Sexuality has an important role in human life and there are many opinions about how to handle questions about sexuality. The attitudes have change over time and differ between different cultures, gender and age. This study deals with the question about youth attitudes to sex and personal relationships and what impact the education in this filed have on the youth. We have also studied how the education is organized. To get answers to these questions we have performed a questionnaire study among 116 students in grade seven to nine in an elementary school in Western Sweden. We have also interviewed two teachers in nature science in high grade and one school nurse. The analyses about the youth attitudes to sex and personal relationship are based on theories about sexuality, gender, socialization, culture differences, globalization, and consumption society. The study shows that the youth in general are equal in their attitudes to sexuality. Nearness, respect, love, self-knowledge are important, regardless gender. The attitudes about intercourse were different between boys and girls. They didn´t value the factors about sexual intercourse in the same way. Internet and sms plays an important role in how come in touch with each other. Boys thought that internet are important in sexual education.

An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural. / Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk.

This investigation indicates that there are regions within Europe that seems to have similar preferences and priorities regarding pike angling travels to Sweden. Swedish pike angling facilities process in first hand markets with favourable economic circumstances and a cultural interest for pike angling. There was a big differences in features between the Northern, Western, Eastern and Southern regions of Europe. They also seems to be tied to specific regions within some of the nations. The regions have diverse requirements and distinguish in terms of consumption and preferences regarding different aspects of pike angling. From there it is possible to divide pike angling tourists into segments. Sometimes the identified regions have economic or cultural linkage, consequently parallels can be drawn to research in the field of international marketing. The North European market for pike angling tourism in Sweden is varying where the English and Baltic states is more frequently processed than the domestic market. Markets outside of the Nordic countries were the most important among the pike angling facilities, standing for approximately 90 % of the businesses. In this Investigation two segments were observed in countries with in general weaker economic circumstances. Usually these countries had a budget concentrated consumption but also elements of a more luxurious consumption pattern. These countries were located in Eastern Europe. Angling tourists from Western Europe have in general more purchase power and constitute the most important markets for the Swedish pike angling facilities. Tourists from Western Europe are by tradition the most frequent visitors. The economic situation in the Southern Europe together with lack of cultural interest for pike angling seems to be an explanation for the low activity in processing of these markets. The only exception is the Italian market which on a regional level is more frequently processed among the Swedish pike angling facilities. In this investigation, markets from 17 Swedish pike angling facilities were mapped by the frequency of process through phone surveys. Characteristics of the companies were either profiled businesses towards pike angling or had a strong dependence on resource of pike in their business. Tour operators from 11 countries who offers packaged travels to the facilities were also interviewed through phone surveys. The facilities together with the tour operators identified some economic preferences and cultural differences between some nations and regions. For better background data about the interest for pike in Europe 6 angling associations answered an e-mail survey. The investigation also includes an interview with one of the pioneers and former vice president for one of the most successful pike angling facilities in Sweden. Selection of facilities, concepts and parameters is inspired by the authorities’ publications in the field of angling tourism. Also advices from the national angling project (SwedenFishing) have inspired parts of this thesis. / Utredningen indikerar att det finns regioner i Europa som har liknande preferenser och prioriteringar när de reser för att fiska gädda i Sverige. De svenska gäddfiskeanläggningarna bearbetar framför allt marknader som har gynnsamma förhållanden i ekonomiska förutsättningar och kulturellt intresse för gäddfiske. Det fanns stora skillnader i egenskaper av regionerna som kan delas in i Nord-, Väst-, Öst- och Sydeuropa. Dessa visade sig även vara bundet till vissa regioner inom nationerna. De olika regionerna har olika behov och utmärker sig olika i sin konsumtion och preferenser när det gäller aspekter av gäddfiske. Därefter går det att dela in gäddfisketurismen i olika segment. Regionerna har ibland ekonomiska och kulturella samband vilket paralleller kan dras till forskning inom internationell marknadsföring. Den Nordeuropeiska marknaden för gäddfisketurism får anses vara varierande där England samt de baltiska staterna bearbetades mer frekvent än den svenska marknaden. De utomnordiska marknaderna var de klart mest betydelsefulla bland anläggningarna med en ungefärlig andel på 90 % av verksamheten. I utredningen uppmärksammades två segment i länder med generellt svagare ekonomiska förutsättningar, de hade mestadels en budgetinriktad konsumtion med inslag av lyxkonsumtion, dessa var framförallt länder i Östeuropa. Generellt är turisterna från Västeuropa mer köpkraftiga och utgör de viktigaste marknaderna för de svenska gäddfiskeanläggningarna, de är också av tradition de mest frekvent besökande. Den ekonomiska situationen i Sydeuropa tillsammans med avsaknad av kulturellt intresse för gäddfiske verkar vara förklaringen till den låga aktiviteten i bearbetningen av dessa marknader. Det enda undantaget är den Italienska marknaden där den lokalt bearbetas i större utsträckning av svenska gäddfiskeanläggningar.   I utredningen kartlades marknaderna som 17 svenska gäddfiskeanläggningarna bearbetar genom en telefonenkät. De var oftast profilerade eller var starkt beroende av gäddresursen i sin verksamhet. Även reseoperatörer från 11 olika länder som säljer paketerade resor till dessa anläggningar intervjuades genom en telefonenkät. För att få en bättre bakgrundsdata om intresset för gäddfiske besvarades även en mailenkät av 6 lobbyorganisationer för sportfiske. Utredningen omfattar även en intervju med en av pionjärerna och tidigare VD för en av de framgångsrikaste gäddfiskeanläggningarna. Urval, begrepp samt parametrar är inspirerade av myndigheternas publikationer i ämnet. Även råd från det nationella fiskeprojektet i Sverige (SwedenFishing) har gett inspiration till delar av uppsatsen.

