Traditionellt inom området för kvalitetsteknik har fokus legat på de så kallat "hårdare delarna" såsom statistisk uppföljning av processer, mätningar och problemlösningsmetoder. Tidigare forskning har identifierat att en av de huvudsakliga orsakerna till att kvalitetsinitiativ inte når framgång är att organisationen misslyckas med att skapa en kultur som stödjer förbättringsarbetet. Trots att kultur identifierats som en nyckel till framgång finns det en kunskapslucka kring hur och om kultur, och då kanske främst kvalitetskultur, kan skapas. Kultur består till stor del av dess värderingar och att dessa är accepterade av medarbetarna. Den här studien syftar till att bidra med kunskapsutveckling kring hur metoden Appreciative Inquiry (AI) kan användas i praktiken i organisationers arbete med värderingar och kultur, och identifiera möjliga effekter av detta. En deskriptiv fallstudie genomfördes inom en organisation i södra Sverige, genom två dialogbaserade workshops, en enkätstudie och dokumentstudie. Resultatet visar att AI är en metod som möjliggör strukturerad dialog gällande värderingar och beteenden kopplade till dessa. Vidare bidrar metoden till att levandegöra en organisations värderingar genom att medarbetare både upplever och uppvisar en förändring gällande enighet och förståelse för värderingarna inom den studerade organisationen. / Through tradition there has been a focus on "hard values" within total quality management, for an example statistical process measurements and problem-solving techniques. Research identifies the failure to create a supportive culture for improvements as one of the main reasons why organizations fail in their quality management initiatives. Despite the knowledge that culture is a mayor key to success, there is a gap of knowledge to how, and even if, it is possible to create a supportive quality culture. What defines culture is to a large extent the values it is based up on, and that the coworkers within an organization take ownership of these values. The purpose of this research is to contribute with knowledge towards how Appreciative Inquiry (AI) can be used within organizational work with values, culture, and to identify possible effects, if any, of the method. An explanatory case study at an organization in the south of Sweden was conducted through two dialogue-based workshops, an online survey, and a document study. The result shows that AI creates a structured dialogue about values and value-related behaviors and succeeds in bringing organizational values to life. This is shown though both the perceived and demonstrated changes within coworkers, towards being in agreement and understanding the values within an organization. / <p>20180627</p>

Enligt forskning är ständiga förbättringar ett väsentligt element i olika kvalitetsledningssystem, medan arbete med ständiga förbättringar i organisationer har undersökts vara ofta för begränsat i omfattning och svårt att hålla igång. Därmed var syftet med denna studie att bidra med kunskap om hur organisationer kan arbeta för att hålla ständiga förbättringar igång. Det empiriska materialet samlades in med kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer av sju ledare som representerar till-verkande företag antingen i Sverige eller i Finland. Dessa företag har tagit i bruk Lean management och arbetar med ständiga förbättringar framgångsrikt. Resultatet visade att de studerade organisationerna har sina unika sätt att arbeta med och hålla igång ständiga förbättringar, även om det finns likheter. Enligt de studerade organisationerna gällde de mest viktiga faktorer som möjliggör att hålla igång ständiga förbättringar ledarskap, ledaregenskaper och strategisk planering; processer, arbetssätt och verktyg; samt arbetsmiljö och kultur. Kritiskt för att hålla igång ständiga förbättringar är att ledare prioriterar ständiga förbättringar och visar sig prioriteten på flera olika sätt, visade resultatet. Engagemang för ständiga förbättringar på lång sikt är nödvändigt och kan tränas upp. Medan viktigt för ständiga förbättringar är att alla arbetar med gemensamma praktiker, viktigt för att hålla igång ständiga förbättringar är att engagera medarbetare i att använda sina kompetenser till att utveckla dessa praktiker. Det finns olikheter i hur de studerade organisationerna ser att deras arbete med ständiga förbättringar skulle se ut om de hade de bästa möjligheterna att arbeta med ständiga förbättringar. Här hittades det också dock några liknande teman. I studien drogs slutsatsen att ständiga förbättringar har anpassats efter behoven och omständigheterna i organisationerna. Att utveckla praktiker själv är ett medel för att överföra principer som stödjer ständiga förbättringar i handling och att utveckla kulturen gentemot dessa värderingar och principer. För ett framgångsrikt arbete med att hålla igång ständiga förbättringar är det viktigt att utforma och utveckla strukturer och praktiker i anslutning till organisationens strategiska objektiv så att man beaktar organisationens kontext. / According to research, continuous improvement is an essential element of different quality management systems, while work with continuous improvement in organizations has been studied to be frequently too limited in scope and difficult to sustain. Therefore, the purpose of this study was to contribute with knowledge on how organizations can work to sustain continuous improvement.   