Tidigare studier visar på vikten av den initiala kontakten i en terapeutisk relation, bland annat eftersom patienten redan under det första mötet gör sin bedömning av terapeutens tillförlitlighet. Det initiala bandet mellan patient och terapeut är en av de grundläggande byggstenarna i en terapeutisk relation. När det kommer till hur en kontakt initieras mellan kurator och patient och vilken påverkan det kan ha på deras fortsatta kontakt verkar det dock finnas en brist på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kontakt mellan kurator och patient initieras samt hur tillvägagångssättet påverkar kontakten. Metoden som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar är semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från två olika regioner i Sverige. Materialet analyseras med en tematisk analys. Resultatet visar att kuratorer har olika uppfattningar om hur olika tillvägagångssätt påverkar kontakten mellan kurator och patient. Det framkommer att olika situationer kräver olika tillvägagångssätt för att initiera kontakt. Att patienten själv aktivt efterfrågar kuratorskontakt skapar bäst förutsättningar för en bra relation mellan kurator och patient, samt är betydelsefullt utifrån patientens självbestämmande och integritet. Denna uppsats bidrar till kunskap inom ett område som i stora drag verkar vara outforskat. Dock är det endast kuratorers uppfattningar som lagt grunden för vårt resultat. Vidare forskning skulle med fördel kunna fokusera på även patienters uppfattningar, för att skapa en större förståelse för eventuella följder av tillvägagångssätt för att initiera en kuratorskontakt.

Syftet med denna studie har varit att nå en ökad kunskap om skolkuratorers arbete på anpassad grundskola och vilka möjligheter de upplever att de har när det kommer till att ge eleverna som går där stöd. Vi har utifrån syftet genomfört en kvalitativ intervjustudie. Intresset för ämnet och inspiration till studien uppkom under socionomprogrammets verksamhetsförlagda utbildning där vi fick upp ögonen för elever på den anpassade grundskolan utifrån rollen som skolkurator. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua skolkuratorer verksamma på anpassade grundskolor i Sverige. Det empiriska material som ligger till grund för vår studie består av åtta semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i olika utsträckning arbetar med elever på anpassad grundskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med stöd av tematisk analys. Vi har använt oss av systemteori och den salutogena teorin om KASAM för att analysera vårt insamlade material. Av våra fynd framkommer det att skolkuratorernas egen vilja, personlighet och engagemang har betydelse för deras arbetssätt och uppgifter. Skolkuratorerna beskriver att de bland annat stödjer sina elever genom att handleda och utbilda skolpersonal samt samordna olika insatser kring eleverna. Resultatet visar även på att skolkuratorernas arbete på anpassad grundskola kännetecknas av mindre arbete på individnivå och färre enskilda samtal jämfört med arbetet på grundskola. Skolkuratorernas upplevda förutsättningar när det kommer till att stödja sina elever tycks avgöras av hur väl de kan samverka med andra aktörer kring eleverna. Det beskrivs också vara av stor betydelse att skolkuratorer på anpassad grundskola har ett helhetsperspektiv i sitt arbete för att kunna ge eleverna som går där det stöd som de behöver. Studiens slutsatser är att skolkuratorer på anpassad grundskola arbetar på många olika sätt för att ge sina elever stöd och att de har olika förutsättningar för att göra just detta. Slutligen vill vi då det under studiens gång uppkommit en fråga om eventuell underrepresentation av orosanmälningar kring eleverna inom den anpassade grundskolan skicka med det som förslag till vidare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt. Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd. Ytterligare slutsatser är att det inte finns några specifika signaler som barnen uppvisar vid den här problematiken, utan det kan vara inåtagerande likväl som utåtagerande signaler, samt psykosomatiska signaler. Barnen kan få både kort- och långsiktiga symtom i form av till exempel koncentrationssvårigheter, aggressivitet och passivitet. / The aim of this study is to research how school counselors note children that has witnessed domestic violence and how child psychiatry counselors perceive that children are affected by this. We have chosen to use a qualitative method and collect material from respondents through semi-structured interviews. According to previous research children can be adversely affected by witnessing domestic violence, as shown by the inward or outward behavior, and by the child experiencing somatic pains. The result from the respondents comply largely with the research regarding how children show that they aren’t doing well and how they can be affected both short and long term. The conclusions of this study show that children often are encountered by school counselors through a teacher or school nurse making them aware of a child that has problems, and that an empathetic counselor in an inviting environment creates security for the children. At times of referring the children further for necessary support and protection, there is a need for more resources. Further conclusions are that there are no specific signals that children exhibit at this problem, but it can be inward as well as outward behavior signals, as well as psychosomatic signals. The children can have both short and long term symptoms such as, for example, concentration difficulties, aggression and passivity.

Skolans miljö en är avgörande faktor för folkhälsoarbete, därför är hälsofrämjande arbete i skolan viktigt att belysa. Eleverna drabbas av stress, depressioner och ökade kunskapskrav. Bestämningsfaktorer som livsstil, trygga miljöer samt sociala nätverk påverkar en individs psykiska hälsa. Skolkuratorerna ansvarar mest av all personal på skolan för det hälsofrämjande arbetet. För att främja hälsan i skolarbetet är det av betydelse att identifiera hur skolkuratorerna arbetar.Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer i Eskilstuna Kommun arbetar med att främja psykisk hälsa för barn i årskurs 7-9. En kvalitativ studiedesign och en manifest innehållsanalys har använts för att uppnå syftet med studien. Skolkuratorerna i Eskilstuna kommun har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.Kuratorernas arbete styrs utifrån styrdokumentet Elevhälsan. Samarbete tillsammans med personal som skolsköterskor anses viktigt. Kuratorernas arbete med eleverna styrs kring helheten. Trivsamma miljöer, aktiviteter samt att umgås tillsammans med eleverna är något som är av betydelse. Akutsamtalen tar upp för mycket tid i det dagliga arbetet, vilket även tidigare studier belyser. Studiens slutsats visar att Elevhälsans alla resurser behöver vara mer tillgängliga på skolorna än de är i dagsläget. Den stora kuratorsträffen som sker månadsvis behöver också en samordnare för att ge den respons som behövs.

