In today's society, in-betweenness is a term that describes a position that individuals may experience when they are between different cultural groups. This can be a result of the globalized world we live in and it can also be the outcome of diversity and inclusion where people with different backgrounds and experiences strive to find their own place and voice in society. This study aims to examine young adults with non-European background experiences of in-betweenness and its influence on their identity formation. By exploring their experiences of in-betweenness, the study seeks to gain a deeper understanding of the defining characteristics of these experiences and how individuals cope with them. The study follows a qualitative approach where we have conducted six semi-structured interviews. The results show that all informants perceive themselves as living in a state of in-betweenness and experiencing a lack of belonging to both cultures. However, they feel that both are equally important to them, as both have shaped their personality and identity. The results also show that they feel most at home with others who share similar experiences of living with two cultures. Discrimination, stigmatization and categorization of Swedish society as "the other" reinforces their feeling of exclusion and in betweenness. The results also show some positive aspects, such as that the informants feel that they have developed a deeper understanding and awareness of other cultures' values, traditions and norms, which facilitates the creation of wider networks. Furthermore, they express that it fosters creativity as it enables the exchange of experiences and knowledge that lead to new solutions and insights into problems.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man som lärare handhar mötet mellan olika kulturer i skolan. Underlaget har varit tio frågor som ställts till lärare på två olika skolor. Några av frågorna som ställts är: Hur ska man som lärare arbeta för att möta olika kulturer i skolan? På vilket sätt kan man förbereda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i en klass? Hur jobbar lärare med mötet mellan kulturer på sin arbetsplats? Kunskap om kulturkrockar i skolan finns i tidigare forskning. Litteraturen visade att en relation mellan hem och skola är viktig för att kunna möta eleverna och föräldrarna på rätt sätt. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med tre pedagoger på två olika skolor. Alla lärarna berättar hur de arbetar med mötet mellan kulturer på deras skola och vilka problem de har stött på. Sammanfattningsvis visar studien att hur man som lärare arbetar med möten och eventuella konflikter mellan kulturer i en mångkulturell skola är individuellt. Interkulturell kompetens är viktig i en mångkulturell skola för att kunna möta och förstå eleverna. Språket och kommunikationen har en stor betydelse för att förhindra konflikter mellan kulturer. Föräldrakontakten är av stor betydelse men svår att uppnå, om kommunikationen och språket brister. Studien visar även att hur läraren planerar sin undervisning är viktig. Det framgår även i undersökningen att lärarna har en positiv syn på kulturmöten i en mångkulturell skola. Kulturmöten berikar undervisningen på flera olika sätt.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar.Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling,lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysapedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kanfungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna somanvändes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper. Föräldrarnas syn påsamtalen var huvudsakligen positiva men kännedom om läroplanen och dess innehållsaknades. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna kände en frustration dåsamtal om barns utveckling och lärande inte kunde hållas. Samtidigt prioriteradestrygghet och trivsel framför att följa läroplanen. Specialpedagogerna betonandekommunikationens värde samt markerade även att det är skillnad mellan informationoch kommunikation. Litteraturen i arbetet samt resultatet av undersökningen visar attkulturella skillnader samt språksvårigheter är faktorer som påverkar kommunikationen.Metoder för att underlätta detta kan vara fortbildning och tvåspråkig personal

