Kunskap är aktuellt för alla sorters företag, och studier i kunskapsstyrning visar hur olika processer såsom förvärva-, skapa-, tillämpa-, förvara- och dela kunskap hanteras i företag. Tidigare forskning behandlar främst större organisationer och flera forskare menar att kunskapen om mindre företag är begränsad vilket leder till syftet med uppsatsen: Att skapa förståelse för hur kunskapsstyrning ser ut i små företag och vilka processer inom kunskapsstyrning de, medvetet eller omedvetet, använder sig av. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med studier på fyra företag och en studentorganisation där intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att vissa processer är mer relevanta än andra för små företag och de processerna kan styras på ett systematiskt sätt. Sedan finns det både likheter och olikheter i hur dessa processer hanteras vilket troligen beror på vilken bransch företag verkar inom samt hur strukturerat företaget är som helhet.

The subject knowledge management is of great relevance in knowledge intensive organizations such as consulting firms or high-tech businesses, since their business model builds on the knowledge of the em- ployees. Knowledge management is a broad subject that includes, among others, organizational theory, cognitive science, and IT. The literature study has its foundation in knowledge and how both tacit and explicit knowledge can be transferred between individuals or within an organization. A common organizational structure among consulting firms is the project based organization, therefore challenges related to knowledge management within such organizations, is studied. Different strategies for knowledge management are presented and various methods for knowledge transfer are categorized and assessed. An in depth look into knowledge management in consulting firms end the literature study partnered with a review of affecting factors and tools involved in knowledge exchange and distribution of best practices. The purpose is to create a framework with which to analyze how a case company, a technological consulting firm, works with knowledge exchange. The research questions focus on factors that affect knowledge exchange, what fo- rums and tools drive knowledge exchange, and how best practices are collected and implemented. Barriers to functional knowledge exchange that have been encountered include that many of the employed consultants are permanently stationed with customers in their projects, rendering contact with colleagues from the home office sparse. This, combined with a lack of management control and structure in the case of knowledge, affects and limits the knowledge exchange. Tools and forums for knowledge exchange were identified and show how knowledge is spread in the or- ganization. A majority of the knowledge exchange is found to take place through person-to-person inter- action through mentorship, working in projects, and through contacts that to not constitute a part of con- scious knowledge management. The organization employs a business system where templates and tools are available to the consultants along with documentation from prior projects and reference projects. The management view is that this system is to function as an important platform for learning and knowledge exchange, in essence a knowledge management system, but the system is burdened by technical issues that lead consultants to circumnavigate the system by using templates and tools provided by colleagues instead of the ones officially provided by the system. No structures for continuous development of best practices were identified, although specific projects to update routines and methods occur from time to time on an ad-hoc basis. That lack of structures and routines track back to the handling of consultants’ suggestions for improvements and ideas, where con- sultants experience a lack of directives, support and understanding of how their suggestions and ideas were supposed to be handled in the organization. A conclusion regarding knowledge management in a technical consulting firm is hence that organizational and cultural factors have a significant impact on the exchange of knowledge. A shortage of opportunities for contact and knowledge exchange with colleagues combined with lacking management control affects the exchange negatively, but the company also displays several success factors that research point out important in order to build a functioning knowledge management system. These include an openness and willingness to share amongst colleagues, in combination with an understanding of the importance of knowledge exchange in the organization that transcends organizational hierarchy.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och näringsliv är något som de flesta människor är överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att använda den kunskap och kompetens som finns hos de anställda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgångarna. Vi tänker att chefen har stora möjligheter till att påverka hur företagen tar tillvara på de anställdas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen använder kan ha en stor inverkan på hur detta sker. Vi ser vårt val av problemområde som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara på den mänskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den här undersökningen är att få en bild av chefers syn på ledarskapets roll för att främja de anställdas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara på kunskapen hos de anställda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja är att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil är den bästa för att ta tillvara på de anställdas kunskap. Något cheferna var eniga om var vikten av att ta tillvara på de anställdas kunskap. Cheferna påminde om varandra i sina svar och vi kunde inte urskilja någon skillnad mellan