Syftet med denna uppsats är att diskutera några av de minnespraktiker i efterdiktaturens Argentina som behandlar det kollektiva minnet av det Smutsiga Kriget och de som blev utsatta för tvångsförsvinnande. Praktikerna som studerats är Madres de Plaza de Mayo, minnesplatser upprättade i före detta fångläger och Parque de la Memoria. Uppsatsen anknyter till ett teoretiskt ramverk för kollektivt minne och kollektivt trauma, minnesmuseer och materiell kultur. Studien har utformats som en fallstudie. Materialet består av observationer, intervjuer och fotografier insamlade under fältarbete i Argentina 2017. Madres de Plaza de Mayo analyserades genom att använda teorier om lieux de mémoire framförda av Pierre Nora och minnesceremonier framförda av Paul Connerton. Minnesplatserna studerades utifrån ett minnesmuseumsperspektiv med hjälp av teorier av Paul Williams. Parque de la Memoria studerades utifrån teorier om krigsmonument framförda av Jay Williams. Madres de Plaza de Mayo kan förstås som lieu de mémoire eftersom de i sina artikulationer och aktioner är materiella, symboliska och funktionella. Genom dem bevaras de försvunna vid liv. Minnesplatserna presenterar ett mer ambivalent narrativ som placerar de försvunna i limbo. Parque de la Memoria är en plats för sorg och för att offentligt hedra dem som föll offer under det Smutsiga Kriget. Kontexten som dessa praktiker befinner sig i är komplex och de olika praktikerna uttrycker tre olika narrativ över de försvunna, som sträcker över spektrumet från liv till död. Detta är en tvåårig mastersuppsats i ämnet musei- och kulturarvsvetenskap / The purpose of this thesis is to discuss some of the memory-practices in post-dictatorial Argentina regarding the collective memory of the Dirty War and the people who were objects of forced disappearances. The practices studied are Madres de Plaza de Mayo, sites of memory established in former centres of detention and Parque de la Memoria. The thesis draws upon the theoretical framework of collective memory and collective trauma, memorial museums and material culture. The study was formed as a case study. The materials are observations, interviews and photographs, and were gathered through field work in Argentina in 2017. The Madres de Plaza de Mayo were analysed using theories on lieux de mémoire brought forward by Pierre Nora and commemoration ceremonies brought forward by Paul Connerton. The sites of memory were studied out of the perspective on memorial museums by Paul Williams. Parque de la Memoria was studied with theories on war memorials by Jay Winter. The Madres de Plaza de Mayo can be interpreted as lieu de mémoire due to their material, symbolic and functional dimensions. Through them, the disappeared are alive. The sites of memory present an ambivalent narrative. The narrative of the disappeared is that of a state of limbo. Parque de la Memoria is a park of mourning, placing the disappeared in a narrative of death. The situation of memory-practices in post-dictatorial Argentina is complex and the practices articulates three different narratives of the disappeared, ranging from life to death. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies

Abstrakt Målet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga tidigare forskning i synen på sovjetkommunism och Sovjetunionens roll under kalla kriget och hur det skildras i historieundervisningen. Översikten kommer även att kartlägga forskning i hur och varför detta ämne skiljer sig i länder som i dagsläget är icke-kommunistiska baserat på skillnader i historiekulturer från 1933 till nutid. Majoriteten av de källor som använts i denna kunskapsöversikt har tagit utgångspunkt i tre perspektiv: historieläroböcker, lärare och historieundervisning, samt historiekulturer. Databaserna som användes för att hitta källor var följande: Swepub, EBSCO, Libguide och DIVA. Databaserna användes i syfte att hitta både engelska och svenska källor eftersom källorna inom detta område var mycket begränsade och källor skrivna på engelska skulle öppna upp för ett mer internationellt perspektiv. Slutsatsen som kan dras av denna kunskapsöversikt är att synen på sovjetkommunism och den roll som Sovjetunionen spelade under kalla kriget skiljer sig mellan länder som i dagsläget inte är under kommunistiskt styre. Både synen på kommunism och Sovjetunionens roll i kalla kriget kommer med en viss tvetydighet vilket skildras i kunskapsöversikten. Vidare påverkas historieläroböckerna av politik och tenderar att vara mindre analytiska än historielärarna. Historielärarnas syn på kommunism och kalla kriget påverkas av historiekultur som kan visa ett lands historiska koppling till kommunism och sovjetkommunism.

