During the last couple of years studies have shown that drug use among youths hasn’t decreased although the government of Sweden have added a strategy about alcohol, narcotic, doping and tobacco (ANDT) in 2011. There have been major studies about the subject. Despite this it has not been shown that any efforts have had an effect. The aim of this study was to examine school counsellors' vision on drug prevention in Swedish high schools and senior high schools. The method that has been used is qualitative interviews with six school counsellors with different experience and origin. The result showed that the school counsellors deemed drug prevention in schools to be insufficient. There is no defined method that all the schools implement and there are no internal surveys conducted. The main perception was that drug prevention work has to be done more continuously and that the school boarder needs to prioritize it.

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers upplevelse av sin arbetssituation i Barn och ungdomspsykiatrin. Detta utifrån frågeställningar kring deras syn på organisationen de arbetar i och hur de hanterar sin arbetssituation. I studien framkommer flera faktorer som alla påverkar kuratorerna och behandlas under följande övergripande teman: Upplevelsen av hård arbetsbelastning, Hantering och Upplevelsen av arbetssituationens utveckling. Studien är utförd genom fem semistrukturella intervjuer och har analyserats med hjälp av systemteori samt utifrån copingteori. Resultatet visar att kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin upplever en ökad arbetsbelastning på grund av resursbrist och ökat behov men även på skillnader mellan anställda inom olika delar av verksamheten. Kollegialt stöd inom organisation och upplevelsen av meningsfullheten med arbetet visar sig tydligt i resultatet.

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i skolan sedan 1955, däremot visade en nyligen gjord granskning av Skolinspektionen (2013) att lärare upplevde svårigheter när det kom till att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Granskningen visade också på ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna. Tidigare forskning menar att skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och betonar vikten av att negativa konsekvenser av pornografi diskuteras i skolan i ett led att främja jämlikhet och jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).Syftet med studien var att undersöka och analysera högstadielärares tankar om och erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisning, vilket stöd de kan erbjudas samt vilka förändringar de vill se i detta ämne.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes och empirin för studien har inhämtats genom åtta semistrukturerade intervjuer av högstadielärare som höll i sex- och samlevnadsundervisning. För att analysera datamaterialet valdes en tematisk analys som utfördes i enlighet med de sex steg Braun och Clarke (2006) beskrivit om tematisk analys. Resultat: Två huvudteman och fem underteman identifierades. Det första huvudtemat var Förklaringar till undervisningens utformning och genomförande med tre underteman media, skolklassen och läraren samt utmaningar och resurser. I studien framkom många olika förklaringar till vad som påverkar undervisningen, såsom relationen mellan lärare och elever, klassrumsklimat, elevernas förkunskap, det lättillgängliga internet, olika utmaningar informanterna ansåg sig ha samt vilka resurser som fanns alternativt inte fanns att tillgå. Det andra huvudtemat var Distinktion i undervisningen med två underteman lärarens interpretation och förändringar. Det framkom även i studien att det fanns stora skillnader i hur undervisningen bedrevs där skillnaderna visades i form av hur informanterna tolkade läroplanen, vad de ansåg vara viktigt att ta med i undervisningen samt vilka förändringar informanterna ville se i sex- och samlevnadsundervisningen.Slutsats: Informanternas erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen var överlag positiva. Man såg utmaningar i att undervisa om HBTQI, pornografi, samt normer om sex kopplat till kultur och religion. Stöd erhölls främst av kollegor och de förändringar som informanterna ville se handlade framförallt om tydligare kursplaner, kompetensutveckling samt ämnesövergripande arbete.

The aim of this study was to investigate how counselors at BUP describe their experiences of mindfulness training in the workplace. Using a qualitative approach with semi-structured interviews, we interviewed six social workers employed as counselors and therapists at a child and youth psychiatric center in south Sweden. The analysis was based on Antonovsky’s salutogenic approach and three key elements of his Sense of Coherence concept: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The social workers’ descriptions indicate that they describe that mindfulness training has strengthened all three elements of Sense of Coherence, in their professional roles. This was expressed as follows: 1) A strengthened awareness of thoughts and mental states increased comprehensibility, experienced as a heightened sense of focus and structure in performing work tasks. 2) The ability to stay present and relax improved manageability as a tool to cope with stress in challenging situations. 3) Focusing on the positive aspects of the work and the appreciation of small steps of progress increased meaningfulness.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna. Resultatet visar att majoriteten av de tidigare patienterna som deltog i studien är nöjda med det kuratorsstödet de fick under sin behandling och att det i viss grad hjälpte dem att ta sig igenom behandlingen. Ur enkätsvaren och intervjuerna har följande faktorer visat sig vara till hjälp under behandlingen: mellanmänsklig kontakt, uppmuntran och motivation samt förståelse och bekräftelse. Resultatet visar också att i de fall kuratorsstödet inte hjälpte så var anledningarna brist i kommunikation, missförstånd och oförståelse. I studien framkommer det att hälften av de tidigare patienterna som deltog i studien inte mottog något kuratorsstöd, och i slutdiskussionen förs en diskussion kring möjliga förklaringar till detta. Nyckelord:Behandling, brukarorienterad utvärdering, hepatit C, kuratorsstöd, kurator inom hälso- och sjukvård / The purpose of this study is to evaluate what significance the counselor support that has been offered previous patients, during the time they received medical treatment for hepatitis C, has had on their ability to get through the treatment. The counselor support that is evaluated is provided by the infection clinic in Malmö and the study includes previous patients. A user-oriented evaluation model is used in this study to capture the previous patients’ experiences, perceptions and views about the support. The studies theoretical framework includes interaction theories and coping theories. The empirical data has been collected through interviews with two counselors who work at the infection clinic in Malmö, interviews with five previous patients that had received counselor support and through a survey answered by the previous patients. The result shows that the majority of the previous patients that received counselor support were satisfied with the support and that it to some degree helped them to get through the treatment. Following factors have been identified to be of help during the treatment: the human contact, encouragement, motivation, understanding and confirmation. The result also shows that in those cases that the support did not help, the reason were deficient communication, misunderstanding and incomprehension. The study shows that half of the previous patients that participated in the study did not receive counselor support, and possible explanations for this are discussed in the last chapter of the study. Key words: counselor in health care, counselor support, hepatitis C, treatment, user-oriented evaluation