The aim of this study was to examine how social workers relate to unaccompanied asylum-seeking children, regarding their cultural background and potential social issues. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the social workers views regarding the separated children, we selected to execute semi structured interviews with social workers. These interviews were aimed at those social workers who performed assessments and investigations concerning unaccompanied children. We completed nine interviews which we recorded and transcribed in a strict manor. When we analyzed the empirical material, certain themes where identified as more protuberant and thus we our selection was based on what we regarded as the most relevant topics, in accordance to the aim of the study. Furthermore, our focus was set upon the social workers views regarding cultural differences between unaccompanied asylum-seeking children and Swedish children. We also decided to focus on which views these social workers portrayed, regarding the unaccompanied asylum-seeking child’s cultural background and how social issues could affect the social workers frame, their assets and formulation of their interventions, concerning separated children. We learned during our study that the social workers are enduring a heavy workload, especially since the numbers of arriving separated children are rapidly increasing. Furthermore, the economical recourses, in forms of personnel, are not increasing the same pace. In recent years, societal attitudes have altered and more negative and separative views regarding separated children are apparent. However, the social workers have applied a more universalistic approach towards the children to show the resemblances rather than differences between unaccompanied asylum-seeking children and Swedish children. Our study makes evident, that underneath this universalistic policy, culturalization of the children took form and this development also affected how the interventions were framed. Conclusively, this study displays how culturalization of the interventions affected the care of the children negatively and resulted in a declining standard of care, as well as differentiation of care.

