Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha. Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen. Studiens resultat visar, trots en stor utbildningsskillnad mellan kulturskollärarna och cirkelledarna, på en snarlik undervisning i månget faktum enligt respondenternas uttalanden.

<p>I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer</p><p>arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.</p><p>Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:</p><p> Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av</p><p>ungdomar idag?</p><p> Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska</p><p>fortsätta spela när kulturskolan är över?</p><p> Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett</p><p>resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.</p><p>Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut</p><p>till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den</p><p>största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med</p><p>kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på</p><p>att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett</p><p>samarbete.</p><p>Slutsatserna som dras är:</p><p> För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att</p><p>ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen</p><p>gynna både kulturskolorna och musikkårerna!</p><p> Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och</p><p>skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.</p><p>3</p><p> Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de</p><p>orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå</p><p>samverkansprojekt.</p><p> Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på</p><p>de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t</p><p>ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även</p><p>tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de</p><p>yngre</p>

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan. Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:  Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av ungdomar idag?  Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska fortsätta spela när kulturskolan är över?  Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt. Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett samarbete. Slutsatserna som dras är:  För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen gynna både kulturskolorna och musikkårerna!  Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt. 3  Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå samverkansprojekt.  Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de yngre

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument.   Mina frågeställningar är:   Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet? Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet?   För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen.   Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ”kändis” på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar. De vuxna angav till viss del vissa kända musiker ofta då jazztrumpetare av äldre slag. Vidare så verkar 6-7 åringarna ganska fördomsfria om trumpet, då de anser att unga som gamla och män som kvinnor spelar trumpet. Föräldrarna tror däremot att trumpetspel domineras av män, i övrigt verkade de vara ganska fördomsfria. Kommunala musikskolan verkar ha ett starkt varumärke i Arvika eftersom många av respondenterna uppgav att de visste att de kan kontakta musikskolan om de vill börja spela trumpet. Resultaten visade också att trumpet inte ses som tråkigt, de flesta tycker det verkar mittemellan eller roligt att spela trumpet.   Utifrån resultaten i denna studie klarar trumpeten sig bra. Samtidig tycks trumpeten vara ett stycke undan den status en kunde önskat sig. / The study's purpose is to investigate whether children and parents know the instrument trumpet and the beliefs they have about this instrument.     My questions are:   What do 6 and 7-year-olds and their parents know of the instrument trumpet?  What are their beliefs concerning the trumpet and what does the trumpet mean to them?    To find out about these questions, I have conducted a survey study in Arvika with children in first grade and their parents. 33 adults and 34 children from three schools took part in the survey.   The results showed that knowledge of the trumpet are quite good among 6 and 7-year-olds and their parents. All the respondents in this survey know what the trumpet is, and over one-third of the 67 respondents know about someone who plays the trumpet. Among the children exist no big "celebrity" trumpet player. Instead they mention friends or acquaintances that play the instrument. There were some well-known musicians among adults but it was often aging jazz trumpeters. 6 and 7-year-olds are pretty open-minded about trumpet. They seem to consider both that young, old, men and women could be playing the trumpet. The parents, however, think that men dominate playing the trumpet. Otherwise are the parents also pretty open-minded. The music school appears to have a strong name in Arvika. Many respondents stated that it´s possible to contact the music school if you want to start playing the trumpet. The results also showed that the trumpet is not considered as boring. Most people put it midway between boring and fun to play.   Based on the findings in this study, the trumpet seems to be a well-known and somewhat appreciated instrument among the respondents. At the same time it seems to be a bit out of range from a satisfying reputation.

