The focus of this study is the professional identity of social workers in palliative care. It is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers from six units within the same palliative service in Stockholm County. The material was processed through thematic analysis and analyzed based on concepts from role theory. The results show that the roles of the social worker and the counsellor relate to each other either by harmonizing, reinforcing one another or by being mutually exclusive. They also identify themselves with additional titles, and the construction of the professional identity is influenced by several external and internal factors. The importance of each factor differs in the individual cases, which results in identification with different roles. However, the medical context that characterizes palliative care seems to unite the social workers in a common professional identity which they feel sets them apart from other health care social workers.

This study aimed to investigate the role, possibilities, challenges and emotional labor of Healthcare Counselors in pediatric palliative care. Through semi-structured interviews with five counselors, a thematic analysis was conducted. The findings reveal a broad and dynamic role, partially unclear, allowing individual shaping. Additionally, the study highlights counselors' capacity to support families during severe crises and discussions about end-of-life matters. The work is both meaningful and emotionally challenging, and coping theory illustrates how counselors manage their emotions using problem-focused and emotional coping strategies. The conclusions emphasize the relevance for counselors, collaboratingprofessions and management in pediatric palliative care.

Bakgrund: I västvärlden har döden kommit längre bort från vardagen. Att ta hand om densom ligger på dödsbädden var förut de närståendes ansvar och den enda professionellasom tillkallades var prästen. De senaste århundradena har detta förändrats. Livetsslutskede har alltmer lagts i professionella händer i takt med att professioner vuxit fram.Att döden inte är en naturlig del av livet på samma sätt som förut har formatnutidsmänniskans syn på döden vilket kan påverka de professionellas syn. Syfte: Attgenom fyra intervjuer belysa hur personal som arbetar inom palliativ vård ser på dödenoch sitt dagliga arbete, samt redogöra för vilken typ av stöd, om något, de får på sinarbetsplats. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra personer som ärverksamma inom palliativ vård. Intervjudeltagarna var en kurator, två sjuksköterskor ochen volontär. Resultat: Det framkom att två av intervjudeltagarna har fått en mer medvetensyn på döden sedan de började arbeta inom palliativ vård. De andra två intervjudeltagarnassyn på döden var relativt oförändrad men för en av dem hade hens syn på livet förändrats.För sjuksköterskorna fanns det inget formellt stöd på arbetsplatsen. För kuratorn fanns detstöd på arbetsplatsen i form av en diakon som de kunde prata med gällande döden,arbetsplatsen hade även möten för personalen. För volontären fanns det stöd i form av enkurator samt en volontärsamordnare. Slutsats: Stödet för personalen skiljer sig åtberoende på vilken arbetsplats de arbetar på. Det är utmanande att möta döden i sitt arbetevilket understryker vikten av både formellt och informellt stöd. Deltagarnas syn på dödenblir inte särskilt förändrad av erfarenheter, om något endast i positiv mening i form avstörre medvetenhet om döden. Intervjudeltagarna verkar gå in i en professionell roll därdöden blir en naturlig del av deras yrke. Professionalisering kan även ske inom ramen fören frivillig uppgift. Det har även framkommit att det behöver utvecklas strategier förspråkbarriärer inom den palliativa vården.

Syftet är att kartlägga anhörigstödet kring övergången från barnhabilitering till vuxenhabilitering utifrån kuratorers erfarenhet. Genom att undersöka ämnet övergång utifrån olika aspekter såsom organisation, samverkan, roller samt vinster med ett aktivt anhörigstöd eller brist i avsaknad av den, är förhoppningen att skapa djupare förståelse för de svårigheter som kan eventuellt tillkomma under processens gång. Studien bygger på en kvalitativ hermeneutisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Teorierna som används i studien är Systemteori, Ekologisk systemteori, Rollteori och Livsloppsperspektivet. Följande teman framkom i resultatet Organisation, Samverkan och Roller. Resultatet visar att förbindelse mellan forskningen och det praktiska arbetet när det gäller anhörigstöd i övergången är bristfällig. Studien visar även att övergången är en orolig tid med många förändringar och där många unga vuxna likväl anhöriga upplever en oro. I resultatet framkommer det att anhörigstöd finns inom habiliteringen men att det främst erbjuds i relation till den unga vuxnas diagnos, vilket enligt resultatet indikerar att anhörigstöd i övergångsprocessen i dag är otillräckligt. Stödet behöver ses utifrån ett större perspektiv, där samverkan med andra instanser är av stor vikt för att kunna möta de behov som kan finnas hos de anhöriga. / The purpose is to identify the support for relatives in the transition from child habilitation to adult habilitation, based on the experience of health care curators. By examining the transition of the subject based on various aspects such as organisation, cooperation, roles and benefits with active relative support or disadvantages in lack of it, the expectation is to create a deeper understanding of the difficulties that may occur during the process. The study is based on a qualitative hermeneutic approach, based on semi-structured interview. The theories used in this study are Systems theory, Ecological system theory, Role theory, and Life course perspective. The themes that emerged were Organization, Cooperation, and Roles. The study shows that the connection between the research and the practical work regarding relative support in the transition is flawed. The transition is a troubled time and with many changes taking place and young adults, as well as relatives, experience a higher level of concerns. The results show that while support for relatives is available in habilitation, the support in question is primarily provided in relation to the young adult's diagnosis, which according to the results indicate that relatives support in the transition process is insufficient. The relatives support needs to be seen from a broader perspective where collaboration with other services is of great importance.

Vård av svårt sjuka döende människor innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. En vårdform som beaktar detta är hospice. Tidigare forskning visar att socionomers arbetsfält är vitt och brett och saknar jurisdiktion, socionomyrket saknar legitimation vilket medför att jurisdiktionen behöver skapas på annat sätt. Den svåra avgränsningen kring socionomers arbetsfält väcker i hospiceverksamhetens kontext, frågor kring hur en socionoms roll i detta nu är, anses vara och kan vara. Ingen tidigare svensk forskning nämner kuratorers eller socionomers roll inom hospiceverksamhet trots att forskningen belyser att palliativ vård helst ska utföras i team med bland annat socialarbetare och kuratorer. Denna studies syfte är att undersöka socionomrollens relevans inom svensk hospiceverksamhet genom att intervjua verksamhetschefer på svenska hospice. De frågor som ställs är: hur beskriver verksamhetschefer för svensk hospiceverksamhet sitt arbete med sociala och existentiella frågor samt hur kan socionomer bidra till vården på hospice enligt verksamhetschefer för svensk hospiceverksamhet? För att besvara dessa frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamhetschefer för fem olika hospice i Sverige. Den teoretiska grunden är teori om fridfullt slut på livet för dödssjuka patienter samt teorier om makt. Resultatet visade att verksamhetschefer genom helhetssyn, relationer, samtal och praktiska aspekter arbetar med sociala och existentiella problem på hospice. Temana kompetens och utveckling, tid och närvaro, samtal och stöd visade hur och vad socionomer kan bidra med i verksamheten.