Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället. Det är ett enormt brett och tungt arbete men också med mycket glädje. Det som kuratorsarbetet syftar till, är att stödja patienten och de anhöriga genom att försöka förmå den äldre patienten och de anhöriga att orka leva så normalt som möjligt. Det är viktigt att kuratorn känner sig delaktiga i ett teamwork. Personalen som består av olika professioner arbetar i team. Kuratorn utgör den psykosociala kompetensen inom teamet, med kunskaper rörande samspelet mellan äldre patient och anhörigas psykiska och sociala situation. Kurator ansvarar för att dessa aspekter hos patienter och anhöriga intresserades och på lämpligt sätt utföras i geriatriska vården. Kuratorns utvecklingsmöjligheter finns det men beroende på i vilken organisation man tillhör har avgörande roll. Det är en fördel att arbeta som kurator med äldre patienter är att kuratorn har största möjliga tillgång till livsberättelser från levande människor.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning. Metod: En empirisk intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i fokusgrupper. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: resultatet visade att det fanns behov av en kurator som stöd och resurs för anhöriga, patient och personal. Att det fanns någon som kunde agera stöd och lyssna gav kraft och styrka. Det framkom även ett behov för personalen av utbildning i krishantering och stödsamtal. Slutsats: Det fanns fyra områden med behov en kurator: vara direkt stöd och resurs för anhöriga och patienter, vara stöd och resurs för personal, ansvara för debreifing samt ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishantering. / Background: At the emergency department there’s a large variation in patients with, clinical, social, and emotional needs but where the focus lays on the clinical work. The relatives are often neglected as a result of lack of time, resources and knowledge. The staff faces situations every day that would need reflection.  In some emergency departments a counselor works with the patient and relatives, based on holistic perspective. Aim: The aim was to investigate health professionals' perception of the need for a counselor at an emergency department. Method: An empirical interview with collection of data from focus groups. The analysis was done by a qualitative content analysis. Results: The results applied for a counselor to support and to be a resource for relatives, patients and staff.  Someone that could support and listen gave strength. At a daily basis the staff encountered situations that needed to be reflected upon. It also revealed a need for staff training in crisis management and counseling. Conclusion: Four categories emerged: to support and be a resource to the relatives and the patients, to support and be a resource to the staff, to be responsible for the debreifing and educate the staff in dialogue and crisis management.

<p>The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M. Sundblad, 2006). In our study we found out that the professionals thought the same thing and they meant that Internet and mobile telephones was the biggest problem for being stressed. We analysed the results with the help of Giddens (2007), Frank (2009) and Marmot (2006) theories. Giddens (2007) is saying that our society is changing and that we are becoming more self-centred individuals. He also says that our society is moving very fast and that the communications and information is spreading fast all over our world. Frank (2009) means that people are always comparing them self’s with people around them. It is the rich groups that are increasing the consumption in our society, not medium. Marmot (2006) is saying that people’s health has a big deal to do with if you are living among the same kind of people, with the same amount of  material welfare or not. If you have a lot of money and lives on a street with the same kind of people, you’re health will be better, then if it would be big differences among you. These aspects was something that we found out during our study, which the professionals did not mention, they blamed the medium for allot of the stress.</p>

Psykisk ohälsa hos unga är ett problem som ökar i dagens samhälle. För att främja en bättre psykisk hälsa hos dessa finns kuratorer på skolor, ungdomsmottagningar samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. I denna studie har frågorna ställts om kuratorernas bilder gällande de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa hos unga, eventuella könsskillnader samt resurser för att ge stöd. Utifrån sex intervjuer som genomförts med kuratorer på ovan nämnda arbetsplatser visade resultatet att många unga idag lider av problem i hemmet eller skolan, höga krav, depression, ångest, ätstörningar, självskadebeteende, arbetslöshet samt hemmasittande. Av dessa visade sig ätstörningar och självskadebeteende vara vanligast hos flickorna, medan istället hemmasittande och skoltrötthet dominerade hos pojkarna. Övriga orsaker var relativt jämnt fördelade mellan könen. Viktigt är dock att ta hänsyn till mörkertalet av dem som inte söker hjälp. I många avseenden behövde resurserna förbättras, framför allt i form av tid för ungdomarna samt för kompetensutveckling och handledning. / Mental illness among adolescents is a problem which increases in our society. By promoting a better mental health among these, there are social workers working at schools, Youth Clinics and psychiatry receptions for children and adolescents. This study asked the questions about