The aim of this study was to investigate and analyze how counsellors in palliative care view their role as a counsellor and how they are affected by the emotional labor. The study is based on qualitative interviews with six counsellors that work in palliative care and a thematic analysis was used to analyze the interviews. The study is conducted in order to gain an understanding of how the counsellors view their professional role in the advanced healthcare at the home in palliative care as well as the impact the work has on the counsellors and what methods and support is available. Role theory and Hochschild's theory of emotional labor was used to analyze the result. The result shows that counsellors are secure in their role as a counsellor and that they find support in their colleagues and management. They handle their emotions by separating their personal selves from their professional selves. A big workload was among the things that was seen as a challenge. The things that the counsellors found giving with their work were satisfaction and excitement.

The aim of this study was to investigate the background to the introducing of professional certification among medical health care social workers and to investigate how social workers and union representatives discusses about the meaning of the certificate. As for today hospital social workers are the only profession in the health care context who are not authorized which sometimes affects them and their profession in a negative way in their daily work. Lawmakers finds lack of authorization a risk factor for the patient safety. Three social workers and two union representatives have been interviewed and the result has been analyzed with professional theory and related concepts. The informants believes that the authorization will increase the power of the social workers in the medical context including having stronger autonomy and higher status. But the study have also discovered some eventual negative consequences such as hierarchization among social workers and challenges attracting enough students to study another year if higher salary will not be guaranteed. / Syftet med uppsatsen var att undersöka bakgrunden till beslutet att införa yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård samt att undersöka hur kuratorer och fackliga representanter resonerar kring innebörden av denna yrkeslegitimation. Kuratorerna är idag den enda yrkesgruppen inom hälso- och sjukvård som saknar legitimation vilket emellanåt påverkar kuratorerna i sin profession negativt i deras dagliga arbete. Beslutsfattare menar att avsaknad av legitimation utgör en patientsäkerhetsrisk. Tre kuratorer och två fackföreningsrepresentanter har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån professionsteori och tillhörande begreppsapparat. Informanterna tror att legitimation kommer att ge gruppen ökade befogenheter, högre autonomi och status men studiens resultat har även visat att yrkeslegitimation kan innebära eventuella negativa konsekvenser som hierarkisering inom socionomgruppen och kompetensförsörjningsproblem i form av att få studenter att studera ett extra år om detta inte lönar sig ekonomiskt.

Syftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor. Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. / The purpose of the study was to see how school counselors at high schools can work preventively with sibling violence within the school social work. The study was based on three questions that concern how the school counselors work preventively against sibling violence, which methods can be useful and how they can help students who have already been exposed to sibling violence. This study has been carried out based on a qualitative approach through four focus group interviews with a total of ten interviewees who work in high school. The results of the study show that there is more knowledge about sibling violence and the preventive work around it than the school counselors initially perceived. Through discussions and reflections in the focus groups, the school counselors have gained more knowledge. The high schools have a number of good methods that already exist within the activities that can be applied both to the preventive work and the work where sibling violence already is present. It is also possible to work preventively where the violence is already taking place by preventing the violence from continuing and escalating.

