The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 – 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant’s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory. As a result from the interviews we’ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups. One of the greater conclusions we came to make, is that one key role is the differences between both work environments, both on a social and a structural level.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort. Den grundläggande problematiken i arbetet mot en god elevhälsa är dock samhället; ett samhälle där resurserna till det psykosociala välmående inom gymnasievärlden inte prioriteras. / From a social psychological approach, our aim with this study is to take advantage of student health care and support business activities and cooperation in a secondary school in a medium sized city. Using a qualitative method, we have conducted six individual interviews, one pair interview and an experiment. We have used the following theories: Group Psychology (Svedberg, 2007), the potential space (Winnicott, 1993), Youth of the future crisis (Cullberg, 2006), the concrete and abstract sociality (Asplund, 1987), the telling force (Crafoord, 2005), Emotion theory (Scheff, 1990). With these theories, we have tried to highlight difficulties, and provide an understanding of how the student's position in the school environment looks like and how to work within, and cooperation, student health care and support operations against a good student health appears. We have in the present study found that some types of problems and difficulties of student attention while others are forgotten. The fundamental problem at work against a good student health is society: a society where resources for the psychosocial well-being in the secondary world are not a priority.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems. The results of analysis show that counselors’ understandings of body fixation are constructed and perceived as a problem of body fixation which itself is part of a larger problem. Namely, the cause of body fixation is connected to a variety of factors such as poor self-esteem, parents’ behaviour in relation to their own bodies and the depiction of female body ideals in mass media, among others. Counselors meant that body fixation often becomes problematic as it drives young women to isolation and withdrawal from their social environments. The results reveal several similarities in relation to earlier research on the subject, and we conclude by presenting our own suggestions and ideas for future research within the subject, such as for instance increasing of the awareness of body fixation among young men. / Denna studie behandlar kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25 år. Tidigare forskning kring ämnet har framförallt belyst samhällets bild av kvinnokroppen genom de rådande kropp- och skönhetsidealen där ett smalhetsideal hör ihop med lycka och framställs som önskvärt. Forskning har visat att unga kvinnor som jämför sin egen kropp med andras ses ha en högre riskfaktor i att utveckla ett osunt förhållande till sin kropp som kan leda till ätstörningar. Datamaterialet för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio kuratorer inom ungdomsmottagning eller likvärdig mottagning, skola och primärvården. Resultatet förstods och tolkades med socialkonstruktivistiskts perspektiv utifrån Berger & Luckmann och Loseke´s socialkonstruktivistiska definition om hur ett socialt problem konstrueras. Resultatet av analysen visade att kuratorers uppfattning om kroppsfixering konstruerades och sågs som ett problem i och med att kroppsfixeringen ansågs vara en del av en större problematik. Orsaken till kroppsfixering berodde på en rad olika faktorer såsom dålig självkänsla, föräldrars beteende kring sin egen kropp, massmedias bilder av hur kvinnokroppen ska se ut m.fl. Kuratorerna uppfattade att kroppsfixeringen blev problematisk när den ledde till att de unga kvinnorna isolerade sig själva från sin sociala omgivning. Resultatet visade på många likheter med tidigare forskning som behandlat ämnet och avslutningsvis presenteras våra idéer till vidare forskning inom ämnet bl.a. att belysa kroppsfixering bland unga män.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad. För att ta redan på detta har jag gjorde en kvalitativ innehållsanalys av nio avidentifierade journaler. Resultatet visade på att de insatser som kuratorer arbetar med är följande: kartlägga, medvetenhetsgöra, förändra, meningsfullhet samt samordna. De arbetsmetoder som jag fann var motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). För att förstå materialet har jag använt mig av systemteori samt evidensbaserade metoder och olika kunskapsområden dit erfarenhetsbaserad kunskap hör till. Utifrån materialet är det svårt att säga om kuratorer arbetar mer utifrån erfarenhet än evidens dock kan man hävda att de använder båda arbetssätten i deras praktik. / Swedish medical counselors have for many years strived to get a professional certificate without any result. The Swedish National Board of Health and Welfare has now stated in a report (2014) that a professional certificate is necessary to strengthen patient safety and to improve professional skills. This study is a pilot study done in collaboration with Kuratorsklinikens research about evidence-based practice. The studies aim is to get a wider understanding in what methods and efforts counselors use when conducting a supportive session. Furthermore, the aim is to get a better understanding if their practice is based mostly on evidence or experience. The study contains nine anonymous medical patient journals and qualitative content analysis was used. The result showed that the efforts counselors work with are the following: mapping, awareness, change, meaningfulness and coordination. The methods found was motivational interviewing (MI) and cognitive behavioral therapy (CBT). To understand the material system theory was used as well as evidence-based methods and experience-based knowledge.