which versions the social workers had about the most usual reasons for mental illness amongst adolescents, if the social workers had noticed any differences of the mental illness between young boys and girls and if the social workers thought that they had sufficient resources to offer the adolescents good help. By six interviews done with social workers on the workplaces above, the results showed that many adolescents today have problems at home or in school, problems with high claims on themselves, depression, anxiety, eating disorders, self-harm, unemployment and sitting at home. Of these reasons for mental illness, eating disorders and self-harm had been found to be most usual amongst the young girls, and sitting at home and school fatigue amongst the young boys. The other reasons for mental illness were pretty much the same amongst boys and girls. Still, it is important to take into account that there are hidden statistics of the young people who do not search for help against their mental illness. The resources needed to be improved in many aspects, mostly by more time by the social workers to help the adolescents and more skills development and tutoring for the social workers.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs. Resultaten visar att barnmorskorna hade ett barnperspektiv medan kuratorerna ett föräldraperspektiv. Dessa perspektiv avspeglar olika förhållningssätt inom den emotionella och juridiska diskursen. Trots olika inriktningar och respondenternas olika yrkesroller, hade respondenterna liknande föreställningar gentemot kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Ifrågasättande av dessa kvinnors föräldraförmåga återkom i alla intervjuer. I detta avseende såg respondenterna dessa kvinnor som avvikare från det ”normala”. Att tala om målgruppen påtalar respondenterna vara känsligt och även tabubelagt, då det för inte så många decennier sedan inte var lagligt för dessa kvinnor att skaffa barn och familj. Varken kuratorerna eller barnmorskorna hade egentligen någon utarbetad arbetsmetod för arbetet med gravida kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, utan arbetade mycket utifrån egna erfarenheter. Kuratorerna menade att barnmorskorna hade otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in adult habilitation and midwives in maternity clinics relate to and work with pregnant women with intellectual disabilities. The intention was also to examine the similarities and differences between the occupational groups. To conduct the study, we used qualitative methods. We interviewed two midwives at maternity clinics and three counselors in adult habilitation services. The interviews were analyzed by means of the theoretical concepts normality, legal discourse and emotional discourse. The results show that midwives had a child perspective while the curators had a parental perspective. These perspectives reflect different attitudes in the emotional and legal discourse. Despite the different approaches and respondents' various professional roles, the respondents had similar perceptions towards women with intellectual disabilities. Challenge of these women's parenting skills recurred in all interviews. In this regard the respondents saw these women as deviant from the "normal". To speak about the target group the respondents complains of being sensitive and even taboo when it is not so many decades ago, it wasn’t legal for these women to have children and family. Neither the curators nor the midwives really had any elaborate methodology for working with pregnant women with intellectual disabilities, but worked from their own experience. The curators implied that the midwives had insufficient knowledge of impairments.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer där deras beskrivningar av kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet. Vidare visar studiens resultat att skolkuratorer har varierande personlig distans till yrkesrollen. Detta tycks bero på att kuratorsrollen inte är särskilt definierad vilket ger kuratorer möjlighet att själva individuellt utforma yrkesrollen. Graden av personlig distans till yrkesrollen tycks avgöra i vilken utsträckning kuratorn behöver hantera de känslor som uppkommer i samtal med elever samt vilka konsekvenser detta får för kuratorns såväl som elevens välbefinnande. / The purpose of this study is to understand the relationship between school counselor’s self and their professional role, also how they manage feelings which emerges from dialogues with students. Moreover, the consequences for counselor as well as student well-being, due to emotional management, will be examined. This will be examined through eight qualitative interviews with school counselors whose description of the counselling profession will be in the spotlight. The interviews will then be put together and interpreted with the selected theories which seek to answer the question formulation. The theories that mainly are used to understand the empirics are ’emotional labor’ and social responsivity. Furthermore, the study’s result shows that school counselors have various distances between their selves and the professional role. This seems to depend on that the counseling role is not well defined, which give counselors the opportunity to individually shape the professional role. In which extension the counselor needs to manage their feelings seems to be determined by the extent of personal distance to the professional role and also the consequences this will have on the well-being of the counselor as well as the student.