This study aims to investigate how professional healthcare counselors use conversational methodology to create relationships with patients in clinical practice, as well as how they solve potential obstacles and difficulties that may arise in building a relationship. This area of research is interesting to investigate because of the healthcare counselor license that was introduced back in 2019, and there is considered a need for further research on healthcare counselor’s work with relationship building in a Swedish context. The study is based on an abductive approach and used semi-structured interviews when collecting data. Empirical data has been collected through four interviews with professional healthcare counselors in Sweden. The data has been analyzed using thematic content analysis and the theory of the contextual model. The results of the study show that relationship building, and an empathetic approach are the basis for the work of the healthcare counselor. Healthcare counselors use conversational methodology to create and maintain a good relationship with patients. Highlighted conversational methodology is general such as silence, feedback, confirmation, active listening, finding a common ground and using non-verbal signals to show understanding and empathy for the patient. The interviewed healthcare counselors stated that the obstacles they may experience in building relationships were, among other things, when the patient is going through a crisis, the influence of other external relationships, lack of communication and misunderstanding. In order to resolve said obstacles, the counselors strove to be attentive, listen to the patient's perspective and willing to admit if they acted wrongly or insensitively and take responsibility. The study intends to contribute with additional research in the field of healthcare counselors’ work with relationship building in a Swedish context. / Denna studie ämnar till att undersöka hur yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa relationer med patienter i praktiken, samt hur de löser potentiella hinder och svårigheter som kan uppstå i relationsskapande. Detta område är intressant att undersöka i och med hälso- och sjukvårdskuratorslegitimationen som infördes år 2019, och det anses finnas ytterligare behov av forskning om hälso- och sjukvårdskuratorers relationsskapande i svensk kontext. Studien utgår från en abduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer vid insamling av data. Empiri har insamlats genom fyra intervjuer med yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer i Sverige. Data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och teorin om den kontextuella modellen. Studiens resultat visar att relationsskapande och ett empatiskt förhållningssätt är grunden för hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa och bibehålla en god relation med patienter. Samtalsmetodik som lyfts upp är generella som exempelvis tystnad, återkoppling, bekräftande, aktivt lyssnande, att hitta en gemensam nämnare och användning av icke-verbala signaler för att visa förståelse och empati för patienten. Intervjupersonerna uppgav att de hinder de kan uppleva i relationsskapande var bland annat när patienten genomgår en kris, andra yttre relationers påverkan, brist i kommunikationen och missförstånd. För att lösa eventuella hinder eftersträvade kuratorerna att vara uppmärksamma, lyssna in patientens perspektiv och våga erkänna om de agerat fel eller okänsligt och ta ansvar. Studien ämnar bidra med ytterligare forskning på området av hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med relationsskapande i svensk kontext.

The following paper aims to study the therapeutic alliance between professional counselors working in healthcare and their patients. The purpose of the study is to develop an understanding of how the professional counselors treat clients to create an alliance, how they act when the alliance is deemed damaged and how they follow up the alliance to the client. The study is a qualitative study and to collect data, semi-structured interviews were designed with eight counselors who work in health care. To analyze the data, a thematic analysis was used. The results show that the counselors create alliance to their clients by building trust using a range of character and personality traits and strategies where the characteristics that the counselor and/or the patient possess can influence the difficulty of success. To repair a ruptured alliance, the professional may pause and consider a new approach, discuss the patient's reaction, use metacommunication or backtrack and apologize as strategies. The results show that counselors tend to follow up the alliance with their patients. For the most part, the follow up is done verbally by asking questions about the patient's experience of the meeting. The follow up can take place before, during or after the meeting.

Syftet med denna uppsats är att utforska yrkesverksammas inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan det förtroende som är en förutsättning för yrkesverksamma och anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). Det framgår av 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, vilket ansvar yrkesverksamma har att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får misstanke om att ett barn far illa. Forskningsfrågorna i arbetet fokuserar i allmänhet på kuratorers inställning till anmälningsskyldigheten, och i synnerhet på deras inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan förtroende, som jag tänker är en förutsättning för det skolsociala arbetet, och anmälningsskyldighet. Genom ett målinriktat urval genomförs kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kuratorer från grundskolan i södra Sverige. Samtliga intervjuer spelas in och transkriberas i sin helhet för att sedan analyseras. Resultatet visar på hur de förvisso håller med om att anmälningsskyldigheten kan påverka förtroendet negativt, men att de samtidigt unisont anser att misstanke är ett bra tillägg i anmälningsskyldigheten samt att de inte ser något annat bättre alternativ till den nuvarande formuleringen. Kuratorerna uttrycker dock oro för hur handlingsförlamad socialtjänsten är i och med att i stort sett hela socialtjänstlagen är frivillig. Det framgår av mitt empiriska material att många anmälningar inte slutar i någon insats eller att insatsen inte ger effekt. Ett fokus på föräldraperspektiv framför barnperspektiv pekas ut som ett stort problem. De slutsatser som jag drar av min undersökning är att kuratorer i överlag är nöjda med anmälningsskyldigheten som den ser ut idag, men att socialtjänstlagen behöver kompletteras med till exempel mellantvång för att insatser från socialtjänsten ska ge effekt. / This paper aims to research the attitude of professionals towards the potential opposition between the trust that is essential for professionals and the requirement to report in socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). The law states, in 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, that professionals are legally required to report any suspicion of child abuse or neglect. This paper focuses in general on social workers in school and their attitude towards the requirement to report, and in particular on their attitude of the potential opposition between trust and the requirement to report. Interviews were done with three social workers from different schools in the southern part of Sweden. All of the interviews were recorded, transcribed in its entirety, and then analyzed. The results show that even though they agree that the requirement to report can affect the trust negatively, they all consider suspicion to be a good addition to the law. They also cannot see another alternative to the way that the law is now formulated. But the social workers do express a concern when it comes to the responsible authorities’ inability to act, as almost all of socialtjänslagen is voluntary. According to this research, many reports do not end in an intervention or that the intervention has no effect. A focus on the perspective of the parent over the child is one of the key factors being mentioned. The conclusion of this paper is that the social workers are in general satisfied with the requirement to report, but in order for the interventions to have effect more forms of constraint needs to be added to the law.

