Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

Trots att många ser klassbegreppet som en relik från en svunnen tid så är det ändå lika relevant idag som då, och ett av sätten som klass kan ta sig mest i uttryck är kommunikation människor emellan. All kommunikation är inte likvärdig, och det kan finnas stora skillnader i kommunikation online jämfört med i verkliga värden men även också inom dessa digitala sfärer. Därför kommer denna uppsats presentera en kvantitativ undersökning som ska försöka se om det finns något samband mellan olika klassuttryck och vart det postas online. Som teoretisk ryggrad används Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, där socialt, kulturellt, ekonomiskt och lingvistiskt kapital kommer att vara viktigast. Materialet hämtas ur två stycken subforum på Flashback.se, kapitalet kommer att operationaliseras och mätas för att sedan se om det finns ett samband mellan vilket subforum saker postas i och hur mycket kapital som finns. Slutsatsen som kunde dras var att det enda statistiskt signifikanta samband som kunde hittas var mellan det sociala kapitalet och subforumet Hem, bostad och familj. Det visade sig så att det är 14% mer sannolikt att socialt kapital finns i subforumet Hem, bostad och familj än att det finns i subforumet Fordon.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och analysera traditionella könsmönsters påverkan på unga kvinnors upplevda utbildningsbehov. För att uppfylla syftet har studien avsett att besvara följande frågeställningar: Varför upplever unga kvinnor ett utbildningsbehov efter gymnasiet? Hur kan unga kvinnors utbildningsval i gymnasiet förstås och diskuteras utifrån ett genusperspektiv? Hur kan unga kvinnors investering i högre utbildning förstås och diskuteras utifrån ett klassperspektiv? För att uppfylla syftet har studien tagit avstamp från den kvalitativa ansatsen och detta för att söka djupare förståelse för det studerade fenomenet. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av ett målinriktat urval med följande kriterier: (1) kvinnor, (2) åldersspann mellan 20 och 30 år, (3) påbörjat en högre utbildning, (4) Universitets- och högskoleutbildning 3 år eller längre.  Studiens resultat visade på hur samtliga respondenter hade valt ”typiskt” kvinnodominerande programval på gymnasiet. Ett val som främst baserades på en vana och trygghet. Valet av program resulterade sedan i en upplevd missnöjdhet kring den arbetssituation de hamnade i efter gymnasiet. Denna missnöjdhet berodde främst på låga löner, dåliga arbetstider och begränsat inflytande över arbetets utförande. Av resultatet att tyda kan unga kvinnors utbildningsval genom ett genusperspektiv förstås som den konsekvens av att kvinnor och män socialiseras in i olika utbildningar och yrken på grund av deras kön. Mot bakgrund till detta såg respondenterna därför den högre utbildningen som ett verktyg i deras längtan efter en mer önskvärd framtid. Vidare kan man av resultatet tyda hur unga kvinnors investering i högre utbildning ur ett klassperspektiv kan förstås genom att den högre utbildningen anses inneha ett högt symboliskt värde. Ett värde som kvinnorna kan investera i för att höja sitt kulturella kapital och på så sätt öka tillgångarna av vinster och fördelar i framtiden efter deras avklarade utbildning. / The purpose of this study was to investigate and analyze the impact of traditional gender patterns on young women's perceived educational needs. To fulfill the purpose, the study was intended to answer the questions: Why do young women experience a need for education after high school? How can young women's educational choices in high school be understood and discussed from a gender perspective? How can young women invest in higher education understood and discussed from a class perspective? To fulfill the purpose, the study has taken its starting point in the qualitative approach and this in order to seek a deeper understanding of the studied phenomenon. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews. The selection of respondents was made through a targeted one with the following criteria: (1) women, (2) age range between 20 and 30 years, (3) has started higher education, (4) University and college education 3 years or longer. The results of the study showed that all respondents had chosen "typical" female-dominant program choices in high school. A choice that was mainly based on habit and security. The choice of program then resulted in a perceived dissatisfaction with the work situation they ended up in after high school. This dissatisfaction was mainly based on low wages, poor working hours and generally limited impact at work. From the results to be interpreted, young women's educational choices through a gender perspective can be understood as the consequence of women and men being socialized into different educations and professions because of their gender. Against this background, the respondents therefore saw higher education as a tool in their longing for a more desirable future. Furthermore, the results can indicate how young women's investment in higher education from a class perspective can be understood by the fact that higher education is considered to have a high symbolic value. A value that women can invest in to increase their cultural capital and thus increase the assets of profits and benefits in the future after their completed education.

This study presents the ways secondary school students and their teachers view representation in religious education lessons and how to use the students as a resource for education. With the help of eight qualitative interviews with three certified religious education teachers and five of their students, material was collected to be analysed and discussed in the light of earlier research and Pierre Bourdieu’s theory on religious and symbolic capital. The results show that the students are all positively inclined towards listening to classmates or other religious practitioners as they inform them of new perspectives. However, the results also show that the students themselves have a tendency to feel uncomfortable when the teacher turns to them for religious thoughts or experiences due to judgements from classmates. In Bourdieu’s terminology it is possible to state that when the teacher recognizes a student's high religious capital this often collides with the student's symbolic capital. This in turn creates a conflict within the student and contributes to feelings such as stress and anxiety. The results also show that the teachers are unaware as to how the students feel about being used as a resource since they both operate in opposite fields and prioritize different capitals. Since the students are positively inclined to listen to different religious thoughts and experiences the religious education classrooms would benefit from elements such as guest speakers and study visits. This would create a classroom impacted by representation with a safe climate that would offer the student increased understanding. When this is accomplished the student would be encouraged to speak up in the classroom without the stressful feeling of receiving judgment from classmates.

The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.

I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

The purpose of this study is to examine women's experiences of safety and community within gender separatist Facebook groups. In order to examine this, a qualitative method is used where five semi-structured interviews are conducted with members from different gender separatist groups on Facebook. The analysis shows that members experience a feeling of safety and community when they share experiences with each other regarding online harassment from men and when they can find support in each other regarding their shared experiences of living in a patriarchy. Many members experience these separatist groups like a safe haven where they can ‘breathe’ and find a peaceful environment to explore their interests in. The safety and community in these gender separatist groups also comes with some challenges. These primarily concern inclusion and exclusion, where white women with a strong grasp of feminist terminology have an easier time being included than others. There are also challenges when it comes to creating a safe environment but still having open conversations. We find that members feel safer when certain limitations are put on what topics can be discussed and on how to conduct them. However, this also limits what can be expressed within these spaces.