No description available.

Förändringar i personalvetarens arbete har gett upphov till spänningar mellan ekonomiska och humanistiska intressen, mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt mellan den kompetens arbetsgivaren kräver och den befintliga kompetens personalvetarna besitter (Löfgren Martinsson, 2008, 12). Denna studie ämnar, genom intervjuer med personalvetare och HR-chefer, undersöka hur kraven på formell kompetens kommer till uttryck för personalvetare. Om dessa krav ligger i linje med vad yrkesverksamma personalvetare upplever är av vikt i det vardagliga arbetet samt om  utbildningen täcker in de efterfrågade kompetenserna som personalvetare samt HR-chefer upplever krävs i arbetet. Resultatet visar, att kraven på efterfrågad kompetens skiljer sig åt beroende på vilken nivå personalvetarna är verksamma. Efterfrågad kompetens på operativ nivå, såsom grundläggande kunskaper i beteendevetenskap och arbetsrätt, analytisk förmåga, samarbetsförmåga och kommunikativförmåga med flera, överensstämmer med den kompetens som yrkesverksamma personalvetare upplever är av vikt för arbetet på en operativ nivå. Dock ansågs inte dessa kompetenser tillräckliga för avancemang till högre positioner på strategisk nivå, då ytterligare kompetenser, som strategiskt tänkande, affärsmannaskap och finansiell kunskap upplevdes krävas för arbetet. Resultatet visar att respondenterna upplevde att utbildningen tillgodoser blivande personalvetare med kompetens för arbete på operativ nivå, men brister i att uttrusta studenterna med den kompetens som krävs för arbete på strategisk nivå.

<p>Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag använder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare får därför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig länk utifrån verksamheten i stort och inte bara utifrån det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan därför få ödesdigra konsekvenser för såväl projektet som hela verksamheten. Tvärtom får en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser. Vad är det då som har betydelse för att bli rekryterad till en projektledartjänst? Tidigare undersökningar har visat att utseendet generellt har betydelse. Dessutom har en annan undersökning som genomförts av studenter vid Karlstads universitet år 2005 visat att kraven som ställs på projektledare är många och höga.</p><p>Undersökningen som genomfördes av studenter vid Karlstads universitet väckte ett intresse att ta vid där den undersökningen slutade. Om kravprofilerna är högt ställda, hur görs då urvalet bland de sista kandidaterna som är kvar och vad är det som prioriteras bland kraven? Går det att avgöra om det är rätt person som anställs? Frågan vi ställer oss i vår undersökning är; vilka kvalifikationer anges som förutsättningar vid anställning av projektledare enligt rekryterare och projektledare och hur överensstämmer dessa angivna kvalifikationer? För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört en kvalitativ undersökning, bestående av åtta intervjuer inkluderat av såväl fyra rekryterare som fyra projektledare. En jämförelse av rekryterarens och projektledarens synsätt bidrar till att kvalifikationer till projektledaryrket tydligare utkristalliseras. Syftet blir därmed att beskriva och jämföra rekryterarens och projektledarens uppfattningar kring betydelsefulla kvalifikationer som ligger till grund för rekrytering av projektledare.</p><p>Respondentgruppernas resonemang kring viktiga kvalifikationer för projektledaryrket visar på en relativt samstämmig syn. Det finns inga stora markanta skillnader i deras åsikter. Det resultat som framkommer i undersökningen visar på att personliga egenskaper utgör en viktig kvalifikation då en projektledartjänst ska tillsättas. Några av de mest betydelsefulla egenskaperna som båda parter nämner är att projektledaren bör vara drivkraftig och en god kommunikatör. Han eller hon måste våga ta för sig och stå på sig. Därtill måste projektledaren även ha viljan och förmågan att framföra rätt budskap till rätt person. Dock har även formell utbildning och arbetslivserfarenhet betydelse men i olika stor utsträckning.</p><p>Betydelsefulla kvalifikationer vägs emot varandra beroende på vad det är för projektledartjänst. Det gör därmed att personliga egenskaper väger tyngre ibland, medan det i andra fall kan vara arbetslivserfarenhet eller utbildning som prioriteras. Kvalifikationerna är i olika grad lämpliga i förhållande till den specifika projektledartjänsten. Vi anser därför att det måste råda en balans mellan olika kvalifikationer för att arbetsuppgifter och samspel i organisationen ska kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Mönstret som då uppstår kan därmed säga något om hur individen kommer att prestera i sin yrkesroll. Vi bedömer det som så att det därmed blir viktigt att se till många olika delar för att kunna avgöra lämpligheten för den specifika tjänsten, inte att fokusera på ”rätt” utbildning, ”rätt” arbetslivserfarenhet eller ”rätta” egenskaper.</p>