”Människan är den enda varelse som i någon intressant och utvecklad mening undervisar sin avkomma” (Säljö, 2015, s. 11). Ur existentiell synvinkel är frågan varför lätt att besvara. Människans överlevnad i samtiden och barnens livschanser och överlevnad i framtiden, ökar genom undervisning. I Sverige har simförmåga och simkunnighet fått ett stort kulturellt värde i såväl primär socialisation (undervisning av familj, släkt och vänner) som sekundär socialisation (läroplansstyrd undervisning i skola). Under de senaste åren har många människor anlänt till Sverige, för att undkomma krig och förföljelse i hemländerna. I skolan visar det sig att många nyanlända barn och ungdomar inte kan simma. I kunskapskraven för åk 6 och åk 9 i ämnet idrott och hälsa står det tydligt “Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket, 2011, s. 51-54). Detta måste eleven kunna för att minst få betyget E i ämnet idrott och hälsa. En viktig fråga är då vilka erfarenheter av vattenvana och simning som dessa barn och ungdomar bär med sig från sina tidigare hemländer. Forskningsingången i denna studie är att utveckla yrkeskompetensen genom att få förståelse för och kunskap om nyanländas förförståelse av momentet simning och vilka anpassningar som behöver göras för att eleverna ska klara momentets kunskapskrav.I en mixad studiedesign genomfördes inledningsvis en kartläggning av uppfattningar och erfarenheter i simning via en explorativ enkät och därefter uppföljande kvalitativa forskningsintervjuer med nyligen migrerade ungdomar i åldern 12-16 år. Avslutningsvis  genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sakkunniga vuxna som arbetar i svenska skolor och delar de nyanländas kulturella bakgrund. Kvalitativa data analyserades sedan med kategorisk innehållsanalys. Statistisk data från enkäten triangulerades mot barnen/ungdomarnas och de vuxna informanternas berättelser. Resultaten visar bristande erfarenhet av vattenvana både inom primär- och sekundär socialisation; en uttalad effekt av socioekonomisk status; tradition kombinerat med religiösa drag kan också vara hämmande faktorer för simkunnighet, särskilt utifrån kön. Resultaten är viktiga för lärare som utbildar nyanlända elever i idrott och hälsa för att anpassa lärandesituationer. / "Man is the only creature that in some interesting and developed sense educate their offspring." (Säljö, 2015, p. 11). From an existential point of view, the question why is easy to answer. Human beings´ survival in the present and their offspring's life chances and survival in the future increases by education. In Sweden, the ability to swim and knowledge about swimming have been given a great cultural value both in primary socialization (education by the family, relatives and friends) as well as in secondary socialization (curriculum-driven education in school).In more recent years, many people have migrated to Sweden, to escape war and persecution in their home countries. In school, it becomes evident that many children and adolescents who have recently migrated to Sweden cannot swim. In the learning outcomes for grade 6 and grade 9 in physical education, it states clearly that: "Students can also swim 200 meters with 50 meters in the supine position" (Skolverket, 2011, pp. 51-54). The student must be able to fulfil this requirement in order to at least achieve the grade E in physical education. An important issue is then to understand the kinds of experiences with swimming and more in general their confidence with water that these children and adolescents carry from their countries of origin. The aim of this study is to develop teachers professional skills by gaining knowledge and understanding of young migrants prior understanding of swimming and what adjustments need to be made for students to meet proficiency requirements to fulfil the learning outcomes concerning swimming in the Swedish school system for year 6 and year 9.Undertaken was a mixed design study were initially a explorative survey of perceptions and experiences in swimming and later follow-up qualitative research interviews with newly migrated adolescents, aged 12-16 years. Finally, qualitative research interviews were conducted with expert adults working in Swedish schools and sharing the migrants´ cultural background. Qualitative data was analysed using a categorical content analysis. The statistical data from the survey was triangulated against the adolescent informants´ and the adult informants´ stories. The results show lack of aquatic experience both in primary and secondary socialization; a pronounced effect of socio-economic status; tradition combined with religious traits can also be inhibiting factors for swimming ability, especially by gender. Results are important for teachers educating migrants in physical education and adapting learning situations.

The purpose of this study is to examine how teachers and parents are communicating with each other in a foreign area. In case of obstacles in the communication, this study will examine how the preschools create opportunities to solve the problem. This study will also look closely at this relationship from an intercultural communication. This study is based on interviews. My informants are four teachers and four parents, one of the parents is Swedish and the other three have different ethnic and culture backgrounds. This study has reached to several results. The interviews with the teachers have shown that they are unsatisfied with their relationship with the parents because there are two factors that result to their communication difficulties. The first factor is that parents don’t have a good understanding and speaking level of the Swedish language and the second factor is that parents don’t have enough knowledge about the actual and main job of the preschools. Teachers and parents have two different points of views regarding the children’s learning objectives in the preschools. The interviews with the parents has shown that different parents had different point of view regarding communication with the teachers for example two parents were satisfied, one parent was less satisfied and the other one was unsatisfied. The three parents with the foreign background used the same strategy regarding communication with the teachers. These three parent’s strategies were to respect the preschools methods for the children’s culture and learning objectives that were used in the preschool and at the same time use different culture and learning objectives at home. The other parent with the Swedish background cooperated with the teachers to keep the same culture and learning objectives both in school and at home. Conclusion: The common purpose of communication between parents and teachers are the kids. Both parties should communicate and cooperate together to create a safe and educational environment for children`s further development.

Today many children have limited experiences with the outdoors or nature. In most suburbs where people originate from many countries and have various ways of understanding nature is it perhaps in preschool that several children for the first time experience nature. This survey is qualitative and the main research methods are participant observations and interviews. The theories used in this study are mainly based on the thoughts of Dewey and Vygotskij as well as on ideas from outdoor education and different ways or ideas of understanding nature. The purpose with this study is to make clear in what ways nature is used by the teachers in preschool activities and how this work is done in preschools in multicultural suburbs. Questions at issue are: What way of understanding nature are the teachers trying to convey to the children? How is nature used in the ordinary outdoor activities by the preschool teachers? What are the teachers experiences of success and problems in this work? The conclusion is that nature is used in preschool activities in many ways. The most prominent ones are different types of learning for example subjects as mathematics and language or simply the experience of enjoying nature or the development of the childrens motor function and health. In these outdoor activities also the meeting between cultures, where Swedish as well as preschool traditions become clear, can be observed.

Sammanfattning Idag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a. från forskning om interkulturell kommunikation. De frågor som är i fokus är: hur kommunikation fungerar mellan doktoranderna, hur kulturell anpassning sker hos utländska doktorander, hur doktoranderna definierar sin identitet samt hur doktoranderna upplever känslor av gemenskap eller främlingskap i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Resultatet visar att interkulturell kommunikation upplevs som en begränsning och misskommunikation är förekommande. Under den kulturella anpassningen upplevde de utländska doktoranderna förändringar i sina vanor, förändring i sitt åskådningsperspektiv samt identitetsförändringar. Doktoranderna upplevde kulturskillnader, känslor av gemenskap och främlingskap emellan varandra.