The purpose of this thesis is to examine the socio-cultural impacts that tourists and locals in Mallorca are experiencing. We want to study the locals’ and tourists' perceptions and impact they have on each other. Qualitative interviews have been conducted for this thesis, in which two different interview forms were used. One interview form was used to interview locals and another for tourists, and a total of 11 people were interviewed. The study is based on theories that includes socio-cultural impacts, cultural shock, Doxey's irridex model and codes of conduct. The result of this study is that both locals and tourists had in general positive perceptions of the socio-cultural effects. The positive effects they experienced was cultural- and knowledge exchange, create networks with tourists from around the world and to have multicultural meetings. It was only locals who felt the negative socio-cultural effects of tourism, and these effects were that tourists litter the streets, drinks a lot of alcohol, creates high noise levels and that tourism affects the traditions and local language. / Syftet med uppsatsen är att undersöka de sociokulturella effekter som turister ochlokalbefolkningen i Mallorca upplever. Vi författare har valt att studera lokalbefolkningensoch turisters uppfattningar som de har av varandra. För denna uppsats har det genomförtskvalitativa intervjuer, där två olika intervjuformer använts. Den ena intervjuformen användesför att intervjua lokalbor och den andra för turister, där totalt 11 personer har intervjuats.Studien utgår från teorier som behandlar bland annat sociokulturella effekter, kulturchock,Doxey's irridex-modell och codes of conduct. Resultatet av studien är att både lokalborna och turisterna i generella drag har positivauppfattningar av turismens effekter på ön. De positiva effekter som de upplevde var kulturochkunskapsutbyten, turismen underlättade att skapa ett nätverk med personer från helavärlden samt en upplevelse av mångkulturella möten. Det är endast lokalborna som anser attdet finns negativa effekter av turismen, vilket var att turister skräpar ner gator,överkonsumerar alkohol, är väldigt högljudda samt påverkar traditioner och det lokala språket.

Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.

Trots ett stort akademiskt intresse för kultur, förtroende och multinationella relationer finns ett behov av mer kvalitativ forskning som undersöker interaktionen i svensk-colombianska företagsinterna relationer. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktionistisk och interkulturell ansats, har som syfte att åskådliggöra kulturella skillnader som kommer till uttryck när svenskar och colombianer ingår i en företagsintern relation. Studien avser att ge ytterligare kunskap inom forskningsområdet och ge en djupare förståelse för den sociala verkligheten som de företagsinterna relationerna står inför. Empirin analyseras på ett tematiskt tillvägagångssätt där resultatet kopplas till studiens utvalda teoretiska perspektiv om förtroende. Teorin utgår från att ett gott förtroende mellan två parter gynnar den företagsinterna relationer och förtroendenivån bestäms av parternas delade värderingar, kommunikation och opportunistiska beteenden gentemot varandra. Via fem semistrukturerade djupintervjuer med respondenter som har erfarenhet av svensk-colombianska företagsinterna relationer, undersökte författarna erfarenheter som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Resultatet tyder på att de kulturella skillnaderna som finns är många och missgynnar ofta förtroendet i företagsinterna relationer, varför ett gott förtroende är svårt att uppnå. Vad parterna värderar, hur parterna kommunicerar och vilket beteende som uppfattas opportunistiskt tycks huvudsakligen grunda sig i vem som tycks förtjäna respekt, huruvida professionella företagsinterna relationer får vara privata samt på vilket sätt människor är tydliga. Slutsatserna är ämnade att bidra till kunskap som kan hjälpa parter i svensk-colombianska relationsutbyten att vända kulturella hinder till möjligheter. / Despite a great academic interest in culture, trust and multinational relationships, there is a need for more qualitative research and research that examines the interaction in Swedish-Colombian internal partnerships. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist and intercultural approach, aims to explore cultural differences that are expressed when Swedes and Colombians are part of an internal partnership. Moreover, the study intends to provide further knowledge in the research area and to provide a deeper understanding of the social reality facing the different national contexts. The result is presented with a thematic analysis and linked to selected theoretical perspectives. The theories are antecedents of trust which, according to Morgan and Hunt (1994) are shared values, communication, and opportunistic behavior. Five semi-structured in-depth interviews were conducted with respondents with experiences from Swedish-Colombian internal partnerships and it is the individuals’ experiences that form the basis of the study´s analysis and conclusions. The results indicate several cultural differences which often have a negative effect on the trust in relational exchanges, thus trustable relationships are difficult to achieve. One's values, how one communicates and what behavior is perceived as opportunistic seems to be mainly based on who deserves respect, whether professional relationships also can be private and how people show clarity. The conclusions contribute with knowledge that can help parties in Swedish-Colombian relational exchange to turn cultural barriers into opportunities.

