Studiens syfte är att utforska kvinnors roll inom de kriminella nätverken. Studien ämnar belysa kvinnornas agens och inflytande såväl som deras offerskap och utsatthet inom gängen. Utöver nätverkskriminella kvinnors perspektiv så behandlar även studien myndigheter, forskare och yrkesverksammas perspektiv. Studien behandlar även likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga gängkriminella, där ämnen som hierarki och status belyses. Studien ämnar att svara på två frågeställningar: Hur kan kvinnors deltagande och medverkan i gängkriminalitet förstås? & Vilka roller innehar och kan kvinnor (inte) nå inom de kriminella nätverken? För att svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansats brukats och empirin baseras på sex semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv samt Pierre Bourdieus kapital, fält och habitus teori. Resultatet tyder på att kvinnorna hamnar i gängkriminalitet genom olika socialiseringsprocesser. Socialiseringsprocesserna görs möjlig genom kvinnornas ekonomiska incitament, kickar, kärlek och gemenskapssökande. När kvinnorna väl är etablerade i de kriminella nätverken upplever de svårigheter att nå erkännande och hierarkisk framgång. Studien visar på att kvinnors bristande våldskapital i stor utsträckning omöjliggör deras möjlighet att nå toppen i hierarkin. Argumentet som görs är att kvinnornas habitus och kapital står i vägen för gruppen att inneha vissa positioner på gatufältet, där attribut som våldskapital och antisocialt dominansbeteende premieras. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en teoretiskt förankrad nätverkskriminalitetsstudie som fokuserar på kriminologins blinda fläck, kvinnorna. Detta kan bidra med en förståelse för kvinnornas förankring till de nutida nätverkskonflikterna, samtidigt som deras roller inom nätverken belyses.

Ungdomsbrottsligheten är ett aktuellt samhällsproblem eftersom ungdomar representerar vår framtid och därav blir det av vikt att olika myndigheter har en välfungerande samverkan och har en tydlig ansvarsfördelning under hela processen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka polisers upplevelser av samverkan med socialtjänst i arbete med ungdomar som är involverade i organiserad brottslighet. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer med sju poliser i en kommun i Sverige. Samtliga respondenter hade erfarenhet av arbetet med ungdomar som är involverade i organiserad brottslighet och den insamlade empirin analyserades genom en tematisk analys. I resultatet belystes till en början flera samverkansmetoder mellan polis och socialtjänst i arbetet med målgruppen. En negativ bild av samverkan genomgående bland respondenterna där även flera hinder och potential för utveckling av samverkan identifierades i svaren. De största hinder som identifierades berörde sekretesslagstiftningen och de olika organisationernas ansvarstagande. Flera respondenter menade att en lösning på dessa hinder kunde ske genom samlokalisering och en mildare sekretesslagstiftning. / Youth crime is a current social problem because young people represent our future and, therefore it is important that different authorities have a well-functioning collaboration and have a clear division of responsibilities throughout the process. This qualitative interviewstudy aims to investigate police officers´ perceptions of cooperation with the social service that aims to support gang-involved youth. The qualitative data collection method used in this study was semi-structured interviews which were conducted with seven police officers´in a medium sized municipality. All of the respondents had experiences of working with youth who are involved in organized crime, and the empirical data that was collected was analyzed through a thematic analysis. The result showed several cooperation methods that are being used when working with the targeted group between police officers and the social services.The result also showed a negative view of cooperation among all police officers where several obstacles and potential for the development of cooperation were identified. The main obstacles that were identified touched upon the privacy legislation and the organizations acting upon their responsibility. Several respondents claimed that one solution to these obstacles could be co-location and a changes to the privacy legislation.