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?. Jag har använt mig av intervjuer och litteraturstudier som metod för att genomföra denna undersökning. Jag har intervjuat åtta olika informanter varav samtliga är rektorer inom grundskolan eller gymnasieskolan. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta kuratorer enligt rektorerna arbetar på ett traditionellt sätt, det vill säga nästan uteslutande med kurativa enskilda samtal. Kuratorn har dock kompetens för att arbeta med många andra metoder, vilket alltså inte görs i särskilt stor utsträckning. Detta tolkar jag i denna uppsats som att rektorerna anser att det sociala arbetet inom skolan är viktigt, men att det inte läggs ner tillräckligt mycket tid eller resurser för att kuratorn ska kunna arbeta på det sätt som faktiskt behövs inom skolan. Dessutom behöver skolledare förstå och utnyttja socionomens kompetens, och för detta anser jag att det behövs ett större politiskt stöd.

Bakgrund: Kuratorer inom hälso- och sjukvården har ett brett uppdrag och de beskrivs ofta behöva kämpa för sin jurisdiktion. Allt fler kuratorer tar nu på sig rollen som rehabiliteringskoordinator, en roll som i vissa viktiga aspekter skiljer sig från kuratorns. Det saknas idag forskning på hur detta uppdrag inverkar på kuratorernas yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvården som även arbetar som rehabiliteringskoordinatorer upplever detta dubbla uppdrag samt hur det påverkar deras yrkesroll. Metod: För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat och slutsats: Studien fann möjligheter, så som högre status, men även risker i form av bland annat fokusförflyttning, samt beskriver viktiga förutsättningar i kombinationen av de två rollerna där gränsdragning och tydlighet framstår som viktigt. / Background: Healthcare social workers (HSW) have a broad mission and are often described as having to fight for their jurisdiction. More HSW’s are now taking on the new role of Return To Work Coordinator, a role that differs in some important aspects from that of the HSW. There is currently a lack of research on how this new role affects the professional role of the HSW’s. Purpose: The aim of this study was to explore how healtcare social workers that also work as return to work coordinator experience this double mission and how it effects their professional role. Method: This was a qualitative study where five semistructured intervews were conducted. Results and conclusions: The study findings presents both opportunitys, such as higher status, risks, includig shift of focus, and prerequisites, boundary work and distinctness, forcombining the two roles.

