No description available.

This study consisted of a social network analysis based on public verdicts with evidence from the encrypted service EncroChat. The aim of this study was to investigate different aspects within the network. The study related to two theories: differential association and social organization. Through the method of network analysis, the results showed that the data has many levels and that the network formation may shift appearance depending on analyzing perspective. It concludes that network leaders presented by the prosecutor do not have a central position according to the graphs and that women in the network are peripheral. The results showed cooperation within larger geographical areas which may suggest larger organization according to social organization theory. According to differential association theory there are reasons to suggest that the theory is applicable to the study. / Studien bestod av social nätverksanalys via offentligt material från en tingsrätt. Arbetet utgick från en specifik dom med huvudsaklig bevisning genom den krypterade tjänsten EncroChat och ytterligare domar samlades därefter in i en andra generation. Syftet var att studera olika aspekter av nätverket. Studien tog avstamp i två teorier; differentiella associationer och social organisationsteori. Genom social nätverksanalytisk metod visade studiens resultat att datamaterialet har många nivåer och att nätverkets sammansättning kan skifta beroende på analytiskt perspektiv. Analysen visade att åklagarens utpekade ledare av nätverket inte fick en central position i arbetets nätverksgrafer samt att kvinnor förekom i periferin. Resultaten visade även på samarbeten över större geografiska områden vilket kan indikera en större organisering utifrån social organisationsteori. Sett till teorin differentiella associationer fanns det goda skäl att anta att teorin var applicerbar gentemot studien.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare på grundskolan har för kunskap om brottsförebyggande arbete mot barn och ungas rekrytering till kriminella nätverk samt hur skolan praktiskt arbetar brottsförebyggande i samband med detta nutida samhällsproblem. Genom en kvalitativ metod genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare på olika grundskolor där intervjuerna sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket således utgjorde studiens resultat. Resultatet av studien tolkades med hjälp av Webers organisationsteori samt Hirschis teori om sociala band. Resultatet konstaterade att kunskapen om brottsförebyggande arbete mot barn och ungas rekrytering till kriminella nätverk varierar mellan olika skolor och lärare men att kunskapen generellt önskas stärkas. Dessutom fanns det en variation i hur skolorna praktiskt arbetar brottsförebyggande där många skolor samverkar med externa aktörer i samhället där skolan dock önskar ett stärkt stöd både från den egna organisationen samt från andra aktörer. / The purpose of this study was to examine what knowledge teachers at primary schools have about crime prevention against recruitment of children and youths to criminal networks aswell as what practical actions schools take against this contemporary societal problem. Through a qualitative method, semi-structured interviews have been conducted with teachers at different primary schools. The interviews have then been analyzed with a qualitative content analysis, which then constituted the results of the study. The results have been able to be interpreted with Weber's organizational theory and also Hirschi's social bond theory. Results have established that the knowledge of crime prevention work against the recruitment of young people into criminal networks varies between different schools and teachers, but the teachers generally expressed a desire for a more comprehensive knowledge. In addition, thereis a variation in the schools’ practical work in crime prevention, where many schools collaborate with external actors in society, but the schools however, wish for strengthened support both from its own organization and from other actors.

