Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt.

En av, om inte den viktigaste rollen i skolan, är lärarens roll. Läraren måste följa läroplanen, men hen har fortfarande ett stort inflytande i hur undervisningen ser ut. Vi som blivande lärare med fördjupningsämnet naturkunskap samt teknik har därför ett intresse för lärares uppfattningar, specifikt sagt lärares uppfattningar kring utomhuspedagogiken inom no-ämnena. Därför kommer vi att redogöra för lärares uppfattningar av utomhuspedagogik i no-ämnena, detta kommer att göras genom fokus på tre aspekter, nämligen för- och nackdelar, kunskapsinhämtning och syfte. Denna studien är kvalitativ och dess data har samlats in genom intervjuer av 5 grundskollärare från 2 olika skolor. Vi har även använt oss av pragmatismen som analysverktyg. Resultatet visade att lärarna i studien hade en positiv syn av utomhuspedagogiken. De anser att fördelarna överväger nackdelarna och att den har en positiv effekt på elevernas kunskapsinhämtning vid undervisningen av no-ämnena. Syftet med denna typen av undervisning visade sig även vara utnyttjandet av utomhuspedagogikens autenticitet, sinnesstimulering och möjligheter till förstahandserfarenheter.

Enligt Försvarsmakten bygger den militära professionen på fyra delar, jurisdiktion, ansvar, värdegrund och expertis. Expertisen utgör kärnan i professionen och bygger på individens kunskaper och färdigheter. För att kunna utveckla kunskapen hos personalen i allmänhet och specialistofficerare i synnerhet så behöver Försvarsmakten säkerställa att kunskapsinhämtning sker utifrån styrande dokument och tilldelade förutsättningar. Armén har brutit ned centrala styrningar och utgivit riktlinjer för karriär och befordran som innehåller gemensamma tidskrav och krav på förmåga för specialistofficerare. Personalen är en resurs som likt fordon, vapen och material behöver utvecklas för att kunna möta varje hot och klara varje utmaning.Denna studies undersöker hur specialistofficerare inom arméförband tillförskansar sig kunskaper och färdigheter för att uppnå den militära professionens expertis utifrån organisationens behov och styrningar. Studien är teoridriven och analysen görs utifrån teorins SECI-modell.Studien kan dra två slutsatser för hur specialistofficerare inhämtar kunskaper, dels att förbanden i studien behöver förtydliga och förstärka de metoder där framför allt explicit kunskap hanteras, dels att den militära organisationen behöver fördjupa kunskapen internt om framtagna metoder och hur specialistofficerare skall erhålla fördjupad kunskap inom sin profession. Detta för