Undersökningen är en kvalitativ studie som studerar vad skolorna anser behövs för yrket elevassistent och dess uppdrag. I uppsatsen lyfts 40 annonser fram från skolor som söker elevassistenter. Rådata, vilka kvalifikationskrav som skolorna formulerar i sina annonser, sorteras, kategoriseras och bearbetas med en innehållsanalytisk metod. Skolorna i studien förstås som rationella aktörer utifrån teorin om rationella val. Annonserna reflekterar vad den anställdas kompetens bör vara för att utgöra maximal nytta enligt skolan och studeras med ett perspektiv analytiskt förhållningssätt som symptom över vad skolorna anser är nödvändigt för att klara av yrkets uppdrag. Resultatet av undersökningen visar att drygt en fjärdedel av skolorna inte hade krav på utbildning. Ungefär hälften av skolorna begärde specifik eller övergripande erfarenhet/kunskap hos den sökande. Utifrån resultatet i denna studie anges det att en del svenska skolor idag har olika syn på behörighetsbehovet hos yrket elevassistent och verkar behöva tydligare ramar för yrkesrollen samt uppdraget.

The subject of this paper is the library job market in Sweden 1975-1995. Job advertisementsin the periodical of DIK Association (the Swedish federation for occupational groups thatworks with documentation, information and culture) have been studied.1975, 1980, 1985, 1990 and 1995 there were 2 170 advertisements of situations for librarians.They have been examined with focus on the following:situation description:qualifications requested:• type of library• size of municipality•county• hours per week• duration• designation• tasks• education• knowledge of languages• knowledge of specific subjects• knowledge of computers• experience• driving licence, carStatistics have been made. The figures of the five years have been compared to give a pictureof the development.The results have also been compared with what has been written about the changes that arehappening on the labour market in general, and similarities and differences have been pointedat.

This thesis aims to investigate the signification of qualification requirements that an employer imposes for resettlement in redundancy dismissals. Furthermore the aim is to examine how the requirement relates to the development of society and highlight possible consequences for the employment protection. To determine applicable law a legal dogmatic method is used. This method is supplemented with a sociological perspective to illustrate the connection between the application of the requirement and the development from an industrial society to a knowledge society. Based on this thesis, following conclusions were drawn. In the assessment of the requirement the Labour Court takes into account whether the requirement is reasonable, substantially and non-discriminatory. The requirement is a minimum criteria where the worker meets the same requirements as a new employee, and that is generally imposed on the current post. However, essential factors such as company size, financial situation, if the post in question is of a specialized nature, matters for the assessment. The Labour Court also reason about what would be a reasonable period of apprenticeship, which differs from case to case. What constitutes a reasonable time will depend partly on the above facts and also on the employee's ability to learn based on previous qualifications. Regarding the concept of qualification formal, informal and personal qualifications are included. In formal qualifications education, certifications and language skills are counted. The informal requirements consist of practical experience and the personal requirements include physical, mental abilities, behavior and personal suitability. During the later period of LAS the largest proportion of cases that investigates sufficient qualifications consists of education requirements, compared to the earlier period when practical experience was dominating. Today there are also fewer workers that fulfill the condition than during the early years of LAS and the most common reason is lack of education. The opinion that education is of importance to achieve the competence required in today's production efficient society leads to qualified jobs and a higher standard of qualification requirements. There is a clear connection between education and employment. Among the less educated; older and foreign-born people are overrepresented. The level of education also differs between the various sectors and between different classes. Even young people without secondary education, young people with disabilities and foreign-born youths are particularly vulnerable to being caught in long periods of unemployment. In summary, these groups tend to be marginalized and get a protection that does not provide the same conditions as if they were higher educated, Swedish-born and from a privileged class.