Denna kvalitativa studie syftar till att i en svensk kontext undersöka olika arbetsgivares inställning till att anställa före detta kriminella individer. Ex-kriminella avviker från de gemensamma normerna i samhället, och fördomarna mot dem tenderar att försvåra återintegrationen då deras brottsregister exempelvis minskar deras chanser på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar berör hur arbetsgivare ser på att anställa före detta kriminella individer, och vilka faktorer som ligger bakom deras inställning till ex-kriminella under rekryteringsprocessen. Detta undersöks med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika arbetsgivare. Det teoretiska ramverket denna studie har förhållit sig till är normer, stämplingsteorin och stigmatisering. Resultatet påvisar att majoriteten av arbetsgivarna är mindre öppna till att anställa en individ med en kriminell bakgrund. Studien visar vidare att arbetsgivarnas ställningstaganden påverkas av faktorer som berör brottets karaktär, hur länge sedan det var brottet utfördes och om den ex-kriminella är ärlig om sitt förflutna. Några av de slutsatser som framkommer i denna studie är att arbetsgivare påverkas av samhällets normer av ex-kriminella och deras stigmatisering. Dessutom går det att utläsa, med stöd från stämplingsteorin, att vad som anses vara avvikande eller ej beror på vilken arbetsgivare du frågar. / This qualitative study aims to investigate different Swedish employer's attitudes toward employing ex-criminals. Ex-criminals deviate from the norms of society and the stereotypes against them tend to make reintegration difficult as their criminal records, for example, reduce their chances in the labor market. In this study, we want to examine employers' views towards hiring ex-offenders, and what affects their attitudes towards an ex-offender during the recruitment process. Using a hermeneutic method, we collected the empirical material through semi-structured interviews with eight different employers. The empirical material in this study has been analyzed through the perspective of norms, labeling theory and stigmatization. The result shows that the majority of employers are less open to ex-criminals, and there is a minority who are more open to it. The factors behind employers' attitudes are, for example, the nature of the crime, how long it has been since it was committed and whether the ex-criminal is honest with their past. Conclusions made from this study have shown that employers' attitudes are affected by society's norms and the stigmatization of ex-offenders. Additionally, it can educate that what is considered deviant or not depends on which employer you ask.

Inventory (YPI), kriminella handlingar och attityder till kriminellt beteende bland gymnasieungdomar. En frågeställning som undersöktes i studien var, om det fanns något samband mellan YPI personlighetsdrag och kriminella handlingar. Ytterligare en frågeställning som undersöktes var om det fanns några könsskillnader i attityder gentemot kriminellt beteende. Studien utfördes med en kvantitativ datainsamlingsmetod, vilken genomfördes via tre frågeformulär. De tre frågeformulären somanvändes i studien var ett egetkonstruerat frågeformulär, Youth Psychopatich traits Inventory (YPI), vilket är ett självskattningsformulär, och ett modifierat frågeformulär från Brottsförebyggande rådet. Datan som samlades in var från 108 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, därav 34 killar och 56 tjejer. Resultaten visade på att det personlighetsdrag som var relativt högst självskattat i den undersökta gruppen var thrill-seeking. Resultaten visade även att det fanns positiva medelstarka signifikanta samband mellan fem av YPI variablerna (manipulation, remorselessness, thrill-seeking, impulsiveness, irresponsibility) och kriminella handlingar. Ytterligare resultat som studien visade var att fler killar än tjejer hade gjort någon eller några kriminella handlingar. Killarnas attityder var mer liberala gentemot kriminella handlingar än tjejernas, vilket även stöds av tidigare forskning / The purpose of the study was to examine personality traits according to the Youth Psychopathic traits Inventory (YPI), criminal acts and attitudes towards criminal behavior among high school students. One of the questions that have been examined in the study is if there is any correlation between young people that have been involved with criminal acts and young people that have YPI personality tendencies. Another question investigated in the study was if there are gender inequities between boys and girls with regard to the attitudes towards criminal behavior. The study was conducted through a survey that included three questionnaires. The results were compiled and compared and then analyzed using a computer-based algorithm. The three questionnaires that were used in the study were a self-constructed survey, the Youth Psychopathic traits Inventory (YPI) and finally one modified Crime prevention council-BRÅ survey. The test group consisted of 108 upper secondary youth between the ages of fifteen and nineteen. The 108 participants included 34 boys and 56 girls. The result clearly showed that the psychopathic tendencies that were represented amongst the youth in the study are thrill-seeking based. The results also showed strong significant correlation between five of the YPI, variables (manipulation, remorselessness, thrill-seeking, impulsiveness, irresponsibility and criminal acts. The study also showed that more boys than girls had been involved in criminal acts of some kind. The attitudes of the boys in the study showed that they had a more liberal views regards to criminal acts than the girls, which is supported in previous research