In this essay the Scandinavianistic narrative is examined in Oscar Patrick Sturzen-Becker's depictions of the Schleswig-Holstein war of 1848 in his newspaper Allmänna Öresunds-Posten. Through both poetry and prosaic agitation, he sought during the first months of the war to gather an opinion for a Swedish intervention for the cause of Denmark against the Prussian-supported uprising in the southern duchies and at the same time work for a consensus on a larger pan-national demarcation with Germany and Europe. He had a dream of a united Scandinavia that was shared by the student movement of the 1840s and contemporary liberal political groups, a dream of a resurrected great power from the past and at the same time a modernized liberal democracy.  What the essay intends to analyze is what the Scandinavianistic narrative looked like and in what way it changed with the development of the war. The old hereditary enemy Russia came to be increasingly overshadowed by the new German threat and even though Swedish troops did enter Danish soil for the sake of their Scandinavian brothers, they never joined the battlefield in Schleswig. The military intervention soon turned into a diplomatic pursuit of a temporart ceasefire and peace, so how did Sturzen-Becker's narrative create meaning in these twists and turns and was this period, after all, to be regarded as a part victory for his Scandinavian dreams? / I denna uppsats utforskas det skandinavistiska narrativet i Oscar Patrick Sturzen-Beckers skildringar av det Schleswig-Holsteinska kriget 1848, i dennes tidning Allmänna Öresunds-Posten. Genom både poesi och prosaisk agitation sökte han under krigets första månader samla en opinion för ett svenskt ingripande för Danmarks sak mot det preussiskt understödda upproret i de södra hertigdömena och samtidigt verka för en samsyn om en större pan-nationell gränsdragning mot Tyskland och Europa. Han hade en dröm om ett enat Skandinavien som delades av 1840-talets studentrörelse och av samtida liberala politiska grupper, en dröm om en återuppstånden stormakt från det förflutna och samtidigt en moderniserad liberal demokrati. Det uppsatsen avser att analysera är hur det skandinavistiska narrativet såg ut och på vilket sätt det förändrades med krigets utveckling. Den gmla arvfienden Ryssland kom att hamna alltmer i skuggan av det nya tyska hotet och även om svenska trupper faktiskt kom att beträda dansk mark för sina skandinaviska bröders skull, kom de aldrig att ansluta på slagfältet i Schleswig. Det militära ingripandet övergick snart till en diplomatisk strävan efter en tillfällig vapenvila och fred, så hur skapade Sturzen-Beckers narrativ mening i dessa vändningar och var denna period trots allt att betrakta som en delseger för hans skandinavistiska drömmar?

Purpose: The purpose of this essay is to find out what role the Swedish civilian population is expected to have in the country's total defense and what the civilians are expected to do in cases where there is a high level of preparedness, crisis, or war. This purpose includes finding out if the authorities questioned have varying views of said role.   Method: The research method on which this essay is based in an interview study and a document analysis. The informants are made up by five different Swedish authorities and one municipality.   Material: All the policy documents that this essay analyzes are taken from the government's data base and deal with the various proposals that came about during the closing down of total defense at the turn of the millennium and the rearmament around the mid 2010's. Furthermore, the material also consists of interviews as mentioned above.   Conclusion: The analysis of the various policy documents and the interviews resulted in a clarification of the civilian population's role in total defense. This is because the authorities gave tangible examples of what they believe the civilian population should do in the event of heightened alert, crisis, or war. The previous ambiguity of the role is explained with the help of the policy documents and reflections from the informants. The study is concluded with a discussion about the role of the civilian population and offers suggestions for further research on the role of the civilian population in the Swedish total defense.

One of the least explored areas in the field of military science pertains to preparations for resistance against occupation, known as Stay-Behind operations. This study examines the potential benefits that Stay-Behind operations could bring in the High North, which is identified as a weak area by NATO. Drawing on Colin Gray's theoretical framework on the strategic utility of special operations, the study analyzes the contributions of Stay-Behind activities. The study demonstrates the potential for achieving certain advantages in economy of force and the creation of operational flexibility through prearranged Stay-Behind operations during peacetime. Additionally, it highlights the challenge posed by the lack of an open academic discussion due to the subject's confidentiality, which could hinder the planning and implementation of Stay-Behind operations. Furthermore, the study identifies the need for clearer coordination and unified command in combat operations within occupied areas to counteract direct and/or indirect fragmentation of resources.