The study examines the role of the art-curator with the focus on how it have influencedand may influence the art-scene and the concept of art. The study is based onmaterial extracted from texts involving the art-debates around the role of the curator,published in media and in literature. The study looks at the subject throughthe perspective of authorship and risk-theories in social sciences, and with a crossdisciplinarypoint of view, which takes into consideration how the debate regardingthe art-curator relates to the contemporary media landscape and the overall field ofcultural production. The study shows examples on how the role of the curator havebeen and currently is debated and defined. Through examples it shows that thecurators role have been compared to other characters within and without the fieldof cultural production. The comparisons include, among other things, the role ofthe critic and the music-DJ, but also the role of the guard-keeper and the diplomat.The most problematic comparison is where it is compared to the contemporary conceptualartist. The study shows that the role of the curator is becoming graduallycloser to the role of other producers in the cultural and medial field. This alsomeans that art is increasingly considered to be a cultural and medial product, incontrast to the classical romantic perception of art.

Uppsatsen syftade till att belysa kuratorers erfarenheter av arbete med individer som har utmattningssyndrom. Sju kuratorer inom primärvården intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att kuratorernas erfarenheter av orsaker till utmattningssyndrom kunde relateras till både inre och yttre krav. Utmattningssyndromets ökning i samhället beskrevs bero på samhällsförändringar samt att många vill att allting i livet ständigt ska vara på topp. För att identifiera patientens behov beskrevs skattningsinstrument, diagnostisering, alliansbygge och kartläggning som viktiga delar. Avgörande för vilken metod och tillvägagångssätt som används var individens behov, kuratorns bakgrund och personliga egenskaper, den egna organisationen samt utvärdering av behandlingens effekt. Empowerment, KBT, mindfulness och samverkan med andra professionella beskrevs som användbara metoder och tillvägagångssätt i kuratorns arbete med patienter som har utmattningssyndrom. Informanterna beskrev att det tar lång tid för patienter med utmattningssyndrom att återhämta sig och att rutinen 8-10 samtal med patienten ofta inte är tillräckligt. / The aim of this study was to illustrate counselors’ experiences of working with individuals experiencing exhaustion disorder. Seven counselors working in primary health care were interviewed in a qualitative study. The results showed that the counselors’ experiences of causes to exhaustion disorder could be related to both external and internal factors. The increase of exhaustion disorder within society was ascribed to societal change and the demand to always be on top of things. To identify the patients’ needs questionnaires, diagnosis, alliance building and mapping were used. The method and approach used was determined by the patients’ needs, the counselors’ background, personal traits, organizational guidelines and evaluation of treatment results. Empowerment, CBT, mindfulness and cooperation with other professionals were described as useful counseling methods and approaches. Counselors described that the recovery for patients with exhaustion disorder takes time, and the routine of 8-10 meetings with the patient is often not enough.

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Syftet med studien var att undersöka vilka förklaringar kuratorerna anger till psykisk ohälsa bland ungdomar och hur de arbetar för att motverka psykisk ohälsa. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med kuratorer inom skolans elevhälsa, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet visar att kuratorernas förklaringar till psykisk ohälsa hos unga är individ-, familje-, relations- och skolrelaterade. Stressen att alltid vara tillgänglig via mobilen och destruktiva beteenden har stor betydelse för ungdomars psykiska ohälsa och stress. Skolans struktur utgör även en stor risk till psykisk ohälsa bland ungdomarna. Resultaten visar även att kuratorernas arbetssätt i form av ett professionellt bemötande och alliansbyggandet har stor betydelse för att ungdomarna ska uppnå psykisk hälsa. Samverkan samt främjande och förebyggande insatser på grupp, individ och samhällsnivå, är viktiga för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Studien indikerar att det finns ett behov för vidare forskning om psykisk ohälsa bland unga. / The study’s objective was to investigate counselors’ view of mental ill-health among young people and their work to prevent it. Eight qualitative interviews were conducted with counselors in schools, youth clinics, and youth psychiatry wards. The outcome shows that mental ill-health among young people relates to sense of self, family and relationship issues, and school related issues. The stress to always be accessible via mobile phones and other self-destructive behavior gravely impact youths’ sense of wellbeing. The educational system is also at risk of inducing mental ill-health among young people. Counselors’ ability to work with a professional approach and alliance building between young people is of great importance for the youths to retain their mental health. Preventative efforts at the individual, group, and community levels are important for helping adolescents with mental ill-health. This study indicates that further research on mental ill-health among young people is essential.

This study is based on six semi- structured interviews. The interviews have been conducted with six counsellors on six different schools who work with students from grade seven to last year in high school. Five of the schools are located in a large municipality and one school is located in a small municipality, all in Sweden. The aim of the study was to find out which are the main factors contributing to the stress of adolescents, from a counsellor's perspective and also examine if there are any gender differences when it comes to stress adolescents stress.   The collected material has undergone a thematic analysis. The thematization resulted in four themes, which the counsellors expressed that they considered to be the main factors to stress. The themes are  grading pressure, home environment, media stress and personal factors. These four themes are all linked to an over theme which are referred to asthe unachievable goals.  Based on the theme of personal factors, stress from a gender perspective will be discussed as a part of the theme, and how the result in this study about gender relate to previous research on the subject.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.