På dagens arbetsmarknad har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret vilket hämmar före detta kriminellas möjligheter att få en nystart och integreras i samhället. Tidigare forskning visar på att de som finner ett arbete efter avtjänat straff löper mindre risk för att återfalla i brott samtidigt som arbetsgivarnas benägenhet att begära utdrag ut belastningsregistret ökar. Med utgångspunkt i detta har vårt syfte varit att undersöka och belysa hur före detta kriminella ser på sina möjligheter att få ett arbete i relation till belastningsregistret och dess effekt samt hur arbete och social inkludering/exkludering har inverkan på varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med medlemmar i organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). Resultatet från vår studie har påvisat att belastningsregistret försvårar möjligheterna för före detta kriminella på arbetsmarknaden och bidrar till känslor av social exkludering. Det har framkommit att arbete kan ha en positiv inverkan på social inkludering men likväl kan en individs sociala inkludering skapa möjligheter att finna arbete. Den slutsatsen vi dragit är att arbete är en av de viktigaste faktorerna för före detta kriminellas inkludering i samhället och möjligheten till arbete skapas främst genom kontakter. Vi har även funnit att belastningsregistret är kontraproduktivt då det får en indirekt negativ brottsförebyggande verkan på samhällsnivå, då de utan arbete lättare återfaller i brott. Således bidrar belastningsregistrets användning till att fler människor exkluderas och att risken för att fler brott begås ökar, i strävan efter att skydda människor från brottslighet. / At today's labor market it has become increasingly common for employers to request a criminal background check and get access to the employees criminal record. This impedes the potential of former criminals to get a new start and integrate into society. Previous research show that those who find work after they finished their penalties runs a lower risk of recidivism in crime at the same time as employers tendency to request for criminal records have increased. On the basis of this, our aim has been to examine and illustrate how former criminals experience their opportunities to find a work in relation to the criminal record and its effect, as well as how work and social inclusion/exclusion have an impact on each other. To answer our aim, we have conducted a qualitative study based on semistructured interviews with members of the organization KRIS (criminals comeback in society). The results of our study have shown that a criminal record makes it difficult for former criminals on the labor market and contributes to feelings of social exclusion. It has been found that work can have a positive impact on social inclusion, as well as an individual's social inclusion can create opportunities to find a work. The conclusion we’ve made is that work is one of the most important factors for the inclusion of former criminals in society and the possibility of work is mainly created through contacts. We have also found that the criminal record is counterproductive since it has an indirectly negative crime prevention effect at community level, since those who don’t find work more easily return to crime. Thus, the use of the criminal register contributes to the exclusion of people and the risk of more crimes being committed, in order to protect people from crime.

This interview study presents what social workers consider contributes to young people entering a criminal lifestyle. The purpose is to discover which risk and protective factors social workers think influence whether or not youth develop criminal behavior (both in their environment and in themselves) and how one can help youth who are already involved in crime. The result shows, among other things, that unfulfilled needs (such as love and safety) at home can lead youth to criminal behavior. Judgment from adults can also cause youth to enter into or continue a criminal lifestyle. Protective factors for youth are therefore to have safe adults in their lives, as well as adults who are interested in listening to and understanding their situation. The result is then analyzed using the theoretical concepts of resilience, attachment, defense mechanisms, social learning, and the looking-glass self. / I denna intervjustudie presenteras vilka orsaker som socialarbetare anser leder ungdomar in i kriminalitet. Syftet är att ta reda på vilka olika risk-och skyddsfaktorer socialarbetare anser har betydelse för huruvida en ungdom utvecklar ett kriminellt beteende eller inte (både i ungdomars omgivning men också i ungdomarna själva) samt hur de anser att man kan hjälpa ungdomar som befinner sig i kriminalitet. Resultatet visar bland annat att behov som ungdomarna inte fått uppfyllda i hemmet (såsom kärlek och trygghet) är någonting som kan leda dem in i kriminalitet. Även att ungdomar i riskzonen blir bemötta med fördömelse från vuxenvärlden är något som kan leda ungdomar in i eller upprätthålla en kriminell livsstil. Skyddande faktorer för ungdomen är därför att ha trygga vuxna i sitt liv samt vuxna som är intresserade av att lyssna och förstå ungdomens situation. Resultatet analyseras sedan med hjälp av de teoretiska begreppen resiliens, anknytning, försvarsmekanismer, social inlärning samt spegeljaget.