The empirical data was collected through qualitative, semi-structured interviews of seven leaders representing manufacturing companies either in Sweden or in Finland. The companies have adopted Lean management and work with continuous improvement successfully.   The results showed that the studied organizations have their unique ways of working with and sustaining continuous improvement, even though there are similarities. According to the studied organizations, the most important factors that enable sustaining continuous improvement were related to leadership, leadership attributes, and strategic planning; processes, techniques, and tools; as well as working environment and culture. The results showed that critical for sustaining continuous improvement are leaders prioritizing continuous improvement and manifesting the priority through several ways. Commitment to continuous improvement in the long term is vital and can be trained. While everyone working along with shared practices is important for continuous improvement, involving employees to use their capabilities to develop these practices supports sustaining continuous improvement. The studied organizations have differences in how they see that their work with continuous improvement would look like if they had the best opportunities to work with continuous improvement, even though some similar themes were found. The study concluded that continuous improvement has been adapted to the needs and situations of the organizations. Self-developed practices are means of putting the principles supporting continuous improvement into practice and developing the culture towards the values and principles. For a successful work with sustaining continuous improvement, it is important to build and form structures and practices in alignment with the strategic objectives of the organization, taking into account the organizational context. / <p>2018-06-27</p>

Den arbetsrelaterade ohälsan i landet har blivit ett växande problem generellt. Bland veterinärer upplevs arbetsbelastningen vara hög, det är många som funderar på att byta yrke och självmordsfrekvensen är högre än för andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att bidra till ökad kunskap om både intern och extern kundtillfredsställelse inom djursjukvården genom att undersöka hur tillfredsställda djurägare är med veterinärbesöken och hur tillfredsställda veterinärerna är med sin arbetsmiljö, samt att identifiera möjliga förbättringsåtgärder för dessa områden. Den teoretiska referensramen utgick från offensiv kvalitetsutveckling, via kundtillfredsställelse och arbetsmiljö generellt, för att därefter mer specifikt beskriva arbetsmiljö och kvalitet inom djursjukvården, samt kommunikation mellan veterinär och djurägare. Det vetenskapliga förhållningssättet för studien var hermeneutik med en abduktiv ansats. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en fallstudie vid en distriktsveterinärmottagning med insamling av både kvalitativa och kvantitativa data. Djurägartillfredsställelsen undersöktes med en enkät, som översattes från engelska, och telefonintervjuer. Veterinärernas tillfredsställelse med arbetsmiljön undersöktes med fokusgruppintervjuer och en enkät som författaren skapade utifrån den teoretiska referensramen. Veterinärer vid ytterligare en mottagning fyllde också i enkäten och fungerade som kontrollgrupp. Den insamlade empirin analyserades kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visade att djurägarna i väldigt hög grad var tillfredsställda med veterinärbesöken, med undantag för diskussion om, och förståelse för, besökets kostnader. Veterinärerna var i hög grad tillfredsställda med sina arbeten och sitt yrke, samtidigt som de var missnöjda med arbetsbelastningen och några orkade inte arbeta heltid. Utöver arbetsbelastningen var veterinärerna minst nöjda med den mängd feedback de fick på arbetet. Mest tillfredsställda var veterinärerna med det sociala stödet och tillfredsställelsen med arbetet överlag i form av de utmaningar de möter och känslan av att de utför ett meningsfullt arbete. Utifrån studiens resultat kunde flera möjliga åtgärder identifieras för att förbättra både den interna och externa kundnöjdheten. / The work-related ill-health in the country has become a growing problem in general. For veterinarians, the work-load is perceived as strenuous, many vets consider changing their profession, and the