Syftet med denna studie har varit att bilda oss en uppfattning om och få en förståelse för vad det är som motiverar och hjälper elever i grundskolan till matematikstudier. Vi har även varit intresserade av att ta reda på vilka faktorer som påverkar deras matematikintresse samt vilken roll föräldrarna har i motivationen för att studera matematik. Studien bygger på en enkätundersökning till 34 elever med föräldrar samt intervjuer med fyra lärare. Resultaten visar att lärare och föräldrar har en stor påverkan på elevernas motivation och kunskapsinhämtning i matematik. Baserat på undervisningsform i klassrummet och föräldrars engagemang kan elever motiveras bättre i sina matematikstudier. Resultatet från studien visar att självförtroendet är en avgörande faktor för prestationen i matematik hos grundskoleeleverna. Då föräldrar och lärare arbetar med barnens självförtroende i matematikämnet, bidrar det till motivation till att fortsätta räkna matematikuppgifter, vilket i sin tur leder till utveckling och bättre kunskapsinhämtning. Det som är vi även såg som en utvecklingspotential, som kan bidra till bättre motivation och öka kunskapsinhämtning hos eleverna, är samarbete mellan skola och hem. Det vill säga att ökat samarbete mellan lärare och föräldrar indikerar för barnen att båda parter står på samma sida och visar vikten av skolan hos barnen. Något som i undersökningen framkom att det idag råder brist om och både lärare och föräldrar önskar arbeta på och utveckla. / The purpose of this study has been to form an idea of and gain an understanding of what motivates and helps students in primary school to study mathematics. We have also been interested in finding out which factors influence their interest in mathematics and what role the parents have in the motivation to study mathematics. The study is based on a survey of 34 students with parents and interviews with four teachers. The results show that teachers and parents have a great influence on students' motivation and knowledge acquisition in mathematics. Based on the form of teaching in the classroom and parental involvement, students can be better motivated in their mathematics studies. The results from the study show that self-confidence is a decisive factor for the achievement in mathematics among primary school students. As parents and teachers work with the children's self-confidence in the subject of mathematics, it contributes to motivation to continue to calculate mathematics tasks, which in turn leads to development and better knowledge acquisition. What we also saw as a development potential, which can contribute to better motivation and increase knowledge acquisition among students, is cooperation between school and home. This means that increased cooperation between teachers and parents indicates to the children that both parties are on the same page and shows the importance of the school to the children. Something that emerged in the survey that there is a shortage today and both teachers and parents want to work on and develop.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka läxors betydelse i undervisningsprocessen ur NO-lärares perspektiv. Studien lyfter fram läxors syfte när lärarna använder sig av läxor för elevers lärande och kunskapsutveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem naturvetenskapliga -lärare samt vetenskaplig forskning, på både engelska och svenska. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar; Vad är läxors betydelse i förhållande till undervisning? I vilka syften ger lärare läxor? Vad tar lärare hänsyn till när de använder sig av läxor? För övrigt undersöks anledningen till att varför vissa pedagoger väljer att arbeta eller inte inkludera med läxor i undervisningen.  Uppsatsen teoretiska del utgår ifrån didaktisk aspekt om lärande, sociokulturell teori, pragmatisk teori och kognitiv teori för att bidra till förståelse om varför lärare använder sig av läxor. Majoriteten av dagens förhållningssätt till läxor tyder på att det tar en stor plats i undervisningen, trots att den inte regleras i skolans styrdokument. Däremot påverkas lärarens användning av läxor i undervisningen av olika faktorer som exempelvis undervisningens förhållningssätt i skolan, lärarens tillvägagångssätt, läxornas användbarhet i förhållande till undervisningen och elevens förutsättningar för mottaglighet och motivation. Slutligen visade studien att läxor bland annat används för att befästa kunskap, öka förståelse hos elever, träna elever på att hitta svar och att det förbättrar deras studieresultat och utvecklingspotential.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland. Utvärderingen genomfördes som en kvantitativ intervjustudie genom telefonintervjuer med 50 deltagare från vattenkvällarna. Resultatet visade att informationen var lärorik och på en lagom nivå samt att muntlig information och praktiska förevisningar var de informationskällor som gav mest. Användningsgraden varierade beroende på hur mycket kunskap de hade sedan tidigare och om de har vattendrag på den egna fastigheten. Flertalet ansåg att det delvis skett en förändring av deras synsätt och framtida brukande av skog. Majoriteten hade ett bra helhetsintryck. / As the state authority of forestry the purpose of the Swedish Forest Agency is to transfer forest policy into practice. Therefore, it has to obtain knowledge of its efforts and their effects on forestry. A tool to measure such effects is evaluation. Through evaluating these effects the Swedish Forest Agency can develop and improve its future projects. The aim of this study was to evaluate the effects of the Forestry and Water project run by the Swedish Forest Agency in the district of Östergötland, supported by the Rural Development Program, on participants with respect to increased knowledge, usefulness and experience of the Water seminars. The evaluation was made as a quantitative interview study and data was gathered through phone interviews with 50 participants in the Water seminars. The results showed that the information was worthwhile and distributed at an appropriate level. Furthermore, oral presentations and practical advices were the most suitable way of gaining information. The usefulness varied among participants depending on previous knowledge as well as if they had waters on their own forestry properties. Several participants thought that the seminars to some degree had changed their approach and thoughts about future forestry. The general impression of the water seminars was good for a majority of the participants.