The code of silence is a major social issue because it obstructs the work against criminal networks. It is based on the fact that members of the networks tend not to report crimes or testify, partly due to the norm of not talking to representatives of the judiciary and due to the risk of being subjected to violence. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of the code of silence as a phenomenon within criminal networks. The study is based on interviews with former members of criminal networks. Previous research has shown that legitimacy of violence does not deter members from prosecution. Members also find it difficult to leave the network due to the social relationship. The interviewees emphasize that there is a code of silence towards the police and other members. A deeply imprinted behavior persists till today. The conclusion is that the code of silence towards the police is considered to be an essential part of the network, which is maintained due to violence and learned behavior. The emotional bonds that remain towards the network are the reasons for the participants behavior still being pervaded by a code of silence. / Tystnadskultur är ett stort samhällsproblem eftersom det försvårar arbetet mot kriminella nätverk. Det baseras på att medlemmar tenderar att inte anmäla brott eller vittna, dels på grund av normen kring att inte prata med rättsväsendets representanter och dels på grund av risken att utsättas för våld om de gör det. Syftet med denna kvalitativa studie att få djupare förståelse för tystnadskulturen som fenomen inom de kriminella nätverken. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Tidigare forskning har visat att våldets legitimitet inte avskräcker medlemmar från lagföring och straff. Medlemmar har också svårt att lämna på grund av den sociala relationen till nätverket. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Intervjupersonerna betonar att det finns tystnadskultur både mot polis och andra medlemmar. Det är även ett djupt präglat beteende som finns kvar även idag. Slutsatsen är att tystnadskulturen mot polisen är viktigt för nätverkets struktur. Den upprätthålls på grund av rädsla för våldet och betraktas som ett inlärt beteende. Den emotionella relationen som finns kvar mot nätverket gör att intervjupersonernas vardagliga beteende fortfarande präglas av tystnadskulturen.

Syftet med studien var att undersöka hur svensk dagsmedia framställer mordoffer som har kopplingar till kriminella nätverk och analysera hur den framställningen skiljer sig från hur andra, utomstående mordoffer drabbade av gängrelaterat våld beskrivs. Studien genomfördesi form av en kvalitativ innehållsanalys där 26 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades. Resultatet av studien visade att media främst framställer gängkriminella mordoffer på ett negativt sätt genom att lyfta fram de kriminella delarna av offrets liv, till exempel de brott som mordoffret begått och vilka kopplingar mordoffret hade till andra kriminella. Detta skiljer sig från framställningen av utomstående, oskyldigt drabbade mordoffer där media istället främst beskriver hur mordoffret var som person och framhäver de positiva sakerna med offrets liv / The purpose of this study has been to investigate how Swedish news media portray murdervictims who have connections to criminal networks and to analyze how that representation differs from how other, "innocent" victims of murder exposed to gang-related violence are described. The study analyzed 26 news articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen by using a qualitative content analysis. The results of the study showed that the media mainly present criminal murder victims in a negative way by highlighting the criminal parts of the victim's life, such as the crimes they committed and what connections they had to other criminals. This differs from the portrayal of innocent murder victims where media mainly focuses on how the murder victim was percieved as a person and highlights the positive things about the victim's life.