Som snart färdigutbildad gitarr- och ensemblelärare med inriktning mot gymnasiet har jag genomgått många år av ensembleundervisning i flera olika skolformer. Mina första erfarenheter av ämnet fick jag i kulturskolan under barndomen och senare fortsatte ensembleundervisningen på gymnasium och folkhögskola. När jag själv undervisat har det väckts ett intresse för att undersöka om det finns samband mellan elevernas förkunskaper och de musikaliska elementen lärarna väljer att fokusera på i sin undervisning. Denna studies syfte är att undersöka hur två ensemblelärare verksamma vid kulturskola respektive folkhögskola undervisar genom att undersöka vilka kulturella verktyg, definierade enligt den kulturpsykologiska teorin, de använder i sin undervisning. Frågorna kretsar kring vilka verktygen är, hur de använder dem och vilka kunskaper de distribuerar. Vad har lärarna gemensamt i arbetssätt och finns det något som skiljer dem åt? Resultatet visar att det finns likheter i sätt att använda och kombinera verktygen och skillnader i vilka kunskaper de distribuerar och vad lärarna riktar in sig på. Förhoppningsvis kan resultatet leda till fördjupad kunskap om hur ensembleundervisning med elever på olika kunskapsnivåer bedrivs, och väcka nya frågor och ingångar till forskning inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare i kulturskolan uppfattar och tolkar begreppet förväntningar. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur som berör området förväntningar upp.  Som metod användes enskilda semistrukturerade fenomenografiska intervjuer med fem informanter. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi.  Resultatet visar att begreppet förväntningar uppfattas på olika sätt men att det också finns likheter mellan informanternas synsätt. Förmågan att anpassa förväntningarna efter elevens ambition och mål är något som samtliga informanter beskriver. Eftersom uppfattningarna är formade utifrån informanternas levda erfarenhet finns det även variationer i deras sätt att beskriva förväntningarnas påverkan. Erfarenhet ses av informanterna som en viktig del i att lära sig att ha rimliga förväntningar på eleverna. Studien visar även att förmågan att anpassa förväntningarna efter situationen är viktigt för att undanröja hinder i undervisningen. Att inspirera eleverna att själva ta kontrollen över sin utveckling ses också som viktigt och kan påverkas av lärarnas förväntningar enligt informanterna. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur inom området förväntningar. / The purpose of this study is to through the lens of phenomenography explore how instrumental teachers in the Swedish music school perceive the concept of expectations. The background chapter describes previous research and literature in the field of expectations. Semi-structured qualitative interviews were used as the method of analysis and five informants were interviewed. Phenomenography was applied as both the theoretical foundation and analytical tool. The result reveals that the concept of expectations is perceived differently, however with certain similarities as well. The ability to adapt the expectations to the student's ambitions and goals turned out to be pertained by all informants. The informants have different ways of describing the impact of expectations, since they are formed based on the informed experience of the informant. According to the informants, experience is seen as an important and part of learning in terms of having reasonable expectations for the students. Furthermore, the study shows that the ability to adapt expectations to the situation is important in eliminating obstacles in teaching. Inspiring students to take control of their development themselves is also seen as paramount. This can be influenced by the teachers' expectations, according to the informants. In conclusion, key-findings are discussed in relation to previous research and psychological literature on expectations.

Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever. / From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.