suicide incidence is higher than it is for other professions. The purpose of the study was to make a contribution to the knowledge about both internal and external customer satisfaction within veterinary medical care by investigating pet owners’ satisfaction with veterinary appointments and veterinarians’ satisfaction with their working environment, and also to identify possible measures for improvement in these areas. The theoretical framework started out with its base in total quality management, and went on through customer satisfaction and working environment in general, to a more specific description of the working environment and quality in veterinary medical care, as well as communication between veterinarian and pet owner. The scientific strategy for this study was hermeneutics with an abductive approach. In order to answer the research questions, a case study was conducted at a clinic of official veterinarians, a Distriktsveterinärmottagning, with gathering of both qualitative and quantitative data. Pet owner satisfaction was assessed by means of a questionnaire translated from English and phone interviews. Veterinarian working environment satisfaction was assessed by means of focus group interviews and a questionnaire created by the author out of the theoretical framework of the study. Veterinarians working at an additional clinic were asked to complete the questionnaire and functioned as a control group. The collected data were analysed quantitatively and qualitatively. The results showed a high degree of pet owner satisfaction with the appointments, except regarding discussion about, and understanding of, the cost for the appointment. Veterinarians showed a high degree of satisfaction with their work and their profession, meanwhile showing dissatisfaction with their work load and some did not manage to work full-time. In addition to their work load, the veterinarians were least satisfied with the feedback regarding their work. Veterinarians showed the highest levels of satisfaction concerning social support and overall satisfaction with their work in the form of challenges faced and the feeling of carrying out meaningful work. Based on the results of the study, a number of possible measures for improving both the internal and external customer satisfaction were identified / <p>2018-06-27</p>

Sammanfattning: Digitalisering framställs som den enskilt största förändringsfaktor som påverkar alla delar av samhället så även den offentliga sektorn. Elektronisk förvaltning används i syfte att skapa en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, underlätta människors vardag och ge högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Därtill ska arbetet med e-förvaltning leda till lägre kostnad och största möjliga nyttan för såväl medborgare och företag som samhället i stort. Regeringens mål har sedan 2012 varit att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige har också legat i topp i jämförelser med andra länder vad gäller internetanvändning och medborgarnas användning av e-förvaltningstjänster. Internationella jämförelser visar exempelvis att Sverige ligger på sjätte plats enligt FN:s senaste sammanställning över e-förvaltningens utveckling i världen (UN-E Government survey 2016). Samma år konstaterade dock också Riksrevisionen i sin rapport (RIR 2016:14) att de offentliga aktörerna inte driver utvecklingen i enlighet med regeringens mål och att mer kan göras för att utveckla e-förvaltningen. E-förvaltningen har enligt Riksrevisionen varit kortsiktig, delegerad och präglad av brist på helhetsansvar samt inte hanterats på ett kostnadseffektivt sätt. Med denna fallstudie har ambitionen varit att närmare undersöka dessa förhållanden i syfte att bidra med ny kunskap kring vad som behövs för ett mer framgångsrikt införande av e-tjänster. Till studieobjekt valdes en mellanstor kommun som 2015 införde en e-tjänst för ansökan om bygglov, kallad “MittBygge”.   I likhet med tidigare forskning visar och identifierar studiens resultat ett flertal avgörande framgångsfaktorer som behöver beaktas vid såväl planering, införande och uppföljning av nyttan vid införande av e-tjänster. Dessa framgångsfaktorer är: intern och extern kundfokus, utbildning, ledarskap, kommunikation, respons från intressenter, vikten av att mäta och definiera framgång, tillräckliga resurser, medarbetarnas delaktighet och engagemang. Studiens resultat visar även vilka hinder och utmaningar som kan tänkas dyka upp längs vägen mot mer effektiva och högkvalitativa e-tjänster. Dessa är frånvaro av effektiva mätetal, tidsbrist, låg prioritet, otillräckliga utbildningsinsatser, svårigheter att hitta och förstå information samt kommuninvånarnas sammanlagda upplevelse av e-tjänstens tillgänglighet. Studiens resultat visar även att värderingarna bakom offensiv kvalitetsutveckling, det vill säga, att sätta kunden i centrum, basera beslut på fakta, arbeta med