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ́ talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed. An interview method called thematically open interview was used to identify themes regarding aspects of gender in the school counsellors ́ everyday work. The theoretical perspectives that were applied during analysis were Judith Butlers ́ theory on gender performativity and Mimi Shippers ́ theory on gender hegemony. A qualitative data analysis was conducted using hermeneutic principles for interpretation. The results show that the school counsellors gave femininity and masculinity three different meanings, that gender influenced varying aspects of the counsellors work including the interaction with teachers, pupils, parents and principal and that indications of gender hegemony could be found in the stories told by four of the school counsellors. Further some school counsellors experienced gender as an obstacle to a larger extent than others. / Syftet med denna studie var att belysa skolkuratorer i Stockholm stads vardagliga arbete ur ett genusperspektiv genom att studera hur skolkuratorer talar om maskulinitet och femininitet. Målet var att nå kunskap om hur delar av skolkuratorernas vardagliga arbete influeras av genus ur skolkuratorns perspektiv. För att genomföra studien användes kvalitativa metoder. Sex kuratorer intervjuades, fem kvinnor och en man. En Intervjumetod kallad tematiskt öppen intervju användes för att identifiera teman beträffande olika aspekter av genus i skolkuratorernas vardagliga arbete. Under analysen tillämpades Judith Butlers ́ teori om genusperformativitet och Mimi Schippers ́ teori om könshegemoni. En kvalitativ dataanalys genomfördes med hjälp av hermeneutiska tolkningsprinciper. Studiens resultat visar att skolkuratorerna gav femininitet och maskulinitet tre skilda betydelser, att genus influerade olika aspekter av skolkuratorernas arbete inklusive deras interaktion med elever, lärare, föräldrar och rektorer och att det är går att se tecken som tyder på förekomsten av könshegemoni i fyra kuratorers berättelser. Vidare upplevde vissa kuratorer i högre grad än andra kuratorer att genus utgjorde ett hinder i det vardagliga arbetet.

Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning på en familjecentral i syfte att utvärdera vad föräldrarna på familjecentralen upplevde som bra och mindre bra i enskilda samtal med en kurator på verksamheten. Resultatet av enkäten var till största del positivt, vilket ledde till att kuratorerna på familjecentralen önskade öka kunskapen kring vad som varit bra, samt undersöka vidare vad föräldrarna upplever som mindre bra i samband med samtalen. På uppdrag av dessa kuratorer har denna studie utformats med syfte att öka kunskapen kring föräldrars erfarenheter i samband med enskilda samtal med en kurator på en familjecentral, med fokus på vad föräldrar upplever som resurser och hinder i samtalen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativ metod för att fånga föräldrars uppfattningar om de enskilda samtalen och för att få en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Empirin består av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har deltagit i enskilda samtal med en kurator på den aktuella familjecentralen. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av fyra teoretiska utgångspunkter vilka är Bernler och Johnssons teori för psykosocialt arbete, allians, empati samt aktivt lyssnande. Det slutgiltiga resultatet visar att det som föräldrar främst upplever som resurser i de enskilda samtalen är relationen till kuratorn, att få konkreta råd, tillgängligheten till kuratorerna och familjecentralen samt trivsamma lokaler. Resultatet som belyser hinder i samband de enskilda samtalen berör föräldrarnas önskan om att få prata med kuratorn på familjecentralen om fler ämnen än sitt barn och sin föräldraroll, att erbjudas uppföljning efter avslutad kontakt och att kuratorernas delade lokaler med öppna förskolan kan upplevas som besvärligt. Studiens slutsatser är att föräldrarna uppskattar familjecentralen och att verksamheten är en bra arena för socialtjänsten att arbeta förebyggande på. En annan slutsats är att föräldrarna uppskattar kombinationen av både få stöd och konkreta råd från kuratorerna samtidigt som de får formulera sina egna behov. Det finns även indikationer på att familjecentralen kan behöva utöka sitt stöd eftersom att föräldrar beskriver att de hade velat prata om annat än det som rör föräldraskapet. / During the fall of 2016, a survey was implemented at a family center with the purpose to evaluate what the parents who visited the family center experienced as positive and negative aspects during individual counseling with a social worker at the family center. The survey showed a positive result, which led to that the social workers at the family center wanted to increase the knowledge about which aspects the parent found positive. They were also keen on to investigate more closely if the parents