Ungefär var 20:e kvinna i Sverige lider av svåra premenstruella besvär, varav flertalet upplever symtom som vid en medelsvår till svår depression (PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Trots ett stort lidande för de som drabbas så råder det fortfarande okunskaper i samhället kring diagnosen och dess inverkan i människors liv. Könsspecifika tillstånd/sjukdomar där kvinnliga patienter är överrepresenterade, som vid PMDS har en tendens att bli underprioriterade i samhället (Annell 2016).  Syftet med den här studien var att undersöka och öka förståelsen för kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med svåra premenstruella besvär och på så sätt även utveckla förståelser för hur det sociala arbetets praktik kan stödja och hjälpa kvinnor som lider av detta. Min utgångspunkt har varit induktiv och utforskande med fokus på kvinnans egna perspektiv, upplevelser och erfarenheter av att leva med PMDS/PMS (Kvale & Brinkmann 2014). För att svara till studiens syfte så har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer tillsammans med 9 kvinnor som lider av PMDS/svårare PMS. Det empiriska materialet har sedan tolkats utifrån narrativ psykologi och begreppen biografiskt avbrott och livsomställning.  Studiens resultat visar hur de premenstruella besvären har genomsyrat kvinnornas vardag och tillvaro och påtagligt påverkat livssituationen och begränsat viktiga livsområden. I studien framkommer hur det sociala livet och de nära relationerna har påverkats negativt och hur det emotionella måendet bidragit till tvivel och ifrågasättande av förmågor och färdigheter, resurser, roller, livsval och framtidsmöjligheter samt starka känslor av otillräcklighet, skuld och skam. Det emotionella måendet har också inverkat på studier och arbetsliv, så som svårigheter att avsluta studier, att ansöka om och behålla arbete, ökad sjukfrånvaro samt ökade svårigheter att genomföra arbetsuppgifter. Vidare visar studiens resultat hur PMDS/PMS blir en tyst erfarenhet i kvinnans liv. Att dölja sitt mående och aktuella situation samt uppleva farhågor kring att möta negativa attityder och oförstående begränsar och försvårar kvinnans livsvillkor. Andra försvårande omständigheter är upplevda okunskaper kring PMDS inom hälso- och sjukvården, den otillräckliga tillgången på fungerande behandling samt osynligheten och bristen på kunskap kring diagnosen i samhället. Studiens resultat visar vidare hur insikten, kunskapen och förståelsen kring det egna måendet, kroppen och den aktuella situationen har varit helt avgörande för att kunna må bättre, skapa en ökad förståelse kring sig själv och en hållbarare, meningsfullare tillvaro.  Studien visar vidare hur transparens och tydlighet kring upplevt mående och aktuell situation, samt att få dela upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra är viktiga hjälpsamma aspekter i kvinnornas liv. Slutligen visar studiens resultat hur det sociala arbetets praktik kan ha en betydelsefull roll i att stödja och hjälpa kvinnor som lider av PMDS/PMS. Min förhoppning är att resultaten från denna studie kan bidra till inspiration och nya perspektiv för alla som på olika sätt arbetar med att främja kvinnors psykiska hälsa. / Approximately one in 20 women in Sweden experiences severe premenstrual issues with the majority displaying symptoms akin to moderate to severe depression ((PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Despite the considerable distress faced by those suffered, societal understanding of the diagnosis and its impact remains limited. Conditions and diseases predominantly affecting women, such as PMDD, tend to receive inadequate attention (Annell 2016).  The aim of this study was to explore and enhance comprehension of women’s experiences of severe premenstrual disorder, and thereby advancing insights into how social work can assist and support those afflicted My approach was inductive and exploratory, focusing on women’s individual perspectives and experiences with PMDD/PMS (Kvale & Brinkman 2014). To fulfill the study’s purpose, I have chosen to use qualitative interviews. I conducted semi-structured interviews with 9 women experiencing PMDS and more severe PMS. The empirical data were then interpreted using narrative psychology and the theoretical concepts of biographical interruption and life adjustment.  