Bakgrund:Sverige förändras och blir ett mer mångkulturelltsamhälle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vård. Utmaningar kan uppstå när det finnskommunikationssvårigheter på grund av språkbarriären och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika värderingar om vad hälsa -och sjukvårdinnebär. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var något som väckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten. Det berodde bland annat på annorlundavärderingar, traditioner och attityder. Det mest framträdande varspråkbarriären och även anhörigas deltagande i omvårdnaden, en aspekt som mångasjuksköterskor upplevde att det försvårade möjligheten till en individanpassadomvårdnad. Andra skillnader var matkulturen, religion samt känslomässigauttryck och beteenden. Slutsats: Resultatet överensstämde med tidigareforskning som gjorts inom valt fenomen. De sjuksköterskor som sällan mötte patienterfrån andra kulturer upplevde oftast större utmaningar inom omvårdnaden medan desjuksköterskor som hade mer frekventa kulturmöten samt mer erfarenhet av attvårdat patienter med en annan kulturellbakgrund uppvisade en högre grad avkulturkompetens Det behövs ytterligare kunskap och utbildning om andrakulturer, något som skulle kunna implementeras under sjuksköterskeutbildningen föratt på så sätt förbereda sjuksköterskorna inför kulturella vårdmöten. En mervarierad personaluppsättning med olika kulturella bakgrunder skulle kunnaberika och underlättar omvårdnaden. Kliniskbetydelse: Det finns bådekunskapsbrist och kommunikationssvårigheter vid kulturmöten inom vården.Professionell tolk bör inkallasvid behov och utveckla kulturmedvetenheten genomklinisk utbildning hos sjuksköterskor och övriga vårdpersonal. / Background: Sweden is changing and becoming a more diverse society. Nurses need to work holistically in order to provide a patient-centered care. Challenges may arise when there are communication difficulties due to language barriers and different cultural traditions, which may cause different values about what health-care involves. Aim: To illuminate nurses' experiences of cultural encounters with patients Method: A literature review with grounding in qualitative approach. Results: A cultural difference was something that brought a reaction of the nurses in the encounter with the patient. Something that was partly due to different values, traditions and attitudes. The most prominent was the language barrier and also relatives' participation in their care; one aspect that many nurses felt that it hindered the possibility of an individualized care. Other differences were food culture, religion, and emotional expression and behavior. Conclusion: These results were consistent with previous research undertaken in the chosen phenomenon. The nurses who rarely met patients from other cultures usually experienced major challenges in nursing, while those nurses who had more frequent cultural encounters and more experience tended patients with a different cultural background showed a higher level of cultural competence. The need for further knowledge and education about other cultures is something that could be implemented during nursing education in order to prepare nurses to cultural care encounters. A more diverse set of staff with different cultural backgrounds could enrich and facilitate nursing care. Clinical significance: There is both a lack of knowledge and communication difficulties in cultural encounters in health care. Professional interpreter should convene when necessary and develop cultural awareness through clinical training of nurses and other healthcare professionals.

På grund av extrema händelser i världen sker det en allt större migration både i Sverige och i andra länder. Att få människor att integrera sig i samhällets utbildning- och arbetsmarknad och i det sociala livet är aktuella diskussioner i politiska, såväl som i sociala och ekonomiska sammanhang. För att stärka migranters ställning i samhället behöver värdlandet ta till vara på människors tidigare erfarenheter och kompetenser. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till i migranters process mot utbildning och arbete. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen upplever vägledningssamtal med nyanlända elever studerandes på kursen svenska för invandrare (Sfi) och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Utifrån syftet har följande frågeställningar ställts:• Hur beskriver vägledarna Sfi-eleverna de möter i samtal?• Hur kan mötet mellan vägledare och elever beskrivas som ett möte mellan kulturer?• Vilka dilemman ställs vägledarna inför i vägledning med Sfi-elever?Val av teoretisk förankring i studien är Peavys teori om konstruktivistisk vägledning där vi fokuserar på teorins centrala drag och vad teorin säger om vägledarens arbete i möte med olika kulturer. Vidare fördjupar vi analysen med perspektiv på kultur och kulturmöten för att förstå vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs hos informanterna.Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen har genomförts. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har ett interkulturellt förhållningssätt i samtal med Sfi-elever. Att använda sig av passande samtalsmetodiska färdigheter är betydelsefullt för att bygga relation och för att förebygga problem med språkbruket. Vägledare och elever kommer alltid vara präglade av kulturella föreställningar i vägledningssamtal. Så länge vägledaren har medvetenhet och förmåga att hitta en gemensam grund i samtalen genom att undersöka elevers inställningar och behov, skapar det förutsättningar för att ha effektiva och interkulturella samtal.

<p>Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.</p><p>Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.</p>