<p>I och med att en genrebreddning kommit till stånd inom musik- och kulturskolor, bedrivs numera på många håll i landet folkmusikundervisning i musik-/kulturskola. Min egen bakgrund som folkmusiklärare på nyckelharpa och fiol medför ett intresse att undersöka hur olika faktorer påverkar folkmusikens ställning inom andra musik- och kulturskolor i mitt hemlän och vilken uppfattning musiklärare i Örebro län har om att använda folkmusik i sin undervisning. Syftet är att få vetskap om vilket folkmusikaliskt material och vilken metodik som används i folkmusikundervisningen, om lärarna anser att folkmusikundervisning behövs och varför. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med nio musiklärare på fem musik- och kulturskolor och som använder svensk folkmusik i sin undervisning. De intervjuade lärarna har olika erfarenhet beträffande instrument, utbildning, antal år i yrket och folkmuaikalisk bakgrund.</p><p>Lärarna är eniga om att det är viktigt med ett varierat utbud av genrer i musik- och kulturskolan, att bredda sig och undervisa i olika musikstilar. I det folkmusikaliska lärandet slår de vakt om kulturarvet, fokuserar på låtutlärning och ger uttryck för att gehörsspel och notspel kompletterar varandra i folkmusikundervisningen. Något som också betonas är att eleverna skall få en upplevelse genom musiken. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas uppfattning om att använda folkmusik i sin undervisning främst syftar till att föra det folkmusikaliska arvet vidare, att förkovra eleverna i gehörsspel och att ge eleverna av den musikaliska gemenskap som folkmusiken bidrar till. En rimlig slutsats är därför att folkmusik kan fylla en viktig funktion i musik-/kulturskolans undervisning.</p><p>Nyckelord: Folkmusikundervisning, kulturarv, gehörsinlärning, notinlärning, musikskola, kulturskola, musikpedagogik, genrebredd.</p><p> </p>

I och med att en genrebreddning kommit till stånd inom musik- och kulturskolor, bedrivs numera på många håll i landet folkmusikundervisning i musik-/kulturskola. Min egen bakgrund som folkmusiklärare på nyckelharpa och fiol medför ett intresse att undersöka hur olika faktorer påverkar folkmusikens ställning inom andra musik- och kulturskolor i mitt hemlän och vilken uppfattning musiklärare i Örebro län har om att använda folkmusik i sin undervisning. Syftet är att få vetskap om vilket folkmusikaliskt material och vilken metodik som används i folkmusikundervisningen, om lärarna anser att folkmusikundervisning behövs och varför. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med nio musiklärare på fem musik- och kulturskolor och som använder svensk folkmusik i sin undervisning. De intervjuade lärarna har olika erfarenhet beträffande instrument, utbildning, antal år i yrket och folkmuaikalisk bakgrund. Lärarna är eniga om att det är viktigt med ett varierat utbud av genrer i musik- och kulturskolan, att bredda sig och undervisa i olika musikstilar. I det folkmusikaliska lärandet slår de vakt om kulturarvet, fokuserar på låtutlärning och ger uttryck för att gehörsspel och notspel kompletterar varandra i folkmusikundervisningen. Något som också betonas är att eleverna skall få en upplevelse genom musiken. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas uppfattning om att använda folkmusik i sin undervisning främst syftar till att föra det folkmusikaliska arvet vidare, att förkovra eleverna i gehörsspel och att ge eleverna av den musikaliska gemenskap som folkmusiken bidrar till. En rimlig slutsats är därför att folkmusik kan fylla en viktig funktion i musik-/kulturskolans undervisning. Nyckelord: Folkmusikundervisning, kulturarv, gehörsinlärning, notinlärning, musikskola, kulturskola, musikpedagogik, genrebredd.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med att integrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studerat rytmik och arbetar med det i någon utsträckning. I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrera rytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan få bearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges eleverna möjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden. Lärarna menar att en fördel med rytmikämnet är att då eleven arbetar med olika sinnen och dessutom får kunskapsstoff presenterat för sig på olika sätt gör att kunskapen befästs på ett djupare plan. Den enda nackdelen lärarna kan komma på med att integrera rytmik på enskilda lektioner är att det inte finns tid till att göra detta. De känner sig redan stressade då de har lektioner á 20 minuter och att då lägga till ytterligare ett moment (rytmikämnet) som ska hinnas med gör att det skulle bli ännu mer stressigt.

No description available.