Syftet med denna studie var att skapa en ökad förståelse för hur kuratorer inom den palliativa vården arbetar med närstående och patienter i sorg. Detta för att belysa kuratorns roll i att skapa en så god livskvalitet för patienten som möjligt. Min valda metodologiska ansats var kvalitativ och jag har genomfört semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fyra kuratorer inom den palliativa vården; en del av dem från ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) och en del från palliativa vårdavdelningar. För att analysera mitt empiriska material har jag använt professionsteori, sorgprocessteorier och en genom studier och litteratur etablerade beskrivning av kuratorers arbete inom hälso- och sjukvården. Resultaten som framkommit i studien är att kuratorerna i studien har en likartad bild av vad deras roll är. En faktor som framkom under intervjuerna var hur kuratorns professionella roll formas av kristeori. En annan faktor var att kuratorerna var medvetna om hur de formade sin roll i arbetet genom professionell handledning. I studien framkommer också hur beskrivningen av vad som krävs som kurator många gånger ligger närmre personlighetsdrag än inlärda metoder. / The aim of this study was to create a greater understanding for how counselors work within the palliative care with bereaved and patients in grief. The purpose was to highlight the counselor’s significance in creating an as good quality of life as possible for the patient. My chosen method was qualitative analysis through semi structured interviews. I have interviewed four counselors within the palliative care; some of them from advanced home care and some from palliative care units. To analyze my empirical data I used Professional theory, grief process theories and the through studies and literature established description of counseling work within the health care system. The results that emerged from the study was that the counselors in the study have a very similar idea of what their role is. One factor that emerged from the interviews was about how the counselor’s professional role was shaped by crisis theory. Another factor was that the counselors were actively aware of and shaped their professional role through professional guidance. The study also shows that the description of what is necessary as a counselor is closer to a description of personality than methods learned through education.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer i Region Skåne arbetar med patienter som har suicidtankar och med suicidprevention. Uppsatsen har tre frågeställningar: Hur arbetar hälso- och sjukvårdskuratorer med suicidprevention? Hur bemöter hälso- och sjukvårdskuratorer patienter med suicidtankar? Vilka strategier används av hälso- och sjukvårdskuratorer i arbetet med suicidprevention? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på olika sjukhus i Region Skåne. En intervju med en informant, chefskurator på ett av sjukhusen, utfördes. Tre teorier finns med i arbetet: existentialism, KASAM och tyst kunskap. Teorierna uppkom utifrån vår analys av intervjumaterialet då vi upplevde att kuratorerna använder sig av metoder i samtalet som går att koppla till existentialism och KASAM. Vidare visar resultatet att kuratorerna använder sig av en kombination av explicit och tyst kunskap när de arbetar suicidpreventivt. Resultatet visar också att de intervjuade kuratorerna på flera sätt använder sig av liknande sätt att bemöta patienter med suicidtankar. Tydliga riktlinjer från organisationen gällande hur arbetet med suicidprevention ska se ut saknas för majoriteten av kuratorerna. Slutligen fann vi att samtliga av de intervjuade kuratorerna önskar mer utbildning inom ämnet suicid. / This qualitative study aims to investigate how clinical social workers in Swedish hospitals work with patients who have suicidal thoughts and with suicide prevention. The essay poses three questions: How do clinical social workers work with suicide prevention? How do clinical social workers act in the room with a suicidal patient? What strategies do clinical social workers use in their work with suicide prevention? To answer the questions six semi-structured interviews were conducted with clinical social workers and one interview with an informant, at three different hospitals in the region Skane. Three theories are included: existentialism, SOC – sense of coherence and tacit knowledge. The theories emerged from our analysis of the empirical knowledge collected through the interviews. We found that the clinical social workes use methods that can be connected to existentialism and SOC when being confronted with suicidal thoughts. Furthermore, the result has shown that the clinical social workers use a combination of explicit and tacit knowledge. The result also shows that the clinical social workers use similar ways of acting when meeting patients with suicidal thoughts. The majority of the clinical social workers lacked clear guidelines from their organization on how to to work with suicide prevention. Finally, we found that all the interviewed clinical social workers wanted more information and training within suicidology.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer på ungdomsmottagningen upplever att deras kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ser ut och hur kuratorerna tillskriver betydelse av kunskap i bemötandet. Studien är av kvalitativ ansats, där resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med sju kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Sverige. Empirin analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman identifierades; Betydelse av kunskap i mötet med ungdomar, Kunskapssyn på funktionsnedsättning samt Förutsättningar för kunskapsanvändning. Resultatet analyserades med hjälp av begreppet kunskap samt handlingsutrymme, där resultatet visar på att kuratorerna besitter gedigen kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där den praktiska kunskapen tillskrivs mest betydelse. Kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har betydelse för att kunna hänvisa och remittera adekvat samt för att kunna anpassa bemötandet i samtal och miljö. Kunskap är också en förutsättning för förståelse över individens förutsättningar och att kunna ifrågasätta stereotyper och fördomar om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kunskapsanvändandet möjliggörs och begränsas av kuratorernas handlingsutrymme som villkoras av organisatoriska aspekter och samverkan med övriga vård- och stödinstanser. Kuratorerna jobbar inte utifrån något metod- eller kunskapsstöd avseende neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetet innebär mycket eget ansvar att själv reflektera och skaffa sig tillräckliga kunskaper om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning / The purpose with this study was to examine how counsellors at Swedish youth clinics experience their knowledge about neurodevelopmental disorders and how they describe the importance of knowledge when meeting youths. This is a qualitative study where the results are based on semi structured interviews with seven counsellors working at different youth clinics around Sweden. The empirics were analysed with a qualitative content analysis where three themes were identified: The importance of knowledge when meeting youths, View of Knowledge towards disability and Conditions for the use of knowledge. The results were analysed with the concept of knowledge and discretion, where the results shows that the counsellors have good knowledge about neurodevelopmental disorders where the practical knowledge was the most significant. Knowledge about neurodevelopmental disorders is important for the counsellors to be able to remit and refer adequately, also to adjust the meeting with the youths and in the environment. Knowledge is also important so the counsellors can understand the individual better and be able to question stereotypes and preconceptions concerning neurodevelopmental disorders. The use of knowledge is both possible and limited by the counsellor’s discretion, which is conditioned by organizational aspects and collaboration with other care- and support instances. The counsellors don’t work with any methodological- or knowledge-based support in terms of neurodevelopmental disorders and the work requires a lot of own responsibility to reflect and gain enough knowledge about neurodevelopmental disorders.