Konstanz, Universiẗat, Bachelorarb., 2007.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers arbete med HIV- positiva personer, både vid beskedet och det fortsatta livet som HIV- positiv. Den medicinska forskningen om HIV går hela tiden framåt och i dagsläget är en HIV- diagnos inte en dödsdom vilket det var förr. Nu är den stora utmaningen för HIV- positiva personer att lära sig leva med HIV och där finns det stort behov av stöd. Dessvärre är den psykosociala forskningen om HIV inte alls lika utbredd som den medicinska.                                                                                                 Denna studie har genomförts genom sex kvalitativa intervjuer med kuratorer på tre olika mottagningar för HIV- positiva personer vidare har två kompletterande intervjuer genomförts med terapeuter på en organisation för HIV- positiva personer. Resultatet av denna studie visar att endast en av sex kuratorer vanligtvis medverkar vid beskedet. Kontaktspårning är den mest framträdande arbetsuppgiften, men det psykosociala omhändertagandet prioriteras av samtliga kuratorer. Kuratorerna upplever sitt arbete och betydelse som viktigt, allra mest för de patienter som inte har ett socialt nätverk eller någon närstående att prata med. Vidare visar studien att kuratorerna upplever de sociala konsekvenserna som svårare än de medicinska konsekvenserna som HIV medför. Slutsatsen är att kuratorerna arbetar med kontaktspårning, motivationsarbete och stöd. Kuratorerna anser att de har tid och möjlighet att tillgodose patienternas behov. Men rollen som sjukhuskurator visar sig innebära en del begränsningar innefattande bland annat begränsade öppettider, tidskrävande obligatoriska arbetsuppgifter som kontaktspårning. Kuratorerna hänvisar ibland till andra instanser som exempelvis organisationer om de anser att det finns resurser där som de själva inte kan erbjuda. Vidare visar studien att HIV- positiva personer upplever en mängd hinder i samhället. En del av dem är svåra för kuratorerna att ändra på då de kräver en attitydsförändring i samhället. Kuratorernas arbete och betydelse är oerhört viktig, framförallt för de patienter som isolerar sig från omgivningen och lever själva med HIV. För dessa personer är kuratorn den enda kontakten att tala med. / This study aims toincrease knowledge about counselors work with HIV-positiveindividuals, both while the news isbeing delivered and afterwards. Themedical research on HIV is constantly moving forward and in the current situation an HIV diagnosis is not adeath sentence like it wasbefore. The great challenge isnow for HIV-positiveindividuals to learn to live withtheir HIV andwhere there is great need of assistance. Unfortunately, the psychosocial research on HIV is not nearly as widespreadas the medical.                                                         This study was carried out by sixqualitative interviews with counselorsat three different clinics for HIV -positive people. Twoadditional interviews with therapists havebeen implemented in an organization for HIV-positive people. Theresults of this study show that onlyone of six counselors usually is involved in the delivery of the news to HIV- positive persons. Contacttracing is thepreeminent duty, but psychosocial care is priority for all counselors. Counselorsperceive their work and importance asmajor, most important for thosepatients who do not have a social network or a close person to talk to. The study also shows that the counselors are experiencing the social consequences as more severe than the medicalconsequences that HIV causes.                                                                                                                   The conclusionsof this study are that the counselors are working with contacttracing, motivational work and support. Counselors feel that they have time and opportunity to meet the needs of their patients. But it turns outto be some limitations for thecounselors working at hospitals. That involves limited hours, timeconsuming tasks thatrequired contacttracing. Counselors sometimes refer to other agencies suchas organizations if they believe thatthere are tasks they cannot offer. Furthermore, the study shows that HIV-positive people experience a variety of barriers in society and some of them are difficult for counselors to change becausethey require a change of attitude in society. Counselors workand importance isincredibly important, especially for those patients who isolate themselvesfrom the society. For those people,the counselor is the only person they might speak to.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.