Denna undersökning riktar sig till alla som kan tänkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Undersökningen kan vara intressant för politiker, rektorer, och (musik)lärare inom och utom fältet musikforskning då den betraktar samverkan både ur ett allmänt perspektiv och ur ett ”musikperspektiv”. Syftet med denna studie är att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Undersökningen utgör en kvalitativ fallstudie och data samlas in från nio lärare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat från Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsnämnd. Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner lärarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de båda skolorna och också genom att bland annat undersöka vilka risker och möjligheter musiklärare vid musikskolan ser med samverkan de båda skolorna emellan. Resultatet visar bland annat att lärarna är osäkra på hur idén om samverkan presenterades för dem. Lärarna uppfattar det som att idén om samverkan bland annat grundar sig i ekonomiska skäl vilket vid flera tillfällen dock avvisas av politiker. Resultatet pekar också på att merparten av lärarna anser att de inte getts möjlighet att påverka och vara delaktiga i utredningen och att de anser att den är bristfälligt genomförd eftersom det saknas en detaljerad bild av hur samverkan skall se ut och genomföras i praktiken. Resultatet antyder att de berörda lärarna varit del i en utredning om samverkan som initierats på politisk och ideologisk grund. Ett återkommande tema under fokusgruppsamtal och intervjuer är att lärarna vid musikskolan, under den tid som utredningen pågår, saknar en rektor som kan föra deras och verksamhetens talan bland annat gällande dess ”musikfrågor”.En av de lärdomar som kan dras utifrån utredningen och denna undersökning är det faktum att lärarna upplever utredningen som en stor, betungande och engagerande fråga och det kan därför betraktas som att det är av största vikt att utrymme ges att diskutera dessa frågor i ett av ledningen formellt anordnat forum. Undersökningen lägger grund för att forska vidare inom ämnesområdet samverkan mellan musik- och kulturskola.

Detta arbete presenterar olika motivationsfaktorer på musik- och kulturskola. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka faktorer som främjar respektive begränsar elevers motivation till att utöva musik. Musik- och kulturskola är en frivillig verksamhet som gör att elevers egna ansvar och inflytande får en betydande roll. För att få ett bredare perspektiv så har både elever och lärare intervjuats. För att finna nya aspekter har studien ett fenomenologiskt och intuitivt synsätt. Det innebär i denna studie att försöka plocka bort förutfattade meningar och istället analysera det som visar sig utifrån informanternas erfarenhet. Resultat visar på några skillnader mellan elevinformanternas och lärarinformanternas uppfattningar. För eleverna handlar det om lärarens bemötande och inställning till elevernas egna behov. Elevernas behov är kopplat till olika mål där målets värde varierar. Lärarna har eleven i blickfånget och menar att alla motivationsfaktorer är beroende av en elev och att lärare ska anpassa sig efter varje elevs behov. Ett gemensamt mål för både lärare och elever är att undervisningen ska frambringa glädje.

Denna studie undersöker vad som får gitarrelever, som spelat en längre tidsperiod vid en kulturskola i Sverige, att finna lust och motivation till att fortsätta sin instrumentalundervisning. Eftersom kulturskolan är en frivillig organisation får elevens egen vilja ett betydande inflytande på undervisningsinnehållet. Det är därför intressant att, ur ett elevperspektiv, undersöka vilka faktorer som får dem att finna motivation. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sitt musicerande, vad som motiverar dem, och hur motivationsteorier och forskning om lärande kan tillämpas i undervisningen på en kulturskola. En kvalitativ intervju, med tre informanter som vid intervjutillfället gick på högstadiet och gymnasiet, har genomförts. Resultatet visar på nio olika aspekter som ger upphov till motivation: valet av instrument, övningstid, musicerande i hemmet, musicerande utanför kulturskolans väggar, självförtroende och självkänsla, låtval på lektionen, spela eller öva, lärarens inverkan och elevens framtidsorientering. Samverkan mellan dessa nio olika aspekter stimulerar elevens motivation att fortsätta. Vilken kombination som motiverar den enskilde eleven går inte exakt att veta, eftersom elevernas behov varierar, men det kan konstateras att som lärare är det viktigt att förmå ta elevens perspektiv för att finna ut de aspekter som motiverar till fortsatt musikaliskt lärande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för pianoelever i kulturskolan ser ut med fokus på ensemblespel och samspel samt i vilken mån denna förbereder inför högre studier inom musik. I studiens bakgrundskapitel presenteras kulturskolans historia och uppdrag, kraven för ensemblekurserna på gymnasiet samt pedagogiska tankar inom pianoundervisning. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med pianopedagoger i kulturskolan och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur pedagogerna resonerar kring sin undervisning och vilka metoder och hjälpmedel de använder för att ge sina elever möjligheten att utveckla sin samspelsförmåga och ensemblevana. Slutligen diskuteras resultat, teori och metod i förhållande till varandra och bakgrunden.

Projektet handlar om en kulturskola i Älvsjö i södra Stockholm. Kulturskolan är en kommunal verksamhet för barn 6-22 år i Stockholm. I projektet har undersökts hur man kan utforma en byggnad som marknadsför och kommunicerar verksamheten utåt utan att ge vika för användandet av den och brukarnas integritet. / The project involves an arts school in Älvsjö south of Stockholm. The Arts School is a municipal activity for children 6-22 years in Stockholm. The project has studied how to design a building that markets and communicate the activities in the building  without giving way to the use of it and the users' privacy.