1 |
Hantering av svenska kulturspecifika referenser i en engelsk och tjeckisk översättning av Stieg Larssons Män som hatar kvinnorAdrian, Takac January 2015 (has links)
Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna. Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning, etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen. Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.
|
2 |
Tilltalsformer och personbeteckningar i skönlitterära översättningar mellan svenska och tyskaZoege, Mareike January 2015 (has links)
Tilltalsformer och personbeteckningar används olika i svenskan och tyskan och kan därför skapa kulturrelaterade översättningsproblem. I tyskan används idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nästan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie används Herr/Frau samt efternamn på tyska; på svenska används nästan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig åt genom att personens kön oftast specificeras på tyska; på svenska används oftast neutrala beteckningar. Översättaren måste välja mellan att använda tilltalsformer och personbeteckningar som de är brukliga i källspråket eller som de är brukliga i målspråket. I den här uppsatsen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterära verk och deras översättningar till det andra språket med fokus på om tilltal och personbeteckningar översätts enligt en källtextsorienterad eller en målspråksorienterad översättningsstrategi. Dessutom analyserades tio av skribenten genomförda expertintervjuer med tyska och svenska översättare. Textundersökningen visar att de tyska översättningarna oftast anpassas till de tyska tilltalskonventionerna och därmed är målspråksnära. I de svenska översättningarna däremot behålls det tyska tilltalsbruket genom att Sie översätts till det idag ovanliga ni, de är därmed källspråksnära. Vad som gäller namn riktar sig både tyska och svenska översättningar oftast efter källtexten; förnamn används i tyska översättningar även där efternamnet skulle vara brukligt i tyskan och herr/fru samt efternamn används i svenska översättningar fastän detta inte förekommer i svenskan längre. Vid könsneutrala svenska personbeteckningar där personens kön inte definieras genom namn eller pronomen måste tyska översättare välja ett kön. Då väljs antingen det stereotypa könet (t.ex. vid yrkesbeteckningar) eller, i de fall då sannolikheten om vilket kön det handlar om är lika stor (t.ex. vid ord som ”granne”), väljs en manlig beteckning. I översättningar från tyska till svenska används i många fall beteckningar med kvinnliga suffix såsom i originaltexten, även om dessa suffix är förlegade i svenskan. Intervjuerna kompletterar textanalysen med översättarnas praktiska erfarenheter och personliga åsikter. Dessutom blev det tydligt att översättningar även påverkas av förlagens önskemål och föreställningar gällande marknadsföring. Uppsatsen visar att tilltalsformer och personbeteckningar är språkliga uttryck för sin kultur och tid och att dessa kulturspecifika aspekter överförs mer målspråksnära i tyska översättningar och mer källspråksnära i svenska översättningar. / Anredeformen und Personenbezeichnungen werden im Schwedischen und im Deutschen unterschiedlich angewandt und verursachen daher kulturbezogene Übersetzungsprobleme. Im Deutschen ist das du in informellen und das Sie in distanzierten Beziehungen üblich, im Schwedischen dagegen duzen sich fast alle. In Kombination mit Sie wird im Deutschen Herr/Frau und Nachname benutzt, im Schwedischen wird fast ausschließlich der Vorname verwendet. Personenbezeichnungen (z.B. für Angehörige bestimmter Berufe) unterscheiden sich darin, dass im Deutschen meist das Geschlecht der Person eindeutig ausgedrückt wird; im Schwedischen werden meist geschlechtsneutrale Bezeichnungen angewandt. Beim Übersetzen stellt sich die Wahl, Anredeformen und Personenbezeichnungen so zu übersetzen, wie es in der Ausgangssprache oder wie es in der Zielsprache üblich ist. In der vorliegenden Arbeit wurden 16 schwedische und 16 deutsche Bücher verschiedener belletristischer Literaturgattungen sowie deren Übersetzungen in die jeweils andere Sprache im Hinblick auf Anrede und Personenbezeichnungen untersucht. Außerdem wurden zehn von der Verfasserin durchgeführte, Leitfaden-gestützte Interviews mit deutschen und schwedischen Übersetzerinnen und Übersetzern analysiert. Die Textanalyse zeigte, dass die Übersetzungen ins Deutsche meist an die deutschen Anredekonventionen angepasst werden; sie richten sich also nach der Zielsprache. Bei den schwedischen Übersetzungen hingegen bleibt die deutsche Anrede oft erhalten, indem Sie mit dem heute ungewöhnlichen ni übersetzt wird; sie richten sich also nach der Ausgangssprache. Was Namen angeht, orientieren sich sowohl die deutschen als auch die