könen. Ett till mönster vi kan tyda är att alla chefer påverkas väldigt mycket av policys och riktlinjer och har en positiv inställning till det. Hur de arbetar i praktiken för att ta tillvara på de anställdas kunskap var genom medarbetarsamtal och utvärderingar, samt att cheferna låter de anställda utmanas och pröva på egen hand. / <p>Background: That knowledge has become a central and important part of today's market and economy is something that most people agree with. While more and more companies highlights the importance of using the knowledge and expertise of the employees and see this knowledge as one of the most important assets. We think the manager has great potential to influence how companies take advantage of the employee's knowledge. While we believe that the kind of leadership that the manager uses can have a big impact on how this happens. We consider our choice of problem area interesting and up to date with today's development and the increasing need to take advantage of human knowledge.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this survey is to get a picture of managers' views on the role of leadership in promoting the employees' knowledge in an organization and how managers working specifically to take advantage of the knowledge of the employees.</p><p>Method: </p><p>We have chosen to do a qualitative study in the form of seven semi-structured interviews with male and female executives from various industries in the private and public sectors.</p><p>Results:</p><p>The patterns we can draw are that the majority of managers were in agreement that a democratic leadership style is the best to take advantage of the employee's knowledge. Something managers agreed was the need to take advantage of the employee's knowledge. The managers reminded each other in their responses and we could not discern any difference between the sexes. Another pattern we can discern is that all managers is very much affected by the policies and guidelines and have a positive attitude towards it. How they work in practice to take advantage of the employee's knowledge was through performance reviews and evaluations, and that the managers let the employees challenged and try on their own.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Sammanfattning Detta examensarbete undersöker hur ett globalt industriföretag arbetar med kunskapshantering utifrån ett Knowledge management-perspektiv. Målföretaget undersöks genom Talent management-konceptet People Equity. Vi baserar vår uppsats på empiri bestående av tolv kvalitativa intervjuer med medarbetare från företaget. Våra teoretiska utgångspunkter grundas primärt på Alvesson och Kärremans deskriptiva modell om hur företag arbetar med kunskapsstyrning, Model of managerial intervention. Utifrån analys av insamlad empiri placerar vi ut målföretaget på ovan nämnda matris. Resultatet visar att målföretaget har vissa svårigheter med kunskapsflödet mellan medarbetarna. Kunskapsdelning sker primärt genom social interaktion med kollegor på avdelningen samt genom nätverkande med nyckelpersoner på andra avdelningar. Den normativa kontroll som finns i kulturen på företaget obstruerar i viss mån kunskapen från att flöda fritt och på så sätt skapa maximal nytta. I diskussionen behandlas denna slutsats och förslag på framtida forskning ges.

Syftet med den här avhandlingen är att undersöka utvecklingen av kvalitetssystem i hälso- och sjukvården ur ett historiskt-institutionellt perspektiv utifrån fallstudier och konceptuella analyser. Särskilt analyseras implikationer av utvecklingen med avseende på relationen mellan den medicinska professionen och det politiskt administrativa systemet samt konsekvenser för den politiska styrningen av sjukvården. Studien visar att medicinska kvalitetssystem och därmed även den medicinska professionen bäddats in i den politiska styrningen i takt med att ambitionerna mot en offentlig kunskapsstyrning tilltagit. Den visar även att hälso- och sjukvårdens kvalitetsregister i olika faser av sin utveckling har påverkats av politiska ideologier, managementidéer och idéer om transparens. Öppna jämförelser som en oavsiktlig konsekvens av kvalitetsregisteranvändningen förstärker dessutom tendensen mot en offentlig kunskapsstyrning. Av studien framgår också att den offentliga kunskapsstyrningen utmanar föreställningen om demokratiidealet om upplyst förståelse. Den ökade fokuseringen på kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården gör det relevant att ställa frågan vem som styr vem i svensk hälso- och sjukvård, vilket i sig är en fråga om demokrati och legitimitet. / The aim with this thesis is to describe the quality development in Swedish healthcare from an institutional perspective, analyse implications of the development concerning the relationship between the medical profession and the public administrative system and discuss consequences for political direction and welfare organization. The study is based on four case studies and one conceptual analysis. The main conclusion is that the medical quality systems have been imbedded in the political management alongside the development towards a public knowledge management. The analysis has more specifically uncovered that quality registries in healthcare have been influenced by political ideologies, management ideas and ideas of transparency. It is also clear that open comparisons were an ‘unintended consequence’ of the quality registry development that has enhanced the development towards a public knowledge management. The analysis also shows that public knowledge management challenges the ideal of democratic enlightened understanding. The development of public knowledge management in the healthcare sector raises the question of who is governing whom in Swedish healthcare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsstyrning kommer till uttryck i läroplanen utifrån ett