Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen. Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008.  Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel.

Denna uppsats kommer främst att handla om svenska dagstidningars bild och rapportering av Pol Pot-regimen och dess terror med utgångspunkt i Phnom Penhs fall i januari 1979. Undersökningen kommer huvudsakligen att behandla fyra svenska tidningar, alla med olika politisk inriktning, och undersöka hur dessa väljer sitt material samt hur detta vinklas för att spegla tidningens egna politiska agenda.

The Swedish armed forces deterrent strategy today has a lot of similarities with the deterrent strategy applied by Sweden’s armed forces during the cold war era. However the resources, which constitutes the foundation on which the deterrent threats are based, differ a lot and have decreased severely since the 1960s.   This paper compares the deterrence strategy applied by the Swedish armed forces from the 60s with the one today and examines similarities and differences in order to put a military perspective on Swedish deterrence strategies and shine a light on problems regarding the Swedish deterrence strategy and its limited resources.   The result shows a lot of similarities within the deterrent threat issued by Sweden from the two eras and concludes that the biggest difference lies within the change towards a more collective actor deterrence. Which in turn constitutes a problem because it implicitly undermines Sweden’s military capability and doesn’t guarantee any kind of military support from another state, if attacked, what so ever.

Since the beginning of the 20th century air power has been seen as an offensive instrument in warfare. During the Cold War, Sweden had one of the largest air forces in the world despite a clearly defensive strategy. Today's Swedish Air Force has been reformed since the Cold War and there are uncertainties about how this has changed the use of air power. The purpose of this study is to investigate what changes occurred in the Swedish Air Force related to offensive and defensive use of air power. This is illustrated by examining and comparing the use of air power in the Air Force during the Cold War and today. The study is based on the theories of air power and illustrates the use of air power from multiple perspectives in order to provide as broad picture of the Air Force as possible. The results demonstrate that a change has occurred where air forces moved more towards working together with other forces over a broader range of applications than during the Cold War.

No description available.

Uppsatsen behandlar propagandabilder under det trettioåriga kriget föreställandes Gustav II Adolf. Uppsatsens syfte är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolf konstrueras under det trettioåriga kriget från 1630 till 1633 och hur propagandabilderna fungerar som identitetsskapande medel. Uppsatsen behandlar bilderna utifrån ett sociologiskt perspektiv.  Bilden av Gustav II Adolf konstrueras delvis för att fungera som en central protestantisk enande gestalt under hans levnad, en martyr efter hans död och en legitimering för fortsatt svensk närvaro i det trettioåriga kriget. Genom att definiera vilka attribut och egenskaper fienden hade kunde man skapa en motbild till Gustav II Adolf som hjälper till att konstruera bilden av den svenska kungen.

This essay deals with Swedish neutrality- and ideology discourse during the early cold war years, when a group of Swedish left-wing intellectuals advocated a third position (den tredje ståndpunkten); a rejection of both sides in the cold war. This third position is, within the premises of this essay, partly regarded as a piece in a larger ideological puzzle, in which a middle point or a third way between capitalism and socialism was sought during the twentieth century. In the early Cold War context, the third ideological alternative also came to be defined in geopolitical terms; as a middle way between the US and the Soviet Union. The Swedish third position was never a complete political program or distinctly defined political movement. It reflects many different aspects of the early Cold War reality in a Swedish context: the feeling of homelessness among the political left after the outcome of the Soviet communistic experiment; post-World War two pessimism and exhaustion; the immense fear of an atomic war; the ideological conflict over Swedish national identity; the construction of the cold war dichotomy and the resistance to this hegemonic construction. The proponents of the third position advocated continued neutrality with an idealistic and pacifistic approach, as a way to prolonged world peace. They also saw the US and the USSR as equally aggressive, power-driven, and according to a few of them, equally unfree and undemocratic. They did not totally reject the idea of a ‘communist threat’, but rather did put this threat side by side with the ‘capitalist threat’. They thus went far beyond the official Swedish neutral policy, which was much more aligned towards the west, and according to which the neutral country could very well sympathise with the west or aid one side in an international conflict, as long as it remained non-belligerent, even though this policy sometimes called for a complicated balancing act for the neutral Swedish state.

Det är nu 55 år sedan byggnationen av Berlinmuren påbörjades. I en värld där miljoner människor är på flykt från krig, orättvisor och elände är händelserna kring då Berlin delades upp av en mur högaktuella. Den 13 juli 2015 skrev Dagens Nyheter om den rådande flyktingströmmen till Europa från Syrien och kringliggande länder. Rubriken löd då: ”Ungern har påbörjat stängsel för att hindra immigranter”. Berlinmuren byggdes för att försöka få bukt på en okontrollerad massflykt från öst till väst. En sådan massflykt upplever vi även idag. Hur beskrevs 1961 beslutet i media om att uppföra en mur som skulle hindra människor från att ta sig till friheten och vilken information fick egentligen samtidens människor när de läste dagstidningen till morgonkaffet?

No description available.

I denna uppsats undersöks hur Sveriges drogpolitik samt missbrukare skildras i skolans läromedel för samhällskunskap i årskurs 7 till och med årskurs 9. En noggrann läsning av läromedel för samhällskunskap för högstadiet genomförs för att sedan se vilka attityder som framkommer i läromedlen kring dessa två frågeställningar:1) Hur representeras och skildras drogpolitik, både i Sverige och utomlands, mot bakgrund av den motsättning mellan nollvision och skadereduktion som för närvarande präglar olika länders drogpolitik?2) Hur skildras missbrukare, till exempel vem som kan eller inte kan bli missbrukare och olika aspekter kring dessa?Dessa forskningsfrågor besvaras genom en kvalitativ textanalys där nio olika läromedel för samhällskunskap lästs noggrant, kodats och analyserats mot bakgrund av de rön som finns om droger, drogpolitik och drogernas geopolitik. Studiens resultat visar på att droger i allmänhet, och ovan nämnda forskningsfrågor i synnerhet, har en försvinnande liten (eller icke-existerande) plats i läromedel för samhällskunskap och indikerar att detta beror dels på att läroplanernas hänvisning till droginformation avtagit från LPO 94 och framåt samt att skolan i allt högre utsträckning använt sig av utomstående aktörer för sitt arbete med droginformation. Konsekvenserna som en sådan försummelse kan leda till tas upp i diskussionskapitlet tillsammans med några få förslag om vidare forskning. / <p>Betygsdatum 2021-09-05</p>