schwedischen Übersetzungen meist am Ausgangstext, so werden in deutschen Übersetzungen Vornamen benutzt, auch wenn auf Deutsch der Nachname üblich wäre, und in den schwedischen Übersetzungen herr/fru und Nachname, obwohl dies im Schwedischen heute nicht mehr vorkommt. Bei schwedischen Personenbezeichnungen, bei denen das Geschlecht im übrigen Text nicht durch Name oder Pronomen definiert wird, muss in der deutschen Übersetzung ein Geschlecht gewählt werden. Hier fällt die Wahl entweder (z.B. bei Berufen) auf das stereotype Geschlecht oder, bei gleicher Wahrscheinlichkeit, um welches Geschlecht es sich handelt (z.B. bei Nachbar/Nachbarin), auf die männliche Bezeichnung. In Übersetzungen vom Deutschen ins Schwedische wird bei der Beschreibung von Personen mit unterschiedlichem Geschlecht oft neben den heute üblichen neutralen Bezeichnungen die altmodische weibliche Endung zur Unterscheidung genutzt. Die Interviews ergänzen die Textanalyse durch praktische Erfahrungen und persönliche Meinungen. Außerdem wurde in den Gesprächen deutlich dass Übersetzungen auch von den Wünschen und Vermarktungsvorstellungen der Verlage geprägt werden. Mit der vorliegenden Arbeit konnte gezeigt werden, dass Anredeformen und Personenbezeichnungen sprachlicher Ausdruck von der jeweiligen Kultur, dem Zeitgeist und den gesellschaftlichen Umgangsformen sind und dass diese kulturspezifischen Aspekte in deutschen Übersetzungen eher an die Zielsprache und in schwedischen Übersetzungen eher an die Ausgangssprache angepasst werden.
|
3 |
Rapt à Bamako blir Fångad i Bamako. : Översättning med kommentar / Rapt à Bamako Becomes Fångad i Bamako. : An Annotated TranslationSvahn, Elin January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i <em>Rapt à Bamako</em>, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga.</p> / <p>The study deals with the translation of the five first chapters of <em>Rapt à Bamako, </em>an authentic translation assignment which will be published by Bokförlaget Trasten during fall of 2010. Based on relevant theoretical considerations, the purpose and context of the source text, a survey of parallel texts and finally a style analysis, a translation strategy for the task was formulated. The contextual and lexical levels of the translation turned out to be the most problematic ones, but the solution to the problem could often be found in the translation strategy.</p>
|
4 |
Rapt à Bamako blir Fångad i Bamako : Översättning med kommentar / Rapt à Bamako Becomes Fångad i Bamako : An Annotated TranslationSvahn, Elin January 2010 (has links)
Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i Rapt à Bamako, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga. / The study deals with the translation of the five first chapters of Rapt à Bamako, an authentic translation assignment which will be published by Bokförlaget Trasten during fall of 2010. Based on relevant theoretical considerations, the purpose and context of the source text, a survey of parallel texts and finally a style analysis, a translation strategy for the task was formulated. The contextual and lexical levels of the translation turned out to be the most problematic ones, but the solution to the problem could often be found in the translation strategy.
|
5 |
Traduire la culture sociopolitique : Étude de la traduction française de noms propres liés à l’organisation politique et sociale en SuèdeRoccasalva, Candice January 2015 (has links)
The purpose of the present essay is to study the difficulties of translating, into French, Swedish proper names with a connection to the socio-political organisation of the country, i.e. names of Swedish national institutions and governemental bodies, unions and political parties as well as national and local non-profit organisations, and to discuss, in context, the validity of the various possible translation methods. The source texts used as primary material are excerpts from the book Porr, horor och feminister by Swedish author Petra Östergren (2006) in which she intends to offer a historical and at the same time critical insight into the debate about pornography and prostitution in Sweden. Drawing on both the skopos theory of Vermeer and Reiss and the theories about the translation of cultural elements developed by Swedish scholar Brynja Svane, the author of this essay will, as a first step, analyse the text type, skopos and target audience of both the source texts and the target texts, and, as a second step, sort out all instances of the chosen proper nouns according to the translation method used to render them. The motivations behind each translation choice, above all in accordance with the skopos of the texts but also with the stylistic requirements of the target language, will then be discussed and evaluated in details.
