I mitt arbete som musiklärare i både skola och kulturskola har jag träffat barn som har autism. Dessa möten gjorde mig intresserad av undervisning och autism. Den här uppsatsen beskriver därför mitt möte med ett barn med autism som jag undervisar i viola. Syftet med detta arbete är att belysa undervisning i viola med elever som har autism. Forskningsfrågorna är: Vilka utmaningar möts jag av i undervisningen med ett barn med autism och hur påverkas mina metodiska val av det som sker samt vilka reflektioner gör jag som lärare över det som sker? Uppsatsen utgörs av en fallstudie baserad på loggboksanteckningar. I resultatet presenteras följande teman: Motstånd, fantasti och initiativ. Min förhoppning är att uppsatsen kan inspirera andra musiklärare till goda musikaliska möten elever med autism.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra på vilkasätt ämnessamspel förekommer i musikalundervisning på kulturskolor. Studien baseras på tvåsemistrukturerade gruppintervjuer med lärarlag som arbetar med musikal på kulturskolor iSverige. Gruppintervjuerna har analyserats utifrån ett maktperspektiv och fyra kategoriseringarav ämnessamspel. Studiens resultat visar hur det i musikalundervisningen på kulturskolornafrämst förekommer ett förenande ämnessamspel, men även ett delvist sammankopplandeämnessamspel. Hjälpande och omskapande ämnessamspel förekommer i särskildaundervisningssituationer och det finns en strävan hos lärarna att bedriva undervisning därförenande ämnessamspel förekommer. Det finns ett samband mellan ämnesgränser ochmaktförhållanden. Maktförhållanden utjämnas i samband med att ämnesgränserna upphör, ochär därför påtagligt i hjälpande och sammankopplande ämnessamspel, men inte i förenande ochomskapande ämnessamspel.

Beläget i Nickstadalen, alldeles intill campingen och den härliga badplatsen, ligger KILEN, en plats där djur, natur och kultur smälter samman till Nynäshamns nya hjärta. KILEN består av stall och hagar för 4H-gård och ett kulturhus med tillhörande bibliotek, teatersal, lokaler för skapande samt en fritidsgård. Här erbjuds ett rikt kulturliv för Nynäshamnsborna med intressanta föreställningar och utställningar. Det är också en plats för barn och unga att hänga på efter skolan samt på lov och helger för att få utforska sin kreativitet och samtidigt få möjligheten att komma nära naturen och djuren.KILEN är byggt i limträ och KL-trä och har en yttre fasad av väggspån i trä. Ledande i gestaltningen är inramningarna av de gröna djurhagarna, så att kulturen och naturen flätas samman till en helhet. / Located in Nickstadalen in Nynäshamn City close to a beautiful beach the building KILEN offers a space where animals, nature and culture meet. KILEN consists both of stables and pasture areas for a 4H-organisation and a cultural centre including a theatre hall, library and rooms for creative activities like painting and dancing. A 4H-farm is a place where children and teenagers can take care of animals like goats, ponys and chickens. In this way KILEN is not only a cosy place for Nynäshamn citizens to enjoy culture, it also becomes a place for children and youngsters to hang out in their spare time, a place where they are given the opportunity to explore their creativity, get closer to nature and animals and be part of a bigger context. KILEN is built with glulam and crosslaminated wood and the facade is cladded with wooden tiles. The main concept in the designing process has been to make the building frame the green pasture areas, to make culture and nature twisted together to one unity.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge. Två av lärarna arbetar på samma skola. I resultatet visas att arbetsmetoderna för planeringen verkar vara snarlika på de fyra skolorna. Lärarna anser att det krävs bra material och kunskap om det material som används, samt ordning och reda på repetitionerna. Skapa spelglädje och en mysig miljö är något som prioriteras högt hos samtliga lärare. Målsättningarna hos de respektive lärarna beror till stor del på vilka resurser som finns och vilka kunskaper eleverna har nått från år till år. Målsättningar på de respektive musik- och kulturskolorna finns inte, utan det är upp till varje ledare/dirigent att själva bestämma målen. Gemensamt för skolorna är planering av jul- och sommarkonserter samt att konkurrensen med idrotten alltid är något de får arbeta mot. När det gäller de intervjuades förhållningssätt i arbetet, är det ett situationsanpassat förhållningssätt det till sist handlar om för att ta sig mot målet. / This thesis purports to examine how different music teachers work in establishing a functioning wind ensemble at music and culture schools they teach at. How they view the planning process, their work goals, and how they strive to achieve their goals, are questions that are answered in the paper. The results are then discussed on the basis of theories of interaction and leadership. The data consists of interviews with four music teachers at three different schools of music / arts. Two of the schools are located in Sweden and one in Norway. Two of the teachers work at the same school. The results demonstrate that the planning is similar at the four schools. The teachers believe that good material and knowledge of the material being used, is required, in addition to discipline at the rehearsals to achieve good results. To create an enjoyful and relaxing environment is prioritized by all the teachers. The goal of the teachers depends largely on the material resources they have, and what knowledge the students have achieved from the previous year. Particular objectives at each respective music and culture school do not exist: this is up to each leader / conductor to decide each case. Common to all schools is the planning of Christmas and summer concerts at the end of every semester, as well as the conflict with sports, which is always something they must deal with. As for the interviewees and their approach to their work, the strategy in achieving the goal is based on each particular situation.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.</p><p>Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.</p><p>Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner.</p><p>Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen.</p><p>Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.</p>

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola. Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter. Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner. Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen. Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.