evidensbaserat perspektiv och vad för form av möjligt lärande som styrningen främjar. I uppsatsen används kunskapsstyrning mot evidensbaserad praktik som teori och idealtyp för att undersöka läroplanens styrning av kunskap och vad det främjar för möjligt och eftersträvat lärande. Analysen av hur kunskapsstyrning kommer till uttryck i läroplanstexten bygger på ett tvärvetenskapligt teoretiskt perspektiv på evidens. Dels så som det kommer till uttryck som ett begrepp och dels som ett fenomen för en ”systematik” i lärande. Metoden utgörs av innehållsanalys och idé- och ideologianalys av läroplanstexten. Resultaten visar att läroplanen skulle kunna beskrivas som kunskapsstyrning utan ett tydligt fokus på lärande. Det är kunskapen som sådan som står i fokus. Läroplanen är idémässigt uppbyggd för att beskrivande styra in mottagaren på giltig kunskap. Det är en kunskap som utgår från ett korrekt vetande, men som inte anges i läroplanen, samtidigt som kunskaperna ska användas i ett utförandets logik. Läroplanstexten separerar också begreppet kunskap från begreppet lärande. Sammantaget får detta konsekvenser för vad som kan uppfattas som möjligt lärande och eftersträvad kunskap. Lärandet som främjas i läroplanen knyts till individen som en fråga om förmåga. Individen får ansvar att som mottagare av läroplanstexten uttolka, bilda begrepp och söka vad som är korrekt vetande. Detta sökande måste ske med en viss systematik i fråga om metod, samt med följden att lärande i läroplanen får karaktären av formelkunskap. Läroplanen styr ansvaret mot mottagaren för att samspela i detta lärande, som innebär att söka giltig kunskap. Uppsatsen avslutas med en diskussion om vad läroplanens kunskapsstyrning kan ha för konsekvenser för möjligt och eftersträvat lärande i skolan.

In a fast-paced and knowledge driven IT industry companies are increasingly becoming interested in making use of acquired knowledge and becoming "learning organizations". To achieve that, some managers have taken an interest in incorporating communities of practice in their knowledge management strategy. However, these are often much more formal and structured than what the original concept entailed. This study looks at enabling factors for learning through formalized communities of practice, as well as prominent perspectives on knowledge and learning in a large IT organization. A qualitative case study using mixed methods was conducted at Scania IT. Three enabling factors for learning through formalized communities of practice were discovered. These were; having a clear and common objective, obtaining resources to achieve that objective, and being inclusive. Furthermore, some tensions that affect how a formalized community of practice can position their scope were discovered. Many perspectives on knowledge and learning could also be found in the studied organization. However, when it came to the knowledge a skilled developer should have, pragmatism became very prominent. / en snabb och kunskapsdriven IT-industri blir företag mer och mer intresserade av att återanvända förvärvad kunskap och bli "lärande organisationer". För att uppnå detta har en del chefer blivit intresserade av att inkorporera "communities of practice" (sv. nätverk) i företages kunskapsstyrningsstrategi. Dessa grupper blir dock ofta mycket mer formella och strukturerade än vad som avsågs i originalkonceptet. Denna studie tittar på främjande faktorer för formaliserade nätverk samt framträdande perspektiv för kunskap och lärande i en större IT-organisation. En kvalitativ fallstudie genomfördes genom blandade metoder på Scania IT. Tre främjande faktorer hittades för lärande genom formaliserade nätverk. Dessa var att ha ett tydligt och gemensamt mål, att få resurser för att kunna uppnå det målet och att vara inkluderande. Vidare hittades ett antal spänningsförhållanden som påverkar hur det formaliserade nätverket kan positionera sitt syfte. Många perspektiv på kunskap och lärande hittades också i den studerade organisationen, men när det gällde den kunskap en skicklig utvecklare förväntades ha blev pragmatismen mycket framträdande.

Many social workers that are working within the current healthcare system, feel that their profession is being marginalized, and they are worried that the social perspective might be lost, which would affect both the healthcare system and the patient in an undesirable way. This is a situation that is described by the social workers that were interviewed for the work of this assay. There is a proposition about a special legitimisation for social workers within the healthcare system. The main aim of this proposition is to secure the patient safety.  A second aim is to secure that the social perspective will remain with in the healthcare system.   The governance of the public sector of today, focuses on increasing the efficiency by control and review of measurable goals, which has affected the professionals' use of their skills and lead to de-professionalization. In today's knowledge management, measurable treatment through manuals is seemingly more important than professional competence, which has weakened the curators' profession role in healthcare. This picture is clearly stated in this essay's empirical study and is confirmed by the literature studied.   The trust delegation has the task to develop a reform that will better use the employees' skills so that the Swedish citizens receive their needed services through trust-based governance. The proposed introduction of legitimisation and the work of the trust delegation can both lead to changes for the social workers and the social perspective. For the social workers, the proposal raises hope. A legitimisation might strengthen their occupational role and at the same time indicate that the social perspective in healthcare is a specific and necessary area, which can lead to the development of the profession's jurisdiction.