|
6 |
Den magiska kritan : En kommenterad översättning från japanska till svenska av Abe Kōbōs novell 魔法のチョーク (Mahou no chooku). / The Magic Chalk : A translation and commentary of Abe Kōbō's short story 魔法のチョーク (Mahou no chooku)Damberg, Victor January 2014 (has links)
Denna uppsats består av en översättning av Abe Kōbōs korta novell Den magiska kritan (魔法のチョーク) från japanska till svenska och en översättningskommentar som främst fokuserar på tre olika kategorier ord eller uttryck som kan vara problematiska vid översättning från japanska. Dessa kategorier är kulturspecifika referenser, onomatopoetiska ord och västerländska lånord. Eftersom Abe Kōbō är en prisbelönt och internationellt erkänd författare och de rådande översättningsnormerna stipulerar att sådana författare bör översättas källtroget har jag valt att försöka arbeta utifrån en adekvansinriktad (källtrogen) översättningsstrategi. Detta innebär bland annat att jag i möjligaste mån försökt överföra författarens stil och hålla mig så nära källtextens betydelse som möjligt utan att måltextens språkbruk blir onaturligt. / This essay consists of a translation from Japanese to Swedish of the short story The Magic Chalk (魔法のチョーク) by Abe Kōbō and an accompanying commentary focusing on three categories of words or expressions that might pose a problem to translators of Japanese. These categories are cultural specific concepts, onomatopoeia and western loanwords. Since Abe Kōbō is an award-winning, internationally acclaimed author and the norm when translating such authors is to be source text oriented, I have chosen to translate using a adequacy-oriented strategy. In other words, I have tried to keep the original author's style and stay true to the source text as much as possible without making the target text sound unnatural.
|
7 |
Att flytta periferin mot mittpunkten: riktningsekvivalens och representationell rättvisa i översättning från japanska till svenska : En partiell översättning från japanska till svenska med en översättningsteoretisk kommentar av IMAMURA Natsukos bok, Kvinnan i den lila kjolen (むらさきのスカートの女, Murasaki no sukaato no onna) / Bringing The Periphery To The Center: Directional Equivalence and Representational Justice for translating from Japanese to Swedish. : Translation and commentary of IMAMURA Natsuko’s novel むらさきのスカートの女 (Murasaki no sukaato no onna)Liberman, Therése January 2020 (has links)
Den här magisteruppsatsen består av en partiell översättning från japanska till svenska av IMAMURA Natsukos bok Kvinnan i den lila kjolen samt en översättningskommentar med fokus på kulturspecifika kategorier uttryckt i det japanska språket som egocentriciteten och andra kulturspecifika element i den japanska texten, de beskrivande onomatope (onomatopoetiska och mimetiska uttryck), och de västerländska låneordens förskjutningar (shifts) i en översättning. Dessa kategorier kan upplevas som svåra att översätta mellan två språk som ligger långt ifrån varandra. De teoretiska ramarna för uppsatsen lägger tyngdpunkten på riktningsekvivalens (directional equivalence), ett begrepp myntat av Anthony Pym, med fokus på likhet (similarities) i översättningen (Chesterman 1996), tillsammans med den etiska utgångspunkten representationell rättvisa (representational justice), beskrivet av Liu Yameng (2007). De utgör basen för översättningsmetoden och blir ledljus i översättningsval för översättning mellan språk i periferin av varandra. / This essay consists of a partial translation of IMAMURA Natsuko’s book The Woman In The Purple Skirt from Japanese to Swedish, together with a translation commentary focusing on egocentricity and other culture-specific concepts in Japanese texts, the descriptive onomatope (onomatopoetic and mimetic expressions) and the shifts in loanwords from western languages when translated. These categories are prone to cause issues when translating between languages so far removed from each other. The theoretical framework in this essay concentrates on directional equivalence, an expression coined by Anthony Pym, focusing on similarities in translations (Chesterman 1996) together with the ethical starting point representational justice as described by Liu Yameng (2007). These form the base for the translation method and serve as guiding lights in the choices made when translating between languages peripheral to each other.
|
8 |
”Da domani [...] te ne vai di nuovo a mettere la ricotta nei cannoli” : La traduzione dei realia culturospecifici dall’italiano allo svedese nella serie dell’Amica geniale di Elena Ferrante / ”Da domani [...] te ne vai di nuovo a mettere la ricotta nei cannoli” : Översättning av kulturspecifika ord från italienska till svenska i romanserien Neapelkvartetten av Elena FerranteSandberg, Amanda January 2018 (has links)
This essay focuses on the cultural aspects of translation, mainly on the cultural-specific elements known as realia, when translating from Italian to Swedish. As the realia might be unknown to the reader of the target text and as they often have no exact correspondence in the target language, they often pose a challenge for the translator. The essay examines which strategies the translator has used to translate cultural-specific elements and the question is raised whether the translation, regarding the cultural aspects, is orientated towards the source culture (adequacy-orientated) or towards the target culture (acceptability-orientated). Three of the Neapolitan Novels written by pseudonymous Elena Ferrante, Storia del nuovo cognome (2012), Storia di chi fugge e di chi resta (2013) and Storia della bambina perduta (2014), serve as source text of the analysis. The Neapolitan setting of the novels make them specifically suitable for a study of cultural-specific elements. The study is qualitative and complemented with a quantitative part. It is based on Osimo’s (2011) strategies for the translation of realia. The analysis reveals that cultural-specific elements of the source text tend to be replaced with more generic and international expressions. Prioritizing the narrative over cultural-specific elements the translation shows a tendency towards acceptability.
