This study aims to identify risk factors among young boys that might lead to criminal behavior and actions. The study is based on four books, written by former criminals, a lawyer that has been working with the cold shooting cases in Sweden and two reporters from the exposed areas. By reading the books we could identify similar risk factors among the participants in the books that have got their story told. Since social worker's job is to help prevent criminal behavior among youth and young children by identifying the risk factors, we thought that this study could be helpful. The books produce important knowledge from reality. The study is divided into seven different themes in which risk factors can be found. Those are risk factors related to firearm-related violence, risk factors within the individuals, the families, school, socioeconomic status, substance use and social capital. First the study presents previous scientific studies, in the same seven themes, and then they are put together with the new findings from the books. From this study we can also find that the risk factors are influenced by each other, and that individuals are more likely to have several risk factors if they already have one. Depending on how the individuals identify and manage the risk factors, it is different how much they are affected by it. A risk factor that one individual has, does not have to be a risk factor for another individual. Due to this, social workers have to pay attention to every individual youth and consider their situation regarding risk factors for criminal behavior.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.

Denna studie syftar till att, med hjälp av tematisk analys, undersöka hur kvinnor inom kriminella nätverk konstrueras i domar där krypterade chattar helt eller delvis ligger till grund för bevisningen. Den undersöker också om det finns skillnader vid jämförelse med män i samma domar. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv används genusteori som analysram där nyckelbegrepp såsom kön, genus, dikotomier och konstruktioner av genus används för att analysera studiens teman; Roll, Ansvar samt Karaktärsdrag. Dessa situeras i en bredare samhällskontext med utgångspunkten i att domar kan ses som meningsbärare, där konstruktioner kring de åtalade kvinnorna respektive männen i domarna problematiseras utifrån genusteoretiska utgångspunkter. Studiens huvudfynd visar att den största delen av empirin redogör för fakta snarare än konstruktioner av genus, men att det finns genuskonstruktioner både kring kvinnor och män som kan uttolkas i domarna.  Ett viktigt fynd i förhållande till studiens genusperspektiv är det ansvar för andra som konstrueras i flera av narrativen kring de kvinnliga åtalade. Detta kan både vara en indikation på kvinnornas egna feminitetskonstruktioner och rättens reproduktion av traditionella femininitetsideal. Föreställningar om normativ femininitet och maskulinitet identifieras som att riskera att påverka rättens syn på kvinnors och mäns deltagande i kriminella nätverk, men också som ett sätt för, främst de åtalade kvinnorna, att positionera sig själva i förhållande till brotten de står åtalade för.

Företeelser som organiserad brottslighet är bland de högsta prioriterade säkerhetsutmaningarna för Sverige, EU och FN. Majoriteten av dödsskjutningarna med koppling till gängkriminalitet i Sverige sker med illegala vapen, och trots Sveriges strikta vapenlagar finns det en ökad trend vad gäller vapensmuggling som även observerats som ett problem på europeisk nivå. Kriminella nätverk utför vapensmuggling över internationella landsgränser där sociala relationer är av vikt för den organiserade verksamhetens upprätthållande. För att förebygga smuggling av vapen är det därför centralt att kartlägga nätverk samt hur relationer och strukturer bidrar till att sprida information och varor, vilket kan utföras genom social nätverksanalys. Kunskapsläget kring vapensmugglingsnätverk är svåröverskådligt och det finns ett fåtal systematiska litteraturöversikter som inkluderar vapensmuggling med applicerad social nätverksanalys som metod. Den aktuella studien ämnar därför, med hjälp av en kvalitativ systematisk litteraturöversikt på kvantitativ data, ge samlad förståelse över vapensmugglingens dynamik och struktur som vidare kan användas som stöd i vidare forskning. Den systematiska litteraturöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar som använt social nätverksanalys på vapensmuggling. Resultat visar att nätverken är dynamiska, och att strukturen avgörs av olika kombinationer av mönster och aktörer. Fyra olika former av struktur har identifierats i nätverken. Kunskapen om nätverkens olika strukturer kan vidare bidra till att identifiera centrala sårbarheter, vilket kan användas vid riktade insatser på centrala aktörer eller kluster inom nätverket vid illegala inflöden av vapen. / The phenomena of organized crime is one of  the highest priority security challenges for Sweden, the EU, and the UN. The majority of shootings with an outcome of death in Sweden involve illegal weapons. Despite Sweden's strict gun laws, there is an increasing trend in arms trafficking, which has also been observed as a problem at a European level. Criminal networks conduct arms trafficking across international borders, where social relationships are crucial for maintaining organized activities. To prevent arms trafficking, it is therefore essential to map criminal networks and how relationships, as well as structures  contribute to the distribution of information and goods. This can be achieved through social network analysis. The current level of knowledge regarding arms trafficking networks is challenging to overview, and there are few systematic literature reviews that include firearm trafficking with applied social network analysis as a method. Therefore, this study aims, through a qualitative systematic literature review of quantitative data, to provide an extensive understanding of the dynamics and structure of arms trafficking, which can further be used to support future research. The systematic literature review includes eleven scientific articles that have applied social network analysis as a method to the phenomena arms trafficking. The results show that the networks are dynamic and that their structure is determined by various combinations of patterns and actors. Four different forms of structure have been identified within the networks. Knowledge of the different structures of these networks can further contribute to identifying central vulnerabilities, which can be used in targeted interventions on key actors or clusters within the network concerning illegal weapons inflows.