experienced some negative aspects during the counseling. On behalf of the social workers at the family center, this study has been designed to increase knowledge about parents' experiences of individual counseling with a social worker, focusing on what parents perceive as resources and obstacles in the counseling. The material of the study has been gathered using qualitative methods to capture parents' perceptions of individual counseling and to gain a deeper understanding of these views. The material consists of eight semistructured interviews with parents who have participated in individual counseling with a social worker at the current family center. The collected material has been analyzed using four theoretical starting points which are Bernler and Johnssons' theory of psychosocial work, alliance, empathy and active listening. The final result shows that what parents primarily perceive as resources in the individual counselings is the relationship with the social worker, getting hands on advice, the access to the social workers and the family center, as well as the enjoyable premises. The result that highlights obstacles in the individual counseling concerns the parents' desire to talk to the social worker at the family center about more than just their child and parenthood, to be offered a follow-up after the contact has been completed and that the professionals shared premises with the open preschool can be problematic. The conclusions of the study include the fact that the parents appreciate the family center and that the family center is a good arena for social services to work preventively on. Another conclusion is that parents find that a combination of both support and concrete advice from the counselors as well as the possibility to formulate their own needs is an appreciated balance in the individual counseling. There are also indications that the family center may need to expand its support since parents describe that they wanted to talk about other subjects other than parenting.

Våld i nära relationer är ett folkhälso- och samhällsproblem som kräver insatser från flera verksamheter. Studiens syfte var att undersöka hur personal inom socialtjänst respektive hälso- och sjukvård upplever arbetet med kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Syftet var att genom en kvalitativ metod bidra med kunskap ur perspektivet från de yrkesgrupper som har ett ansvar att upptäcka våld samt stödja våldsutsatta kvinnor. Den empiriska datan samlades in genom intervjuer med sju respondenter och analyserades därefter utifrån en innehållsanalys. Respondenterna bestod av två socialsekreterare, två barnmorskor samt tre kuratorer inom den psykiatriska öppenvården. Resultatet tolkades genom systemteori och begreppen makt, normalisering och handlingsutrymme. Det framkommer i resultatet att vissa professionella tillfrågar alla klienter om våld i nära relationer, medan andra endast tillfrågar vid misstanke om våld. Det finns delade meningar om huruvida frågan om våld ska ställas direkt eller om man ska närma sig ämnet varsamt. Att ställa frågan om en kvinna är utsatt för våld upplevs vara svårt, på grund av en osäkerhet gällande hur de ska hantera svaret. Det upplevs finnas brister i det långsiktiga och det förebyggande stödet. De professionella upplever att våld i nära relationer är ett tabubelagt ämne i samhället, men att utbildning och samverkan anses främja arbetet. / Intimate partner violence is a public health- and social problem, which requires support from several organisations. The aim of our study was to examine how employees in social services and healthcare experience the work of detecting and supporting women who have been subjected to violence in an intimate relationship. The ambition was to contribute with knowledge, from the perspective of the professions that have a responsibility to detect domestic violence and support battered women, through a qualitative study. The empirical data was collected by interviews with seven respondents and analysed through a content analysis. The respondents were two social workers, two midwives and three counsellors within psychiatric outpatient care. System theory and the perspectives of power, normalization and discretion were used to analyse the result. The result shows that some professionals ask all clients about intimate partner violence, while others only ask if they suspect that a woman is being abused. The professionals’ opinions differ as to whether the question should be asked upfront or being approached more carefully. Some professionals state that asking a woman if she has suffered abuse is difficult, because of an insecurity regarding how they should proceed when they find out about the violence. There are perceived shortcomings in long-term and preventive support. The professionals find that violence in close relationships is a taboo subject in society, but that education and cooperation between organisations are considered to facilitate their work.

