows a significant degree of influence from the strategic culture of the cold war period on Swedish defence strategy during the first two decades of this century. The only clear exception identified by the study concerns views on the relationship with NATO and EU.

Recent aggressions and geopolitical insecurities in the Baltic region have made it necessary for the Swedish armed forces to change their focus from an international defense policy to a territorial defense strategy. This change focuses mainly on strengthening the defensive capabilities of the Swedish armed Forces by reshaping the brigade structures with a focus on combined arms warfare in conjunction to maneuver warfare. Current doctrine and manuals show a lack in combined arms concerning its contribution to tactical success as well as its origin. As such a question whether tactical success can be explained with combined arms has been raised. This thesis aims to examine if Robert R Leonhard’s theory on combined arms can explain success at a tactical level during Operation Desert Storm and the Yom Kippur war and the analysis focuses on Robert Leonhards three principles of combined arms. The result of the study shows that the theory can partly explain success at a tactical level in both cases. But further studies must be conducted on the subject in order to increase the theories explanatory power.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

The Moon Race in Swedish Newspapers: A Newspaper Analysis of Sputnik 1 and Apollo 11. This study will investigate Sputnik 1 and Apollo 11. This will be done in the form of a newspaper analysis, and the newspapers being analyzed are Svenska Dagbladet, Expressen and Dagens Nyheter. The study will address the differences and similarities in the newspapers reporting on Sputnik 1 and Apollo 11. It will also explore how these events may have been experienced by those who read theses specific newspapers. Finally, the study will discuss how this outcome can be utilized in history education. The study uses a qualitative mothodology. The theories used are gestalt theory and philosophical geography. The study concludes that the newspapers have different overarching themes they write from, and that Sputnik 1 and Apollo 11 were likely experienced differently depending on which newspaper you read. Lastly, the study finds that the outcome can be used for educational purposes by demonstrating to students the complexity of the Cold War era.

This essay examines how two daily newspapers, the Swedish Dagens Nyheter and the Russian Izvestia retell and report on the Russian-Ukrainian war. The study is based on the theory of propaganda by Garth S. Jowett and Victoria O`Donnell and the media system theory by Daniel C. Hallin and Paolo Mancini which is applied to fifty randomly selected articles from a six-week period. The purpose of this study is to see how further reporting differs between the two newspapers that operate in two different media systems and whether propaganda is visible in the newspapers reporting. The survey is carried out by studying how often Dagens Nyheter and Izvestia report on the Russian- Ukrainian war and if propaganda techniques are used in the published articles. Furthermore, the terms used to describe the war in the two newspapers are also examined.  The study is based on a quantitative content analysis where articles were collected over a six-week period as empirical material. The articles were coded in a code-scheme and the results are presented in three diagrams and one chart.The study resulted in marked differences between Dagens Nyheter and Izvestia`s reporting where propaganda is strongly prominent in the Russian newspapers Izvestia and non-existent in the Swedish Dagens Nyheter. Additional results that this study promotes are that the newspapers construct, report and describe the war in two completely different ways. / Denna studie undersöker hur två dagstidningar konstruerar och rapporterar om det Rysk-ukrainska kriget ur ett propagandateoretiskt perspektiv samt ur ett mediesystemteoretiskt perspektiv. Tidningarna som undersöks är den svenska tidningen Dagens Nyheter och den ryska tidningen Izvestia. Syftet med denna undersökning är att se hur vidare rapporteringen skiljer sig åt mellan de två tidningarna som verkar i två olika mediesystem samt om propaganda är synlig i de två tidningarnas rapportering. Undersökningen sker genom att studera hur ofta Dagens Nyheter respektive Izvestia rapporterar om det Rysk-ukrainska kriget samt om propagandatekniker används i de publicerade artiklarna. Vidare undersöks vilka termer som används för att beskriva kriget i de båda tidningarna.  Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys där artiklar samlats in under en sexveckorsperiod som empiriskt material. Artiklarna kodas i ett kodschema och resultatet presenteras i tre diagram och en tabell.Studien resulterade i markanta skillnader mellan Dagens Nyheters och Izvestias rapportering, där propaganda är starkt framträdande i den ryska tidningen Izvestia och obefintlig i Dagens Nyheter. Ytterligare resultat som studien visar är att tidningarna konstruerar, rapporterar och beskriver kriget på två skilda sätt.

Syftet med denna studie är att analytiskt granska och undersöka de legala aspekter som uppstått i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques står i fokus. Genom att använda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen är förenlig med internationell rätt för att fastställa praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnå en juridisk kodifiering internationellt och på sätt bringa ett paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen påvisar att praktikerna ej är förenliga med internationell rätt och strider mot regleringar inom både den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Slutsatsen är att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnå någon juridisk kodifiering internationellt och således ej heller bringa något paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. / The purpose of this study is to analytically review and examine the legal aspects arising in connection with the war on terrorism. The Bush-administration’s legal arguments on the practices indefinite detentions and enhanced interrogation techniques are in focus. By using a legal method it will be examined whether the arguments is consistent with international law to determine the practices legal status. Furthermore, it is ascertained thru this procedure whether the practices can achieve a legal codification internationally and in that way bring a paradigmatic shift of righteous methods in modern warfare. The legal analysis demonstrates that the practices are inconsistent with international law and in conflict with regulations in both humanitarian law and human rights. The conclusion is that the American legal reasoning regarding indefinite detentions and enhanced interrogation techniques cannot achieve any legal codification internationally and thus not bring any paradigmatic shift of righteous methods in modern warfare.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

<p>I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går. I fallet Hezbollah är det väldigt problematiskt i och med att de var så väl förberedda på att det skulle bli krig. Det faktum att Israel dessutom hade skurit ner på sitt försvar och inte hade utbildat sina soldater och chefer inför denna typ av krig gjorde att de inte kunde strida på ett effektivt sätt. För att Israel skulle ha lyckats vinna, tror jag att en större markoperation hade varit nödvändig då Hezbollah var så väl förberedda. Detta är i linje med det första steget i Galulas COIN teori där man med truppnärvaro strävar efter att separera befolkningen från insurgenterna i detta fall Hezbollah.</p> / <p>In the essay that follows I have used David Galulas COIN theory. I have then used Galulas theory and analyzed the war between Israel and Lebanon in 2006. The war from the Israeli point of view was a failure, as they failed to defeat Hezbollah and stop their rockets from firing into Israel. Despite the facts that the Israel had the most technologically advanced army in the Middle East and that they had air superiority in the area. In this essay I have discussed the following question: Are Galulas theories usable against an opponent like Hezbollah? After having written this essay, I have not beenable to conclude a definite answer, however I am convinced that it is possible. The reason for the Israeli failure was the fact that the Hezbollah were so well prepared for war. Whereas the Israeli forces were ill-prepared because of a substantial decrease in numbers compared to earlier years, and because the Israeli soldiers and officers were not trained for this type of war. In my opinion, the Israeli forces would have needed to focus much more on ground operations because the Hezbollah were so well prepared. This is exactly what stage one in Galulas COIN theory advises, where through military presence, separate the civilian population from the insurgents.</p>