The doctrine of illegality and immorality, pactum turpe, has been questioned by several scholars lately. The fundamental problem is that we live in an increasingly multicultural society governed by a postmodernist paradigm where no objective or universal values can or should be taken for granted. Within the framework of such a societal structure it can, on the face of it, seem hard to establish any moral values that can constitute the basis of pactum turpe. The purpose of this thesis is to analyse the conflict of interest between the principle of freedom of con- tract and pactum turpe. This essentially entails answering how such an antique legal principle as pactum turpe can be used in a postmodern context. More concretely, the following questions will be examined: Is pactum turpe an obsolete doctrine? With which methods can one deduce immorality? Which typical cases does pactum turpe cover? What method has primacy when deducing immorality? The first question was answered in the following way. Pactum turpe is not an obsolete doctrine, on the contrary, it fills many important functions. A historical inquiry shows that there has always been a need for pactum turpe since the roman times. Furthermore, all modern legal systems have a doctrine of illegality and immorality in order to declare certain immoral contracts void or to dismiss actions founded upon such contracts. The commodification tendencies, the shift of emphasis in the freedom and rights discourse and the expanding multicultural society all point to the fact that more cases regarding the (im)morality of contracts will have to be solved by the courts. As of now there is no legal mechanism that can replace the procedural functions of pactum turpe; neither its substantial scope of application. The second question was answered in the following way. Four different methods with which immorality can be established have been found: the intuitive method, the reductionist method, the holistic method and the pragmatic method. The third question was answered in the following way. The typical cases covered by pactum turpe are contracts in breach of law; contracts regarding family relations or personal integrity; agreements on tax evasion; gambling contracts; and agreements on circumvention of law. This is not a closed categorisation which the application of pactum turpe is limited to. New situations may become commonalities as the society evolves and new problems become relevant. The fourth question was answered in the following way. An analysis of the typical cases shows that the Supreme Court favours the pragmatic method in order to deduce immorality. Case law – especially NJA 1955 s. 544, NJA 1989 s. 768, NJA 1997 s. 93, NJA 2002 s. 322, NJA 2008 s. 861 and NJA 2019 s. 504 – suggests that a nuanced approach has primacy. The holistic method has only been applied in occasional cases, for example RH 2004:41. It seems like the intuitive method was common in earlier times, especially in the lower courts. The reductionist method has not been used by courts at all; this is because it is not practical for courts to use questionnaires and statistics in order to de- cide the immorality of a contract.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att presentera den verklighetsbild Polismyndigheten förmedlar i det valda materialet och diskutera de samhälleliga påföljder diskursen kan få. För att uppnå syftet undersöker jag hur den språkliga konstruktionen av kriminella och Polismyndigheten ser ut i ett urval av material från en myndighetsgemensam broschyr från år 2019. Metoden som används för att uppnå detta är en transitivitetsanalys med fokus på den ideationella metafunktionen, vars resultat leder fram till den kritiska diskursanalys som möjliggör en djupare förståelse kring den verklighetsbild konstruktionerna i utdragen förmedlar. Resultatet av analyserna visar att Polismyndigheten konstruerar de kriminella utifrån egen uppfattning, och kategoriserar dem genom att tilldela dem attribut. Konstruktionen av Polismyndigheten är inte attributiv på det sättet, och riskerar därför inte att påverka attityder på samma sätt som konstruktionen av de kriminella. Uppsatsens övergripande slutsats är att konstruktionen av de kriminella är diskriminerande och därför potentiellt skadlig för den folkgrupp de kriminella associeras med, och att Polismyndigheten utnyttjar sina språkliga val på ett sätt som kan vara skadligt för samhället. / The overall purpose of this paper is to present the reality depicted by the Police Authority in the selected material and discuss the societal consequences this discourse may have. To fulfill the purpose, I examine the linguistic construction of criminals and the Police Authority in a selection of materials from a joint agency brochure from the year 2019. The method that’s used to achieve this is a transitivity analysis, with focus on the ideational meta function, whose results lead to the critical discourse analysis, enabling a deeper understanding of the worldview the constructions in the excerpts convey. The results of the analysis indicate that the Police Authority constructs criminals based on their own perception and categorizes them by assigning attributes. The construction of the Police Authority is not attributive in the same way and therefore does not risk influencing attitudes in the same manner as the construction of criminals. The overall conclusion of the essay is that the construction of criminals is discriminatory and therefor potentially harmful for the group of people the criminals are being associated with, and that the Police Authority utilizes their linguistic choices in a way that may be harmful to society.