I denna uppsats studeras användandet av traditionella och icke-traditionella expatriatuppdrag. Uppsatsens frågeställning är: I vilken utsträckning kan syften med traditionella expatriater uppfyllas av icke-traditionella uppdrag? Detta undersöks genom en kvalitativ studie på ett multinationellt företag som länge arbetat med expatriater. Resultatet visar tydliga exempel på hur externa faktorer samt organisatoriska- och individuella drivkrafter påverkar expatriatuppdrag när det kommer till dess syfte och/eller uppdragstyp. Resultatet visar också att flera av de syften som forskare presenterat för traditionella expatriater identifierats inom vissa icke-traditionella expatriatuppdrag. Utöver detta påträffas syftet att minska risken för konflikter som kan uppstå till följd av kulturella skillnader. Detta visade sig endast kunna uppfyllas av traditionella expatriatuppdrag, vilket motiverar att icke-traditionella uppdrag i liten utsträckning kan uppfylla traditionella uppdrag. Däremot visar studien en pågående trend mot ett minskande av traditionella expatriatuppdrag och en större acceptans gentemot alternativa uppdrag. / This paper aims to examine the employment of traditional long-term and non-standardized expatriate assignments. The question posed is: To what extent can the aims of traditional long-term assignments be reached with non-standardized assignments? To do this, the authors have performed a case study of a multinational company with a long history of employing expatriates. The theoretical framework for the study was devised by focusing on factors considered to affect the purposes and design of expatriate assignments. The results clearly demonstrate, through the examples presented, how external factors, together with organizational and individual motivations, influence the design of expatriate assignments, in terms both of the purpose and the type of assignment chosen. Similar goals with expatriates have been identified within some non-standardized expatriate assignments. Further to discussing these goals, the paper also discusses the aim of reducing the risk of conflict arising through cultural differences. As this only turned out to be relevant in the case of traditional long-term assignments, one may assert that non- standardized assignments can fulfil the goals of traditional long-term assignments to a limited extent only. Furthermore, the study demonstrates an ongoing trend towards a reduction in the use of traditional long-term assignments, and a growing tendency to accept alternative non- standardized assignments.

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan.   Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten.   Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation.   Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet.   Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.

Migration is a current subject in today's society. Many people are forced to migrate to a new country, but many of them are moving for other reasons, for example to study, to work or start a family. The aim of this paper is to gain an increased understanding of Arabic speaking female immigrant’s experiences of the adaptation process and whether there is a change in gender identity. The selection consists of Arabic speaking women who have lived in Sweden for a maximum of five years. A qualitative approach has been used and data were collected through interviews and analyzed within the themes that were presented by the research. In analysis, four such themes were identified, such as identity, social relations, cultural differences and migration processes. The result of the study shows that the majority of the respondents perceive that they have been affected by migration, that they have experienced cultural differences in Sweden compared with their homelands and that they are influenced by their social relations. / Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Många människor tvingas fly, men många flyttar även av andra skäl, för att exempelvis studera, arbeta eller bilda familj. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse kring arabisktalande kvinnliga immigranters upplevelser av anpassningsprocessen och huruvida det sker en förändring gällande deras könsidentitet. Urvalet består av arabisktalande kvinnor som flytt från sina hemländer och som har bott i Sverige i högst fem år. En kvalitativ ansats har använts och data samlades in genom intervjuer och analyserades med tematisk analys. Vid analys framkom fyra övergripande teman som var identitet, sociala relationer, kulturella skillnader och migrationsprocessen. Resultatet av undersökningen visar på att majoriteten av respondenterna upplever att de har påverkats av migrationen, att de har upplevt kulturella skillnader i Sverige jämfört med deras hemländer och att de har influerats av deras sociala relationer.