No description available.

Att arbeta inom synhabiliteringen som kurator idag är en komplex situation. Det gäller att kunna hantera olika typer av problem och att samverka med andra enheter. Att ha svåra samtal med barn om deras synnedsättning, stötta vårdnadshavare och hantera andra myndigheter är vanliga arbetsuppgifter för kuratorn inom synhabiliteringen. Kuratorns roll är att fungera som barn och vårdnadshavares stöd när det gäller skolsituationen. Det är många bitar som ska ordnas för att skolbarn med synnedsättning ska ges en rättvis, tillgänglig och delaktig skolsituation. I denna kvalitativa studie intervjuas fem kuratorer, inom synhabiliteringen i olika delar av Sverige, om sina kunskaper, upplevelser, erfarenheter och insatser till grundskolebarn med synnedsättning och kuratorns samverkansroll kring dessa barns situation i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är huvudsakligen Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, med komplettering av Foucaults maktteori. Resultaten visar att det finns ett stort behov av samverkan med skolan och andra enheter för att skolsituationen ska bli rättvis för elever med synnedsättning. Varje skolsituation för elever med synnedsättning är unik med många komplexa faktorer utöver rent pedagogiska och sociala som spelar in när det gäller samverkanspusslet. Resultaten tyder också på viss förekomst av samverkansproblem mellan myndigheter, vårdnadshavare och skolan, som kuratorn inom synhabiliteringen får hantera. / Working as a counsellor at low vision habilitation centres is a complex situation. It is important to be able to deal with different problems and collaborate with different actors in other sectors of the society. Having conversations with children about their visual impairment, supporting guardians and dealing with other authorities is common tasks for a counsellor at low vision habilitation centres. The counsellor acts as support for the child and the guardian regarding the child´s school situation. There are many pieces to be arranged to ensure that school children with visual impairment are given a fair, accessible and participatory school situation. In this qualitative study five counsellors are interviewed about their knowledge and experiences working in the Swedish low vision habilitation centres and their interventions to primary school children with visual impairment. The study is based on Bronfenbrenner's ecology system theory of development with complementing Foucault's power theory. The results show that there is a great need for collaboration between the school and other sectors for it to be fair for students with visual impairment. The results also find that there are some collaborative problems between authorities, guardians and the school, which the counsellor have to deal with.

The aim of this study was to investigate and analyze how counsellors in palliative care view their role as a counsellor and how they are affected by the emotional labor. The study is based on qualitative interviews with six counsellors that work in palliative care and a thematic analysis was used to analyze the interviews. The study is conducted in order to gain an understanding of how the counsellors view their professional role in the advanced healthcare at the home in palliative care as well as the impact the work has on the counsellors and what methods and support is available. Role theory and Hochschild's theory of emotional labor was used to analyze the result. The result shows that counsellors are secure in their role as a counsellor and that they find support in their colleagues and management. They handle their emotions by separating their personal selves from their professional selves. A big workload was among the things that was seen as a challenge. The things that the counsellors found giving with their work were satisfaction and excitement.