The findings reveal how premenstrual issues permeate women’s daily lives, significantly impacting their life situations and constrain essential aspects. The study underscores negative effects on social life, close relationships, emotional state, self-doubt, abilities, roles, choices, and thoughts about the future. Feelings of inadequacy, guilt and shame are also prominent. The emotional state influences academic and professional pursuits. Additionally, the study highlights how PMDD/PMS remains a silent burden in women’s lives.  Increased awareness and knowledge about PMDD in society, accessible treatment options, and diagnosis prioritization can enhance women’s wellbeing and living conditions. The study emphasizes the importance of women’s personal comprehension of their medical condition. Transparency, clarity about mood, sharing experiences with other and social support are crucial factors in women’s lives. The study underscores social works significant role in aiding women dealing with PMDD/PMS.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorer upplever sina möjligheter att bedriva psykosocialt arbete inom en medicinsk kontext. Upplever kuratorerna att de har handlingsutrymme att utföra psykosocialt arbete samt har förutsättningarna ändrats sedan införandet av en legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer? Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex kuratorer på olika mottagningar på en klinik på ett medelstort sjukhus i Sverige. För att bearbeta materialet har tematisk analys använts, där fyra huvudteman och fjorton underteman växte fram. Kuratorerna på kliniken gör ett gediget psykosocialt arbete men utrymmet det får i kontrast till det medicinska är begränsat. Hierarkier och statusskillnader framkommer på olika sätt i materialet. Uppsatsen visar på att det upplevda handlingsutrymmet är stort men att det faktiska handlingsutrymmet till viss del är begränsat. Gällande hälso-och sjukvårdskuratorslegitimationen ges en bild av att legitimationen inte hade haft någon inverkan på kuratorernas arbete på kliniken, varken gällande arbetsuppgifter, arbetsförhållanden eller status. En förhoppning fanns hos dock alla informanter men främst hos de med kortast tid på kliniken gällande att legitimationen framledes skulle stärka deras ställning samt förbättra deras arbetsvillkor. / The overall aim of this essay was to examine how healthcare social workers experienced their opportunities to conduct social work within a medical context. Do they feel that they have room for action to carry out social work, and have the conditions changed since the introduction of a license for health care social workers? The study was conducted as a qualitative interview study where semi-structured interviews were held with six healthcare social workers at a clinic in a medium-sized hospital in Sweden. To analyze the material, thematic analysis was used, where four main themes and fourteen sub-themes emerged. The healthcare social workers at the clinic do solid social work, but the space it gets in contrast to the medical perspective is limited. Hierarchies emerge in different ways in the material. The essay shows that the perceived room for action is large, but that the actual room for action is to some extent limited. The healthcare social workers didn´t experienced any improvement regarding duties, working conditions or position at the clinic since the introduction of a license for health care social workers. However, there was a hope among all the informants, but mainly among those with the shortest time at the clinic that the license in the future would strengthen their position and improve their working conditions.