Användningen av cyberattacker mot organisationer, sjukvård och individer har ökat parallellt med digitaliseringen. Nationer har också blivit offer för dessa typer av attacker, som ofta kombineras med andra medel för krigföring såsom markanfall och missilattacker. En Cyber-Pearl Harbor (härefter förkortad CPH) är en term uppmärksammad av Leon Panetta som enligt honom består av kombinerade attacker som resulterar i mänsklig död, fysisk förstörelse och som lamslår en hel nation. Gazmend Huskaj använder sig av Panettas definition för utformande av ett ramverk (“DSLP-ramverket”) som är tänkt användas för att kunna klassificera en händelse som en CPH. Syftet med denna studie är att utforska om DSLP-ramverket kan valideras då termen har brukats de senaste 25 åren utan att en global definition tagit fäste, det är därför inte säkert att de kriterier som presenteras i ramverket överensstämmer med vad cybersäkerhetsexperter anser att en CPH är. Forskningsfrågan som utvecklades från denna studie blev följande: “Hur kan ramverket "DSLP-ramverk" från "Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor" (2023) valideras för klassificering av cyberattacker som Cyber Pearl-Harbor?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturöversikt över termen CPH samt en semistrukturerad intervju där 3 experter utfrågades, vilket sedan analyserades via en tematisk analys. Som ett första steg för att besvara denna studies frågeställning applicerades ramverket på tre verkliga fall, detta för att avgöra huruvida dessa fall kan klassificeras som en CPH eller inte. Dessa tre verkliga fall var en attack mot en publik sjukvårdssektor i Costa Rica, ett TV-torn i Kiev, Ukraina samt dagligvarukedjan Coop i Sverige. Resultatet av valideringen av DSLP-ramverket var att endast fallet med TV-kornet i Kiev, Ukraina kunde klassificeras som en CPH. Den kognitiva effekten av eventet var dock inte förlamande nog att paralysera hela Ukraina, vilket gör klassificeringen diskutabel. Det andra steget bestod av en tematisk analys som gjordes på de tre experterna, vilket resulterade i skapandet av fyra huvudteman: Begreppets betydelse, Försvar mot Cyber-Pearl Harbor, Probabilitet och Kombinerade anfall. Följande slutsatser kom att dras i denna studie: Avsaknaden av en internationell/global standard gör det svårare att 1) göra upp om en gemensam definition av termen samt 2) klassificera en CPH i verklig kontext. Kombinationer av flera attacker och verktyg är en annan aspekt som understryks vid definiering av en CPH. Huruvida en CPH har skett eller inte varierar från expert till expert, och detsamma gäller probabiliteten för att en CPH kan ske i dagens kontext. Baserat på dessa slutsatser blir det svårt att validera DSLP-ramverket. Ytterligare forskning och data, intervjuer med experter och förtydligande behövs för att skapa en universell definition och därmed en gemensam grund att utgå ifrån. / The use of cyberattacks against organizations, health care and individuals have increased along with the constant digitalisation. Nations have also fallen victim to cyberattacks, often combined with other means of war like boots on the ground or missiles. A Cyber-Pearl Harbor (further shortened as CPH) is a term mentioned by Leon Panetta described in his words as “combined attacks that result in human death and physical destruction and that paralyzes an entire nation”. Gazmend Huskaj used Panettas definition in order to create a framework (“DSLP-framework”) for classifying an event as a CPH. This study strives to see if the DSLP-framework can be validated since the term has been widely used for the last 25 years, however a universal definition of the term seems to be missing, therefore it is not certain that the criterias presented in the framework is accurate to what cybersecurity experts consider a CPH to be. The research question developed from this study's problem became the following: “How can the framework “DSLP-Framework” from “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor” (2023) be validated for classification of cyberattacks as Cyber Pearl-Harbor?”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding the term CPH and a semistructured interview with three experts, which were later analyzed through a thematic analysis. As a first step to answering the research question, the framework was applied to three real life cases in order to determine whether or not they can be classified as a CPH. The following cases were an attack on a public health sector in Costa Rica, a TV-tower in Kyiv, Ukraine and the grocery company Coop in Sweden. The result from applying each case to the DSLP-framework was that only the case of the TV-tower in Kyiv could be classified as a CPH. However, the cognitive effects of the event were not crippling enough to paralyze the entirety of Ukraine, making the classification debatable. The second step was done through the use of thematic analysis on the interviews with the experts, in which four main themes were created: The meaning of the concept, Defense against Cyber-Pearl Harbor, Probability and Combined attacks. The following conclusions were drawn in this study: The absence of an international standard makes it harder to 1) conclude a common definition of the term and 2) classify a CPH in real context. The combinations of attacks and tools is another important aspect to highlight when defining a CPH. Whether a CPH has happened or not varies from expert to expert, and the same goes for the probability of a CPH occurring in today's context. Based on these conclusions, it is hard to validate the DSLP-framework. Further research and data, interviews with experts and clarification is needed in order to create a universal definition and therefore a common ground to start from.

Den här studien i visuell kommunikation analyserar MSB’s broschyr “Om krisen eller kriget kommer” som 2018 skickades ut till 4,9 miljoner svenska hushåll. Den använder visuell analys med fokus på komposition och visuell retorik med inriktning på Burkes identifikationsteori för att besvara frågorna “Hur kan vi se på hur bilder används för att förmedla lugn och oro i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’?” och “Hur och till vilket syfte använder bilderna i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’ sig av identifikation som en retorisk strategi?”. Slutsatsen är att broschyren använder lugnande designelement och harmoniska kompositioner för att skapa en känsla av lugn, och den använder också identifikation genom representation som ett retoriskt medel för att övertyga läsaren att handla lugnt i krissituationer.

Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar.Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna – och dess syften – i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra terrorism.Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner. / The purpose of this study was to come to realization on whether the Bush administration's conduct regarding the treatment of inmates in the American prison camp in Cuba can be considered legal or not. My analysis shows that the U.S. has violated international and national laws.I have come to this realization by identifying the most important single actions – and their purposes – related to the U.S. conduct, and by comparing them with international law and U.S. national laws and agreements. Three single actions have been in focus; the establishment of the prison camp in Cuba, with the purpose to eliminate the prisoners' rights to constitutional protection by detaining them outside U.S. land borders; the establishment of the term "unlawful combatant", with the purpose to eliminate the prisoners' POW status, and thus the international legal protection accruing prisoners of war within the laws of war and; the rough physical and psychological treatment of the prisoners, in order to obtain information to prevent terrorism.With a legal method of working, I have thus tested these actions against the U.S. Constitution and the establishment of new national laws, against the Geneva Conventions and its additional protocols, and against UN conventions.

In the light of the ongoing war in Ukraine, the present study has studied the swedish upper secondary school students' perceptions of the subject of social studies. More precisely, the purpose of the study has been to investigate whether the students feel that the subject of social studies - and teaching has been of any use in terms of understanding the prevailing external situation. In the case of the study, the focus group interview has become the methodology that the undersigned found particularly relevant to the purpose of the study [...].

SWEDISH DEFENCE POLICY AFTER THE COLD WAR This essay is about Sweden's shift from strong territorial defense to disarmament with the defense decisions of 1996, 2000 and 2004. During the Cold War, Sweden had pursued a policy of neutrality aimed at staying out of the conflicts between the great powers. The country's defenses were focused on facing a possible invasion and preventing occupation. The Swedish Armed Forces were built up with a strong domestic defence industry which also benefited Sweden as an industrial nation. The strategy was based on the marginal doctrine where the intended aggressor was the Soviet Union.   However, the end of the Cold War in the early 1990s dramatically changed the conditions for Sweden's security policy. The fall of the Berlin Wall in 1989 and the dissolution of the Soviet Union in 1991 significantly reduced the threat of a military confrontation between the two superpowers, the United States and the Soviet Union, and this led to a renewed discussion within both the political and military spheres. The defence decisions around the turn of the millennium represent a turning point in Sweden's modern history when it comes to security policy and defence. The purpose of this essay is to study the process behind the decisions and specifically look at the motives of some of the decision-makers, both military and political. The essay takes its methodological basis in oral history in the form of protocols from a witness seminar. The result of the study is that the combination of the geopolitical changes in the world around us and the new stricter economic budget frameworks together seem to have led to decisions that in the end were more extensive than what possibly was intended when they were made. / SVENSK FÖRSVARSPOLITIK EFTER KALLA KRIGET Den här uppsatsen handlar om Sveriges omsvängning från starkt territoriellt försvar till nedrustning i och med försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004.  Under det kalla kriget hade Sverige fört en neutralitetspolitik som syftade till att hålla sig utanför stormakternas konflikter. Landets försvar var inriktat på att möta en eventuell invasion och förhindra ockupation. Det svenska försvaret byggdes upp med en stark inhemsk försvarsindustri vilket också gagnade Sverige som industrination. Strategin byggde på marginaldoktrinen där den tänkta angriparen var Sovjetunionen.  Det kalla krigets slut i början av 1990-talet förändrade emellertid förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik dramatiskt. Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991 innebar att hotet om en militär konfrontation mellan de två supermakterna, USA och Sovjetunionen, minskade väsentligt och detta ledde till en förnyad diskussion inom såväl den politiska som militära ledningen rörande vilken linje som var rätt för Sverige fortsättningsvis. Försvarsbesluten kring millennieskiftet utgör en vändpunkt i Sveriges moderna historia när det kommer till säkerhetspolitik och försvar. Uppsatsens syfte är att studera processen bakom besluten och specifikt titta på vad några av beslutsfattarna, både militära och politiska, hade för bevekelsegrunder för besluten som togs. Uppsatsen tar sin metodologiska grund i muntlig historia i form av protokoll från ett vittnesseminarium. Resultatet av studien är att samverkan av de geopolitiska förändringarna i omvärlden och de samtidiga striktare ekonomiska budgetramarna verkar ha lett till beslut som i slutändan blev mer omfattande än vad som verkar varit avsikten när de fattades.