Med hjälp av en systematisk litteraturstudie är syftet med denna uppsats att sammanställa och granska tidigare forskning om desistance (varför och när individer slutar begå brott) för vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse. Genom att identifiera luckor i ämnets befintliga forskningsbild syftar också studien till att ge rekommendationer för vidare studier och visa på möjliga tillämpningsområden. Desistanceprocessen för kvinnor som har varit intagna i fängelse har fått relativt lite uppmärksamhet i jämförelse med andra dimensioner och urvalsgrupper inom kriminella karriärer. Då en lång kriminell karriär resulterar i kostnader och andra konsekvenser både för samhället, brottsoffret och gärningspersonen själv är forskning om desistance av stor vikt. Resultatet i uppsatsen visar att socialt kapital, positiva sociala band och kognitiv förändring är de främsta förklaringarna till varför vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse slutar begå brott. Dessa måste samtidigt ses i relation till de utmaningar kvinnorna står inför under förloppet av desistanceprocessen då de har stor påverkan på utfallet. / Using a systematic literature review, the aim of this essay is to compile and review previous research on desistance (why and when individuals stop to commit crimes) for adult women who have been incarcerated. By identifying gaps in the subject's existing research image, the study also aims at providing recommendations for further studies and demonstrating possible areas of application. The desistanceprocess for women who have been incarcerated has received relatively little attention in comparison with other dimensions and selection groups in criminal careers. Since a long criminal career results in costs and other consequences for both society, victims and the perpetrators themselves, research on desistance is of great importance. The result of this essay shows that social capital, positive social ties and cognitive change are the main reasons why adult women who have been incarcerated stop to commit crimes. These must also be seen in relation to the challenges facing women during the course of the desistanceprocess as they have a major impact on the outcome.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen bådefysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet gerflertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer ochsamhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ettförebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därförgenomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörandevem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansensamt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige. Genom en litteraturöversikthar resultatet visat att det är ett fåtal procent av den svenska befolkningen somanvänder AAS och de är framförallt unga individer, individer som har ett intresseför träning och tävling samt inom kriminella gäng. De flesta användare är mellan20 och 30 år och deras mål med att använda AAS är att bygga upp muskelmassansamt öka sin prestationsförmåga. Genom resultatet i studien kan brott rörandeAAS förklaras med hjälp av strainteorin och neutraliseringstekniker. Dessa teorierkan även förklara varför individerna begår brott. / An anabolic androgenic steroid (AAS) is a substance that affects the body bothphysically and mentally. Both possession and use of AAS is a criminal act. Thesubstance causes several side effects; not only does it harm the patient, it alsoharms other individuals and the society as a whole. To prevent human injury andimplement prevention, there must be knowledge of the phenomenon, therefore,this study is conducted. The purpose is to get an overview of the current researchregarding who are using anabolic androgenic steroids, why the substance is usedand in what content the usage is spread in Sweden. A literature review hasdemonstrated that only a few percent of the population uses AAS and they aremostly young individuals, individuals who have an interest in training andcompetition or within criminal gangs. Most users are between 20 and 30 years andtheir goal in using AAS is to build muscle mass and increase their performance.The result of the study may explain crimes concerning AAS with help from theStrain theory and Techniques of neutralization. These theories may also explainwhy these individuals commit crimes.Keywords: Anabolic androgenic steroids, criminal users, side effects, the trainingcontext, propagation, young users.

I denna uppsats försöker jag förklara vad ungdomsbrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och brottslighet och iså fall vilken.

Kriminalitet är något som är och alltid har varit aktuellt i samhället. Medias rapportering om den blir därför viktig för vilken uppfattning allmänheten får av kriminaliteten. De senaste åren har gängkriminaliteten varit högt upp på medieagendan i Sverige, speciellt konflikten mellan Foxtrot- och Dalennätverket, där gängens ledare fått smeknamn som “Kurdiskaräven”, “Greken” och “Jordgubben”. Denna studie syftar till att undersöka hur namnpubliceringar av brottslingar i den svenska gängkonflikten utvecklats och hur dess huvudpersoner porträtterats. Detta utifrån perspektiv om dramatisering, kommersialisering och gestaltning. I studien har en kvantitativ innehållsanalys applicerats på artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att kunna se hur användandet av smeknamn på kriminella sett ut och utvecklats. Dramatiseringen och gestaltningen av gängkonflikten har även undersökts. Året som undersökts är 2023, och för att kunna se en förändring över tid har året delats upp i fyra kvartal. Resultatet visar att användandet av smeknamn på kriminella har förändrats under året. Från att tidningarna benämnt exempelvis Rawa Majid med endast hans smeknamn “Kurdiskaräven”, till att de skriver hans riktiga namn. Framförallt har tidningarna skrivit både smeknamnet och det riktiga namnet i samma artiklar i hög utsträckning. Studiens resultat visar även på att ett stort fokus legat på individen i mediebevakningen. Episodisk gestaltning har använts betydligt mer frekvent än tematisk. Intressant är att det i början av året var ett samhällsfokus i rapporteringen, innan individfokuserat tog över. Användningen av smeknamn fungerar som en följetong för att behålla läsarnas uppmärksamhet. Detta kan kopplas ihop med kommersialiseringen av journalistiken och främst hur medierna övergått till att bli marknadsinriktade. Samtidigt har dramatisering med hjälp av förstärkande ord inte varit ett vanligt drag från medieproducenterna, även om tidigare forskning om medieutveckling hävdar att en dramatisering av kriminaljournalistiken har skett.

In 2023 Sweden experienced a large increase in organized crime which resulted in a series of explosions and gun-violence mainly between two criminal organizations. This received major attention from both the political arena and news outlets. The purpose of this study is to explore how Swedish news media construct their articles about the criminal organizations and perpetrators during the wave of ‘gang-violence’ during 2023. Using a qualitative critical discourse analysis the two largest evening newspapers in Sweden were analyzed. The results indicate that the criminal gangs and their leaders are constructed as well organized and systematic in their activities while the average members are constructed as disorganized, if described at all. The leaders are constructed in ways similar to celebrities or leaders of their own military. The youth members are constructed as victims of the gangs at the same frequency as they are average members. Finally, the potential effects this discourse may lead to is also discussed.