Postpartum depression drabbar många nyblivna mammor och kan påverka både mammans mående samt hennes relation till barnet. För att få stöd under graviditet och efter förlossning kan mamman vända sig till Familjecentraler som är en mötesplats för flera professioner som tillsammans erbjuder stöd. Av den anledningen väcktes intresset att undersöka kuratorer på Familjecentraler och deras erfarenhet av att arbeta med postpartum depression. Syftet med studien är att utforska familjecentralkuratorernas roll vid arbetet med postpartum depression. Studiens material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med familjecentralskuratorer. Intervjumaterialet har sedan analyserats genom en tematisk analys inspirerad av rollteori. Resultatet belyser de arbetsroller som familjecentralskuratorerna intar i sitt arbete med postpartum depression. Den tematiska analysen resulterade i följande teman som tillsammans speglar hur kuratorerna ser på sin arbetsroll: förebyggaren, uppfångaren, stödjaren och inlyssnaren. Rollen som förebyggaren innebär att de arbetar förebyggande med föräldragrupper men även i det enskilda samtalet med klienter. Kuratorerna antar en roll där de är uppfångare vid hembesök och “fångar upp” de som riskerar att annars gå obehandlade. När det kommer till rollen som stödjaren består mycket av berättandets makt och där har det stödjande samtalet en central roll. I sin roll som inlyssnaren består mycket av rollen av deras frihet från dokumentation och journaler, vilket gör klienten trygg att öppna upp sig om sitt dåliga mående. / Postpartum depression affects many new mothers and can affect both her own well-being and the relationship with the baby. To get support during pregnancy and after childbirth, the woman can turn to Family Centers, which are a meeting place for several professionals where they offer support together. For that reason, the interest was raised to investigate counselors experience with postpartum depression. The purpose of the study was to explore the role of Family center counselors in working with postpartum depression. The study's material has been collected through six semi-structured interviews with counselors at the Family Center. The interview material has then been analyzed through a thematic analysis inspired by role theory. The results revealed the specific roles that the counselors assume while working with individuals experiencing postpartum depression. The thematic analysis resulted in the following themes which together reflect how the counselors perceive their work role: the preventer, the interceptor, the supporter and the listener. The role as the preventer means that they work preventively with parent groups but also in individual conversations with clients. The counselors assume a role where they are catchers during home visits and "catch" those who otherwise risk going untreated. When it comes to the role of the supporter, much of it revolves around the power of storytelling, with supportive conversation playing a central role. In their role as the listener, much of the role consists of their freedom from documentation and records, which makes the client safe to open up about their distress.

Varje dag förlorar åtta barn en förälder i Sverige. En större del av dem bevittnar detta efter en förälders sjukdom och kanske en kontakt med palliativ sjukvård. 2010 kom en ny lagändring i Hälso- och sjukvårdslagen som kräver att sjukvården särskilt ska beakta barnens behov av råd, stöd och information i samband med en förälders sjukdom eller om en förälder avlider. Det förekommer kunskapsbrister om hur läget kring stöd för barn som har förlorat en förälder ser ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kuratorer inom palliativ sjukvård upplever sitt arbete med stöd till barn i samband med en förälders död. I en kvalitativ intervjustudie med fyra kuratorer som jobbar inom palliativ sjukvård kom det fram att de upplever sin roll i arbetet som bestående av många olika moment. Kuratorerna uppmärksammar barnet i dess sociala sammanhang, till exempel familj och skola och försöker se till att stödet därifrån fungerar. Detta görs genom att till exempel ge föräldrastöd till föräldrarna och att försöka informera föräldrarna att det gynnar barnens utveckling att de görs delaktiga och informeras. Att hänvisa till vidare kontakter som gruppverksamheter för barn i sorg eller dylikt är också en viktig del av kuratorers arbete. Kuratorernas arbete präglas av ett systemteoretiskt förhållningssätt/en helhetssyn vilket kan vara ett sätt att handskas med den komplexitet som arbetsuppgifterna innebär: att uppmärksamma barnens men även familjens behov i olika sammanhang och på olika nivåer. Vissa problemområden, till exempel motsättningen mellan barnens behov av information/delaktighet och föräldrars rätt att bestämma över sina barn har identifierats och inbjuder till vidare diskussion. / Eight children loose one of their parents every day in Sweden. The bigger part of them witness the death of the parent after a long-term illness and maybe after being in contact with the palliative care. The Swedish law of Health- and Healthcare was changed in 2010 due to emphasize that the healthcare institutions have to take into account children rights for information, counseling and support in case of a parental illness or death.  Knowledge about how the system of support for these children is functioning is limited until this day. The goal of this thesis is to examine how counselors in the palliative care experience their work with supporting the children who have lost a parent. The result of the interview study with four counselors in the palliative care implies that these counselors experience their job being complex with many different tasks. The counselors try to take into account the children and their needs in their social environments, such as family and school. To reassure that they get the support needed from these environments the counselors try to support the parents in their parenting and also by informing the parents that informing and including the children in these situations has a positive impact on their development. Another important part of the counselors’ job is referring the children to different support groups or another alternatives for support. The counselors job is characterized by the system theoretical/holistic approach which possibly can by explained as a way to work with children but even parental needs in different social environments and on different levels. Some new problematic issues arose from the interviews, such as the contradictive relationship between the children rights to information and support and the rights of the parents to decide for their children, which invites to further discussion and research in the area.