The purpose of this Master thesis is to examine what knowledge and competence employers at public libraries apprehend that recent graduates of library and information science (LIS) have. We want to illuminate what qualifications employers demand and expect from LIS graduates and to what degree employers find that LIS graduates correspond to these demands. Our aim is also to see how these qualifications can be categorized and understood. Finally, we try to picture the employers’ apprehensions of the education received at LIS.As a method of gathering material for the analysis, we sent qualitative inquires with open questions to employers at public libraries in Sweden. The answers were analysed with a theory and a model to categorize the different qualifications. The results were compared with literature relevant for the subject. The conclusions are that many of the employers believe that recent LIS graduates lack the qualifications most wanted, which are mainly experience from library work, social competence, and knowledge about literature. The only qualifications that answer to the employers’ demands are those of information seeking and theoretical knowledge. Most employers think that LIS gives a basis for theoretical knowledge, but believe that the education also falls short. At the same time, some employers state that they don’t have enough knowledge about the education. The qualifications that employers’ demand from LIS graduates can be divided into different categories, and some of the qualifications fall into more than one category. This shows that the employers demand complex qualifications. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this Master’s thesis is to investigate how the transfer from academic studies into professional life is experienced in retrospect by professional librarians. The aim is also to examine in which context the studies in library- and information science in Sweden has been formed. To attain the purpose of the thesis four main questions is being asked: In which context has LIS-studies from the period 1993-2007 been formed? Which competence does the professional librarian consider to be the most fundamental in professional life? Does the professional librarian experience that the knowledge attained from LIS-studies is sufficient for the actual tasks? Which are the differences between tasks at different types of libraries? The study is performed through a questionnaire survey in which 94 professional librarians express their experiences of their LIS-studies in retrospect. The previous research brought up in the thesis is divided into four major themes: the transfer from academic studies into professional life, the librarian’s competence, the librarian’s competence from the employer’s view and present research. The theoretical framework revolves around the concepts of competence, knowledge and qualifications and is used as a tool to discuss the results of the survey. The results show that information competence is considered the most fundamental competence, as well as knowledge organization and pedagogy. Several respondents consider the education too theoretical and lacking practical elements, whereas a smaller group are against practice during studies. A predominantly large part of the respondents consider their competence sufficient. / Uppsatsnivå: D

Since redundancy is considered as just cause for dismissals, the employees protection of theemployment mostly lies in his or her right to redeployment. The requirement for the employee to beconsidered for such redeployment, and thus a continued employment, is that he or she must possesssufficient qualifications for the post in question. The employer has the right to set up qualificationrequirements relating to the employees’ personal attributes and it is the employer who does theassessment whether the qualifications are sufficient. The purpose of this thesis is to examine thelegal framework of the concept ’sufficient qualifications’ within 7 § 2 st. and 22 § 4 st in LAS, inorder to highlight the problems arising from the employers right to set up qualification requirementsrelated to personal attributes of managers. Secondly this thesis aims at investigate how requirementsrelating to personal attributes may lead to disadvantages for female managers, by analyzing thefinds from a gender perspective.In order to fulfill the overall purpose of this thesis, various methods have been used. Theessay mainly consists of a judicial inquiry intended to investigate de lege lata, and therefor thedoctrinal method has been used. The doctrinal method has been supplemented with qualitativeinterviews in order to get a deeper understanding for the managerial role.From the finds in this thesis it can be concluded that managers are poorly protected by therules according to LAS, because of the subjectivity related to the requirements of reliance betweenthe employer and the manager, which has proven to be significative for the managerial role. Equaltreatment between men and women is a well developed area with provisions regarding nondiscriminationset out in several sources of law, both international as well as in the SwedishDiscrimination Act. Despite the strong legal protection women are struggling to get access toleadership positions. Subjective elements tend to be influenced by the norms of society and thelabour market. Within the labour market there is a perception that men’s roles are more congruentwith the leadership role, which can result in prejudice against female leaders. Since the employer isallowed to demand requirements related to reliance, it seems that reliance trumps the legalprotection provided by both LAS and the Discrimination Act.