Då data som transporteras över trådlösa nätverk sänds genom luften i form av radiovågor är det viktigt att säkra upp nätverkskommunikationen med nya, erkändasäkerhetsstandarder. Däremot är användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder inom Wi-Fi, specifikt WPA3 och PMF, låg. Samtidigt finns ett behov att öka förståelsen för relevanta metoder för kunskapsinhämtning. Syftet med studien är att ge rekommendationer för hur små och medelstora företag kan öka säkerheten i trådlösa nätverk. Studien identifierar orsaker till den låga användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder i trådlösa nätverk och även hur nätverksadministratörer håller sig uppdaterade om standarderna. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte, vilket genomfördes med hjälp av 23 semi-strukturerade intervjuer med nätverksadministratörer i Sverige. Studiens resultat visar på ett tydligt tema där klientbasen i nätverken är huvudanledningen till avvaktandet med att implementera nyare säkerhetsstandarder, där kompabilitet upplevs som ett problem samtidigt som det råder okunskap om standarderna. Bland respondenterna anses metoden praktiskt laborerande vara mest effektiv för kunskapsinhämtning och fortbildning, ofta i samband med läsande av teori för att bilda en grundläggande förståelse. Studien landar i rekommendationer om de nyare säkerhetsstandarderna och kunskapsinhämtning riktade mot nätverksadministratörer, företag och även myndigheter och organisationer som bidrar med riktlinjer om trådlösa nätverk. / As data transmitted over wireless networks is sent through air, in the form of radio waves, it is important to secure network communication with new, recognized security standards. However, the adoption rate of newer security standards in Wi-Fi, specifically WPA3 and PMF, is low. At the same time, there is a need to increase understanding of relevant methods for knowledge acquisition. This study’s purpose is to provide recommendations on how small and medium-sized enterprises can increase the security of wireless networks. The study identifies reasons for the low adoption rate of newer security standards in wireless networks and how network administrators stay updated on the standards. A qualitative approach was chosen to address the study's purpose, which was conducted through 23 semi-structured interviews with network administrators in Sweden. The study's results reveal a clear theme where the client base in the networks is the main reason for reservations to implement newer security standards, with compatibility being perceived as a problem alongside a lack of knowledge about the standards. Among the respondents, practical experimentation is considered the most effective method for knowledge acquisition and continuous education, often combined with reading of theory to form a fundamental understanding. The study concludes with recommendations on the newer security standards and knowledge acquisition targeted towards network administrators, companies, as well as authorities and organizations that provide guidelines on wireless networks.

To be able to make accurate predictions and adapt, we sometimes need to adjust our understanding of the world, yet what incentivizes expansion of our mental world models remains poorly understood. The aim of this study was to investigate what motivates people to update their world models – here referred to as the ontological model structure, and how updating is related to uncertainty. The study is of experimental design and uses a digital game divided into two conditions (ambiguous and unambiguous) that vary the expectations for the game’s causal structure. The goal of the game was to gain points by accurately predicting on what food item a fly will land. To make accurate predictions, the participant should adjust their cognitive model when encountering new information. Data from 84 participants was collected online, using Prolific.co. It was hypothesized that initial ambiguity would affect the likelihood of information seeking by increasing the frequency of prediction errors and would result in a faster switch to an optimal cognitive model. The study found that participants in the more ambiguous condition sought information earlier, gained more prediction errors and changed to an optimal model faster than participants in the less ambiguous condition. However, both participant groups seemed equally as equipped to change models as a result of prediction errors. This might indicate that despite similar support for an initial model, it is the prediction errors and our recent history that affects our tendency to adjust our cognitive models. / För att kunna göra korrekta prediktioner och anpassa oss behöver vi ibland justera vår förståelse av världen, vad som motiverar en revidering av våra mentala modeller är dock fortfarande oklart. Studiens syfte var att undersöka vad som motiverar människor att uppdatera sina modeller – benämnd här som den ontologiska modellstrukturen, och hur uppdateringen är relaterad till osäkerhet. Studien är av experimentell design och använder ett digitalt spel uppdelat i två betingelser (tvetydig och entydig), som varierar förväntningarna på spelets ontologiska struktur. Spelets mål var att samla poäng genom att korrekt predicera på vilken matvara en fluga kommer att landa. För att kunna göra korrekta prediktioner bör deltagaren justera sin kognitiva modell när ny information fås. Data från 84 deltagare samlades in online, med hjälp av Prolific.co. Det antogs att den initiala tvetydigheten skulle påverka sannolikheten för informationssökning genom att öka frekvensen av prediktionsfel och att det skulle resultera i en snabbare övergång till en optimal kognitiv modell. Studien fann att deltagare i den mer tvetydiga betingelsen sökte information tidigare, fick fler prediktionsfel och ändrade till en optimal modell snabbare än deltagare i den mindre tvetydiga betingelsen. Däremot verkade båda deltagargrupperna lika väl utrustade att byta modell till följd av prediktionsfel. Det kan tyda på att trots liknande stöd för en initialmodell är det prediktionsfel och vår närhistoria som påverkar vår tendens att justera våra kognitiva modeller.