|
9 |
Martina di Poggio di Giugno : Analisi del trasferimento della linguacultura svedese di Astrid Lindgren in un contesto italiano, con particolare attenzione alla gestione dei realia / Madicken på Junibacken : Översättningsteoretisk analys av överföringen av Astrid Lindgrens svenskspråkiga kulturmiljöer till en italiensk kontext, med särskilt fokus på hanteringen av kulturspecifika element (s.k. realia)Malin, Mendes January 2017 (has links)
This thesis examines the translation of culture-specific phenomena in children’s literature with a theoretical framework based on “translation studies”. In the translation of children’s literature, translators generally choose translations that brings the content closer to the target culture, creating an “acceptable” translation. At the same time, these choices distance the translation from the culture of the original text. The opposite, translations which remain faithful to the original, are called “adequate” with the terminology of translation studies.This thesis presents the result of the parallel reading of the original Madicken på Junibacken, a children’s book written by famous Swedish author Astrid Lindgren, and the Italian version, Martina di Poggio di Giugno, translated by Fiorella Onesti and Isabella Fanti (Salani, Gl’Istrici, 2003). During the reading of the two books, the phenomena specific to the Swedish language culture (realia, in translation studies’ terminology) were collected, listed, grouped according to type of realia (names of persons and places, food, idiomatic expressions, songs and games) and the translation strategy used. The grouping according to translation strategy took as its starting point the ten strategies described by Osimo (2008). The analysis confirmed the initial hypothesis that Martina di Poggio di Giugno would be, like many other translations of children’s books, an “acceptable” translation. A complimentary analysis of corresponding realia in two other translations of Astrid Lindgren books, the Italian versions of Pippi Longstocking and Bill Bergson, Master Detective, showed that one realia can be translated in different ways, leading to different results. The translations in the second phase of the analysis were deemed as slightly less “acceptable” and therefore closer to equivalence with the original texts.
|
10 |
Välkommen till Lagos : En semantisk översättning från engelska till svenska / Welcome to Lagos. : A Semantic Translation from English to SwedishValencia, Isabel January 2020 (has links)
Postkolonial teori har skiftat intresset från västerländska diskurser till frågor som ideologi, ojämlika maktförhållanden och etik. I samband med översättningsvetenskapens kulturella vändning på 1980-talet, började översättningsvetare ifrågasätta översättningsstrategier som antingen assimilerar (domesticering) eller stereotypiserar (exotisering) källkulturen. Newmark (1981) föreslår en semantisk, källtextorienterad översättningsprincip och menar att så länge den åstadkommer en likvärdig effekt, är en ordagrann översättning inte bara den föredragna, utan den enda godtagbara översättningsmetoden. Denna uppsats är en kommentar till min egen översättning av de första 17 kapitlen i romanen Welcome to Lagos, skriven av den nigerianska författaren Chibundu Onuzo. Källtexten har översatts med hjälp av en semantisk översättningsstrategi. Kommentaren fokuserar på tre aspekter som krävde särskild uppmärksamhet under översättningsarbetet, eftersom de utgör betydande utmaningar för semantiska överföringssätt: kulturspecifika begrepp, stilfigurer och talspråksmarkörer. I kommentaren framförs att den semantiska översättningsstrategin fungerade bra på den övergripande textnivån; även om specifika översättningsproblem ibland fick angripas med ett mer kommunikativt förhållningssätt för att åstadkomma en idiomatisk måltext med likvärdig effekt i målkulturen. / Postcolonial Studies shifted the interest from Western discourses to issues of ideology, power inequality, and ethics. As a consequence of the cultural turn in translation studies in the 1980s, scholars started questioning translation strategies that either assimilate (domestication) or stereotype (exoticization) the source culture. Proposing a semantic, source-text oriented translation principle, Newmark (1981) argues that as long as an equivalent effect can be achieved, literal translation is not just the preferred, but the only acceptable procedure. This paper comments on my own translation of the first 17 chapters of the novel Welcome to Lagos, written by Nigerian writer Chibundu Onuzo. The source text was translated using a semantic translation strategy. The commentary focuses on three key aspects that demanded particular attention during the translation process, due to the fact that they present significant challenges to semantic transfer methods: culture-specific items, stylistic devices, and spoken language markers. As the commentary suggests, the semantic translation strategy worked well on the global text level; occasionally, however, specific translation problems had to be dealt with using a more communicative approach in order to produce an idiomatic target text with an equivalent effect in the target culture.
|
Page generated in 0.0493 seconds