Barn och ungdomars involvering i gängkriminalitet är ett av Sveriges nuvarande samhällsproblem. Alla städer i Sverige arbetar aktivt mot denna problematik och det hade inte kunnat göras utan de yrkesverksamma som under sina dagar arbetar med och mot barn och ungdomar engagerade i gängkriminalitet. Den aktuella studien undersöker Malmös yrkesverksamma och deras erfarenheter av att jobba med och mot barn och ungdomar involverade i gängkriminalitet. Syftet med studien är att öka förståelsen för barns och ungdomars roll i förhållande till gängkriminalitet samt att kartlägga det förebyggande arbetet som förs i Malmö mot barn och ungdomars involvering i gängkriminalitet. Syftet och frågeställningarna besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma i Malmö. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av en tematisk analys, som kom fram till fyra övergripande teman med vars två tillhörande subteman. Resultatet uppvisade att yrkesverksamma upplever att den nutida situationen är förändrad i jämförelse med tidigare år. Gängens arbetssätt och struktur har förändrats samt använder de sig av yngre individer i större utsträckning. Riskfaktorer som bidrar till att barn och ungdomar involveras in i gängkriminalitet handlar bland annat om deras ålder. De äldre och ledande vill utsätta sig för så liten risk som möjligt och därför används barn och ungdomar till de mer riskfyllda brotten, på grund av att de inte får lika hårda påföljder och straff. Det förebyggande arbetet som utförs av de yrkesverksamma kunde sammanfattas till att de aktivt samarbetar och samverkar ihop med andra instanser för att tillsammans förebygga företeelsen av barn och ungdomar i gängkriminalitet. Utmaningarna som kunde förekomma under det förebyggande arbetet kopplades till brist på resurser samt andra hinder som bland annat sekretess. / The involvement of children and adolescents in gang criminality is one of Sweden's most pressing current societal problems. All cities in Sweden work actively to eliminate this problem and it could not be done without professionals working with and towards children and teenagers engaged in criminal gangs. This study examines Malmö city’s professionals and their experiences working with children and young adults involved in gang criminality. The aim of the study is to expand the understanding of the roles carried out by adolescents in relation to criminal gangs as well as chart the preemptive work conducted in Malmö against children's involvement in gangcrime. The questions posed were based on six semistructured interviews with working professionals based in Malmö. These interviews were analysed through thematic analysis that concluded four general themes with two accompanying subthemes. The results showcased that working professionals experience that the current situation has changed compared to previous years. The structure and way in which gangs work has changed especially in their involvement of younger recruits where older members of the criminal gangs want to minimize personal risk and instead want younger members to carry out the more risky tasks the gangs take on. Risk factors contributing to the involvement of children and adolescents in criminal gangs include their age. As older and leading members aim to minimize their own risk and therefore use children and youth for the more dangerous crimes, since they do not receive as severe penalties and punishments. The preventive work carried out by professionals is a result of the active cooperations with other instances to prevent the occurrence of children and teenagers entrance into gang criminality. The challenges faced throughout the preemptive work is traced to a lack of resources as well as obstacles such as discretion.