Den föreliggande studien syftade till att undersöka hur avhopparverksamheter i Sverige verkar för att underlätta en individs avhopp från kriminella grupperingar, och hur dessa verksamheter arbetar uppföljande med individer som annars riskerar att återfalla i grova brott och återrekryteras. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med praktiker som arbetar på olika myndighetsdrivna och icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter. Studien genomfördes dels för att belysa hur arbetet med avhoppare går till i dagsläget, samt för att fylla den kunskapslucka som identifierades inom området. Resultatet visade att det finns skillnader i hur arbetet bedrivs mellan de olika verksamheterna, exempelvis gällande uppföljning och samverkan. Det visade sig även finnas likheter, såsom vilka faktorer som är centrala att arbeta med för att nå lyckosamma resultat och vilka hinder som är vanligt förekommande. Resultaten analyserades och diskuterades i ljuset av tidigare forskning och teorier om avståndstagande från brott. Slutligen uppkom förslag på hur arbetet med avhopparverksamheter vidare kan beforskas, och hur resultaten från den föreliggande studien rent praktiskt kan användas.

Studien syftade till att undersöka förekomsten samt utformningen av samarbeten mellan kriminella nätverk, samt vad dessa aspekter har för betydelse för brottsligheten. Vidare ämnade studien att kvalitativt undersöka de kriminella nätverkens penningtransaktioner till utlandet, samt hur dessa kunde kopplas till tidigare forskning, med avsikt att få en djupare förståelse kring internationell ekonomisk brottslighet. Centralt för detta arbete var det material som undersöktes i form av domslut, med tillhörande förundersökningsprotokoll, gällande valutaväxlingskontoret World Exchange. Den valda metoden social nätverksanalys (SNA) användes för att kartlägga nätverkspositioner och deras relationer. En kvalitativ analys applicerades beträffande de internationella transaktionerna som fördjupades med hjälp av den tillgängliga Encrochatbevisningen. Resultaten visade på att det förekommer en viss grad av gruppöverskridande brottsliga samarbeten - nexus - mellan de studerade nätverken. De mer tongivande nätverken, inom kontexten för transaktionerna inom World Exchange, påvisades även inneha en central position gällande de ekonomiska transaktioner som överfördes till utlandet. / The study aimed to investigate the existence and design of nexus between criminal networks and what significance these aspects have for criminality. Furthermore, the study aimed to qualitatively examine the criminal networks money transactions abroad, and how these could be linked to previous research, with the intention of gaining a deeper understanding of international economic crime. Central to this work was the material examined in the form of verdicts, with accompanying preliminary investigation protocols, concerning the currency exchange office World Exchange. The chosen method Social Network Analysis (SNA) was used to map network positions and their relationships. A qualitative analysis was applied to the international transactions that were deepened using the available Encrochats. The results showed that there is a certain degree of cross-group criminal cooperation - nexus - between the studied networks. Additionally, the results exhibited that the more dominant networks, within the context of the transactions within World Exchange, also held a central position regarding the financial transactions transferred abroad.

I denna uppsats unders undersöks de sociala bandens betydelse för självkänslan och identiteten hos fem f.d. brottslingar och fem brottsoffer som har intervjuats.. Jag ville ta reda på hur deras självförtroende och relationer har påverkats av att de är brottsoffer respektive f.d. kriminella. Det jag kom fram till var att deras relationer till sina familjer har stärkts efter att misshandeln mot respektive brottsoffer skett samt efter att de f.d. kriminella slutat med missbruk och kriminalitet. De f.d. brottslingarna har genom organisationen KRIS fått nya sociala band som har stärkt deras självkänsla. När det gäller brottsoffrena så har självförtroendet stärkts genom de relationer som utmärks av nära sociala band som var etablerade innan brottet, mendans i relation till främlingar så har självförtroendet sjunkit. Detta har i sin tur lett till hur informanterna ser på sig själva; f.d. kriminella har hittat en social identitet som de kan relatera till och är nöjda med, medan brottsoffrena påstår att deras identitet inte har förändrats men erkänner att de blivit mer tillbakadragna efter att blivit utsatta för brott. / In this essay the importance of social bonds when it comes to self-esteem and identity for five ex-offenders and five victims of crime has been examined. Further I wanted to understand how their self-esteem and relations have been affected by being a victim and ex-offender. The results showed that the bond to their families had been strengthened after each assault (victims of crime) or becoming sober and ending career as a criminal (ex-offenders). Exoffenders have, through the organization KRIS, received new friendships that have led to a strengthened self-esteem in each one of them. When it comes to the crime victims; selfesteem in relation to their strong social bonds has been lifted, whilst in relation to strangers it has decreased. This in turn has led to how they view themselves; ex-offenders have found a social identity that they can relate to and are pleased to have, whilst victims of crime do not feel as if their identity has changed but do admit to being more reserved than before the assault.