<p>SAMMANFATTNING____________________________________________</p><p>Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson</p><p>Professionalism i förskolan</p><p>År: 2007 Antal sidor: 35</p><p>_____________________________________</p><p>Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.</p><p>_____________________________________</p><p>Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.</p>

SAMMANFATTNING____________________________________________ Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson Professionalism i förskolan År: 2007 Antal sidor: 35 _____________________________________ Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. _____________________________________ Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.

Det finns en frustration över de höga erfarenhetskraven som ställs i platsannonser för personalvetare. Dagens platsannonser är mer komplexa och innehåller fler krav än vad de gjort tidigare. Arbetsmarknaden för personalvetare är i balans men trots det så kan det ta tid innan de får sin första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Studiens syfte är att undersöka erfarenhetskrav i platsannonser från offentlig och privat sektor riktat mot personalvetare med hjälp av frågeställningarna; Vilka erfarenheter är det som eftersöks?, Hur uttrycks erfarenhet i platsannonserna?, Hur motiverar arbetsorganisationer att tidigare erfarenhet eftersöks? Och Hur stämmer arbetsbeskrivningen och kraven på erfarenhet överens med funktionen/titeln?. Med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys undersöks likheter och olikheter i totalt 48 annonser, 24 från vardera sektorn. Resultatet visar att Brett HR-arbete och Arbetsrätt är de mest förekommande erfarenhetskraven och inom offentlig sektor ställs meriterande krav i större utsträckning än inom den privata sektorn. De allra flesta krav uttrycks dock som ett starkt kvalifikationskrav inom båda sektorer. Resultatet visar även att i platsannonserna kan kraven vara både högre och lägre än vad som förväntas utifrån funktionen/titeln på tjänsten.

Dagens dynamiska arbetsmarknad har utmanats av globalisering, digitalisering, teknisk utveckling och ett växande kunskapssamhälle, vilket har resulterat i utmaningar för arbetsgivare att förse sin organisation med kompetens. Utöver detta har lagändringar och konjunktursvängningar en betydelse för arbetsgivares möjlighet till kompetensförsörjning. En strävan efter ökad flexibilitet på arbetsmarknaden har sedan länge varit på tapeten – även på EU-nivå. Europeiska sysselsättningsstrategin, flexicurity, är ämnad att skapa balans mellan flexibilitet och trygghet och ligger till grund för en reformering av arbetsrätten; i synnerhet av anställningsskyddet och turordningsreglerna, vilka regleras i lagen (SFS 1982:80) om anställningsskydd (LAS). Men hur upplever privata arbetsgivare arbetsrätten med hänseende på kompetensförsörjning? En moderniserad arbetsrätt är ett aktuellt ämne och denna studie har som syfte att undersöka privata arbetsgivares upplevelser av huruvida LAS idag och den nya LAS-reformen påverkar deras möjlighe ttill kompetensförsörjning. I denna studie deltog nio privata arbetsgivare, från relativt små företag, för att bidra med deras perspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att skapa en djupare förståelse av informanternas upplevelser. Resultatet visar att det råder konsensus i hur informanterna bevarar kompetens i verksamheterna; detta sker genom att vara flexibla, ha en vänlig organisationskultur och tydlig kommunikation på arbetsplatsen. Överlag är alla informanter överens om att en ny arbetsrättslig lagstiftning, med ökad flexibilitet, skulle underlätta kompetensförsörjningen – trots att den nya reformen inte verkar kunna tillgodose deras behov av kompetensförsörjning fullt ut. Exempel på aspekter som presenteras som nackdelar med nuvarande LAS är svårigheter att bli av med anställda som inte presterar, att ett otillräckligt antal arbetstagare får undantas från turordningsreglerna i situationer av arbetsbrist och att det finns en oro att ha en övertalighet av arbetstagare. För att inte riskera övertalighet och för att skydda sin organisation mot konjunktursvängningar, väljer majoriteten av informanterna tidsbegränsade anställningar som en anställningsform i sina organisationer. Denna anställningsform har resulterat i att informanterna har kunnat anpassa personalomsättningen efter deras behov. Potentiella nackdelar med den nya LAS-reformen uppges vara svårigheter att turordna kompetens, då det i det nya LAS-förslaget kommer vara viktigare än arbetstid vid situationer av arbetsbrist. Möjligheten att kunna undanta fem personer uppges vara för få – om än bättre än två, vilket gäller för dagens LAS. Vidare visar resultatet att det finns motsättningar till att behöva kompetensutveckla alla arbetstagare som varit anställda längre än sex månader – oberoende av hur organisationens omsättning ser ut.