I denna studie undersöktes lärares och föräldrars uppfattningar om El Sistema. Syftet med studien var att ta reda hur lärare och föräldrar upplever att El Sistema påverkar elevernas språk, finmotorik och koncentration, hur lärarna upplever att deras arbetsmiljö påverkas av El Sistema samt hur föräldrarna upplever att El Sistema påverkar deras eget engagemang för skolan. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och tre föräldrar. Resultaten presenteras i två kapitel, ett för lärarna och ett för föräldrarna. I texten varvas citat med utskrivna tolkningar av intervjumaterialet. Resultatet visar att lärarna och föräldrarna generellt är väldigt positiva till El Sistema, både till ämnesinnehållet, de synergieffekter som El Sistema bidrar till samt till upplevelsen av El Sistema i stort. Alla informanter upplever att elevernas språk förbättras av El Sistema och båda lärarna upplever att eleverna får bättre finmotorik och koncentration av att delta i El Sistema. Två av tre föräldrar upplever att de har lärt känna fler föräldrar genom El Sistema. Resultatet framhåller El Sistemas funktion som utbildningsenhet och social knutpunkt. Resultatet kan vara till nytta som evidens när El Sistemas, eller för den delen all kvalitativ musikundervisnings, fortsatta existens diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av vad som sker när teaterelever från ett avancerat kulturskoleprogram i teater deltar i ett professionellt produktionsarbete på en länsteater; hur elevernas gestaltande förmåga utvecklas och hur lärandet ser ut i detta specifika sammanhang. Med utgångspunkt i att kulturskoleutredningen framhåller vikten av att kulturskoleelever får möta och skapa tillsammans med professionella konstnärer, undersöks lärandet av gestaltande förmåga i mötet mellan eleverna och de professionella, samt vilken bredare, mer avancerad, kompetens eleverna kan få tillgång till som de kanske inte skulle få i reguljär kulturskoleundervisning. Studien är en case study, där själva mötet mellan eleverna och de professionella är det som undersöks. Variationsteorin är utgångspunkten för analysen av lärandet. Sceniskt gestaltande ses som kunskap i handling och fokus läggs på fyra grundläggande aspekter av gestaltande arbete: handling, karakterisering, närvaro och preparation. Materialinsamling har skett genom intervjuer samt genom en konstnärlig metod; sceniskt gestaltande. Resultaten visar att kulturskolans avancerade teaterlever, med tidigare erfarenhet av sceniskt gestaltande, kan dra nytta av att möta och arbeta tillsammans med professionella konstnärer, så som kulturskoleutredningen framhåller. När de professionella bjöd in eleverna, och eleverna vågade ta plats, skapades ett konstmöte; ett möte i samstämmighet som innehöll ett ’samtal mellan kroppar’ i en form av mästare-lärling-situation som eleverna sällan får i den reguljära kulturskoleundervisningen. I konstmötet lärde eleverna genom att använda de professionella som förebilder och modeller, medan pedagogen från kulturskolan fungerade som handledare för eleverna. I mötet urskiljde eleverna, för dem, nya aspekter av sceniskt gestaltande, samt av scenisk närvaro. En viktig lärandestrategi för eleverna visade sig vara att 'känna det själv', det vill säga att analysera i, och med, kroppen, i konstmötet med de professionella skådespelarna. / The purpose of this essay is to get a deeper understanding of what happens when theatre students from the Swedish ”Kulturskola” take part in a professional production at a professional theatre. How does the student’s ability to act improve and what does the learning process look like under these circumstances? Using ”Kulturskoleutredningen” as a starting point, which states that students benefit from receiving the opportunity to work together with professional artists, this study wants to find out how this artistic process ultimately benefits the students. This is a case study in which the ’case’ studied is the physical meeting between the students and the professionals. The variation theory is used in the analysis of the learning. Acting is seen as tacit knowledge and four basic aspects of acting are in the foreground: actions, characterisation, stage presence and preparation. The data has been collected through interviews and artistic methods. The results show that advanced theatre students benefit from such an encounter with professional actors. When the professional artists welcomed the students in and the students displayed the courage to find their place on stage and in the production process, an ”artistic meeting” was created; in the form of a master-apprentice-relationship, with their teacher from Kulturskolan as mentor. By using the professionals as role models in this ”artistic meeting”, the students learned through a process labelled ”conversation between bodies”. In this process, students learned new strategies for acting and stage presence. An important strategy used by the students was to ”feel it yourself”, both in and with, their own bodies, during the ”artistic meeting” with the professionals.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad oboelärare på musik- och kulturskolor har för erfarenheter kring sina elevers motivation att spela oboe. I bakgrundskapitlet presenteras en beskrivning av instrumentet oboe följt av en beskrivning av musik- och kulturskolans framväxt i Sverige under 1900-talet och en kort beskrivning av motivationsteorier genom historien. Tidigare forskning som presenteras berör studier kring elevers motivation att spela musikinstrument och elevens sociala relationers betydelse för motivationen. Motivationsteorier som används är Maslows behovstrappa samt yttre och inre motivation. Studien har en interpretativistik kunskapsteori och genom det fenomenologiska perspektivet används begreppen livsvärld och intersubjektivitet. Forskningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med fyra oboelärare som arbetar på musik- eller kulturskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analysmetod. Resultatet presenterar fyra olika områden som oboelärarna erfar påverkar deras elevers motivation; varför elever blir motiverade att spela oboe och varför elever tappar motivationen till att spela oboe, oboens specifika förutsättningar, material och moment som används i undervisningen och betydelsen av sociala relationer för elevens motivation. Avslutningsvis presenteras en diskussion mellan resultatet och tidigare nämnd forskning, teorier och litteratur. / The purpose of this study is to find out what oboe teachers in the community school of music and art have for experiences around their students' motivation to play oboe. The background chapter presents a description of the instrument oboe followed by a description of the growth the community school of music and art in Sweden during the 20th century and a brief description of motivation theories throughout history. Previous research that is presented concerns studies on students' motivation to play musical instruments and the student's social relations' significance for motivation. Motivation theories used are Maslow's ladder of needs as well as external and internal motivation. The study has an interpretivist theory of knowledge and through the phenomenological perspective the concepts of life world and intersubjectivity are used. The research method is semi-structured interviews with four oboe teachers who work at the community school of music and art in Sweden. The interviews were analyzed using a thematic analysis method. The results present four different areas that the oboe teachers experience affect their students' motivation; why students are motivated to play oboe and why students lose motivation, the oboe's specific conditions, materials and elements used in teaching and the importance of social relations for the student's motivation. Finally, a discussion is presented between the results and the previously mentioned research, theories and literature.