The study has examined how some immigrants have managed to reestablish their professional careers in Sweden. Through in-depth-interviewing with six immigrant informants representing different genders, age and professional experience the process of successfully reestablishing a career within the same professional area in Sweden as in their native country is examined. The study looked at structural and individual possibilities and obstacles which affected the individual. In addition the study looked at the personal characteristics and strategies used by the informants to overcome and succeed in adapting and reestablishing their working life.  The study has drawn on human capital and social capital theory for a basic understanding of how education and skills affect. In addition the informants have surpassed structural barriers affecting many other immigrants. Firstly it is suggested that we need to look at how transitions, such as migration, affect different people. Secondly the theoretical concepts of self-efficacy and human agency are also proposed as important to understand more about the factors involved when immigrants try to reestablish themselves successfully in working life in a new country. / Studien har undersökt hur några invandrare har klarat av att återetablera sin professionella karriär i Sverige. Genom att djupintervjua sex personer från olika invandrarkategorier som representerar olika kön, ålder och yrkesområde undersöks processen som har lett dessa personer till att klara av att återetablera sig inom samma yrkesområde i Sverige som de haft i hemlandet. Studien poängterar strukturella och individuella möjligheter och svårigheter som har påverkat individen. Vidare tittar studien på personliga karaktärsdrag och strategier som användes av informanterna för att nå framgång i anpassning och återetablerande av arbetslivet. Studien hänvisar till både social och humant kapital teori för en basförståelse av hur utbildning och färdigheter påverkar. Informanterna har dessutom passerat strukturella barriärer som påverkar många andra invandrare. För det första föreslås det att vi behöver titta på hur transitioner, så som migration, påverkar olika människor. För det andra lägger studien fram de teoretiska koncepten ”self-efficacy’ och ’human agency’ som viktiga i förståelsen av faktorer som påverkar när invandrare försöker återetablera sitt arbetsliv på ett framgångsrikt sätt i ett nytt land.

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag använder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare får därför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig länk utifrån verksamheten i stort och inte bara utifrån det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan därför få ödesdigra konsekvenser för såväl projektet som hela verksamheten. Tvärtom får en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser. Vad är det då som har betydelse för att bli rekryterad till en projektledartjänst? Tidigare undersökningar har visat att utseendet generellt har betydelse. Dessutom har en annan undersökning som genomförts av studenter vid Karlstads universitet år 2005 visat att kraven som ställs på projektledare är många och höga. Undersökningen som genomfördes av studenter vid Karlstads universitet väckte ett intresse att ta vid där den undersökningen slutade. Om kravprofilerna är högt ställda, hur görs då urvalet bland de sista kandidaterna som är kvar och vad är det som prioriteras bland kraven? Går det att avgöra om det är rätt person som anställs? Frågan vi ställer oss i vår undersökning är; vilka kvalifikationer anges som förutsättningar vid anställning av projektledare enligt rekryterare och projektledare och hur överensstämmer dessa angivna kvalifikationer? För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört en kvalitativ undersökning, bestående av åtta intervjuer inkluderat av såväl fyra rekryterare som fyra projektledare. En jämförelse av rekryterarens och projektledarens synsätt bidrar till att kvalifikationer till projektledaryrket tydligare utkristalliseras. Syftet blir därmed att beskriva och jämföra rekryterarens och projektledarens uppfattningar kring betydelsefulla kvalifikationer som ligger till grund för rekrytering av projektledare. Respondentgruppernas resonemang kring viktiga kvalifikationer för projektledaryrket visar på en relativt samstämmig syn. Det finns inga stora markanta skillnader i deras åsikter. Det resultat som framkommer i undersökningen visar på att personliga egenskaper utgör en viktig kvalifikation då en projektledartjänst ska tillsättas. Några av de mest betydelsefulla egenskaperna som båda parter nämner är att projektledaren bör vara drivkraftig och en god kommunikatör. Han eller hon måste våga ta för sig och stå på sig. Därtill måste projektledaren även ha viljan och förmågan att framföra rätt budskap till rätt person. Dock har även formell utbildning och arbetslivserfarenhet betydelse men i olika stor utsträckning. Betydelsefulla kvalifikationer vägs emot varandra beroende på vad det är för projektledartjänst. Det gör därmed att personliga egenskaper väger tyngre ibland, medan det i andra fall kan vara arbetslivserfarenhet eller utbildning som prioriteras. Kvalifikationerna är i olika grad lämpliga i förhållande till den specifika projektledartjänsten. Vi anser därför att det måste råda en balans mellan olika kvalifikationer för att arbetsuppgifter och samspel i organisationen ska kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Mönstret som då uppstår kan därmed säga något om hur individen kommer att prestera i sin yrkesroll. Vi bedömer det som så att det därmed blir viktigt att se till många olika delar för att kunna avgöra lämpligheten för den specifika tjänsten, inte att fokusera på ”rätt” utbildning, ”rätt” arbetslivserfarenhet eller ”rätta” egenskaper.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.