Over the past few years, there has been a surge in literature regarding the digital transformation. Its popularity derives from the tremendous potential it has proven in production companies, in previous studies. This has increased its attention among actors within the industrial business area. Despite this overwhelming popularity, the literature does not address the research area in relation to the slow-moving pulp and paper industry. At the same time, incumbent companies within the industry have proven to be incapable of adopting the digital transformation in the rapid pace of today’s volatile environment. This research therefore intends to investigate the crucial factors an incumbent company within the pulp and paper industry needs to adopt to achieve a higher absorption of novel digital trends.  In order to investigate the subject, a qualitative case study was applied to a company within the category. The material was retrieved through semi-structured interviews with relevant actors within the case company and analyzed through thematic analysis. This revealed nine clearly outlined themes of insufficient corporate infrastructure that emphasizes essential organizational capabilities. These findings suggest that there are a number of capabilities that leaders and decision-makers need to adopt in order for the organization to conduct a more efficient and sustainable approach of digital transformation. This research therefore proposes a framework with outlined leadership capabilities to consider in transformation initiatives, within the pulp and paper industry. The framework will help leaders in shaping the process of implementing and maintaining digital transformation. These capabilities stimulate the support activities, which are the surrounding procedures and activities that support the organization in transformation initiatives, and are imperative for an organization to possess within the given context. By reducing the ambiguity and resistance to change the framework will help leaders in improving the decision making of transformation initiatives. The ultimate goal is to establish a unified organizational vision, based on digital transformation, to strengthen the overall long-term sustainability. / Tidigare studier påvisar att digital transformation blivit ett allt vanligare forskningsområde. Detta på grund av de positiva effekter transformationen medfört inom ett flertal produktionsföretag. Konceptet har ökat uppmärksamheten inom industrisektorn, där det nu blivit allt vanligare att anamma digital transformation. Trots denna trend uppvisar befintlig litteratur en avsaknad av studier inom forskningsområdet, i relation till den långsamt rörliga kartong- och massaindustrin. Samtidigt påvisar etablerade företag inom industrin en brist på förmågan att anpassa sig till den digitala transformationen. Denna forskningsstudie syftar därför till att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för ett företag inom kartong- och massaindustrin att anamma i strävan att uppnå en högre absorption av nya digitala trender. För att undersöka ämnet genomfördes en kvalitativ fallstudie hos ett företag inom kartong- och massaindustrin. Materialet erhölls via semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer inom fallföretaget och analyserades med hjälp av tematisk analys, vilket visade på nio tydliga teman i form av bristande infrastruktur. Detta resultat tyder på att ledare och beslutsfattare behöver besitta ett visst antal kvalifikationer för att organisationen ska kunna uppnå en mer effektiv och hållbar digital transformation. Denna studie har därför upprättat ett tydligt ramverk med definierade kvalifikationer som ledare bör eftersträva vid digital transformation inom kartong- och massaindustrin. Ramverket är avsett att användas som stöd för ledare vid implementering och upprätthållande av transformativa initiativ. Genom att stimulera viktiga stödfunktioner med hjälp av dessa kvalifikationer kan den organisatoriska tvetydigheten och acceptansen för sådana initiativ öka. Det ultimata målet är att etablera en enhetlig organisatorisk vision, baserat på digital transformation, för att stärka den övergripande långsiktiga hållbarheten.