processer, arbeta ständigt med förbättringar och skapa förutsättningar för delaktighet, inte bara erbjuder en bra teoretisk grund att stå på när en verksamhet ska utvecklas och ständigt bli bättre, utan utgör en helt nödvändig förutsättning för ett lyckat arbete. / Digitization is currently considered to be the most important factor of change affecting all parts of society, including the public sector. E-government is used to create more open public administration that supports innovation and participation, facilitates people's daily lives, providing higher quality and efficiency in the activities. In addition, e-government is expected to lower cost and maximize benefits for both citizens and companies as well as society at large. The goal of the Government has since 2012 been to make Sweden the leading country in the world in terms of utilizing the potential of digitization. Sweden has also been at the forefront in comparison with other countries in terms of internet use and citizens' use of e-government services. International comparisons show, for example, that Sweden is in sixth place, see the UN's latest compilation of e-government development in the world (UN-E Government survey 2016). However, in the same year, the Swedish National Audit Office (NAO) in its report (RIR 2016: 14) also found that public actors do not pursue this work according to Government objectives and that more can be done to develop e-government. According to the NAO, work on e-government has been short-term, overly delegated and characterized by a lack of overall responsibility and not managed in a cost-effective way. This case study sets out to investigate these conditions more closely, with a view to provide new knowledge about what is needed for a more successful introduction of e-services. A medium-sized municipality that introduced an e-service for the application for building permission, called "MittBygge", in 2015 was chosen as case study. Like previous research, this study identifies a number of crucial success factors that need to be taken into account when planning, introducing and following up the benefits of e-services. These success factors are: internal and external customer focus, education, leadership, communication, stakeholder response, the importance of measuring and defining success, sufficient resource allocation, employee involvement and commitment. The study's results also show the obstacles and challenges that may appear along the way towards more efficient and high-quality e-services. These are the absence of effective metrics, time constraints, low priority, insufficient educational efforts, difficulties with finding and understanding information, and the overall experience of e-service accessibility by the residents of the municipality. The results also show that the values behind offensive quality development, i.e.  putting the customer at the heart of the process, basing decisions on facts, working with processes, continuously working on improvements and creating conditions for stakeholder involvement, not only offers a good theoretical base for development and continuous improvement of activities but it is also an essential prerequisite for successful work. / <p>2018-06-27</p>

More than ever, organizational development and results are affected by employee well-being and motivation. To be an attractive workplace from a staff perspective, it is vital that the organization is aware of how employees actually experience the workplace. By measuring employee satisfaction, the organization is given the opportunity to improve its position as an attractive workplace. The organization in this study has a future goal and that is to become one of Sweden’s most valued workplaces, therefore they need to develop a strategy for how employee satisfaction is measured and evaluated. The purpose of this study is to develop a standardized approach for the organization to measure and monitor it’s employee satisfaction. The study presents an implementation proposal in which the organization in an educational and step-by-step approach can begin the work of measuring employee satisfaction. In addition to the handy steps that the organization can follow, the benefits of a successful implementation project are also presented. The organization's challenges are mapped out and include a strategy to overcome these challenges. / Mer än någonsin påverkas en verksamhets utveckling och resultat av medarbetarnas trivsel och motivation. För att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett medarbetarperspektiv är det av stor vikt att organisationen är medveten om hur medarbetarna faktiskt upplever arbetsgivaren. Genom att mäta medarbetarnöjdheten ges förutsättningar för organisationen att förbättra sin position som en attraktiv arbetsplats. Den studerade organisationens framtida mål är att bli en av Sveriges bästa arbetsgivare och de behöver därmed ta fram en strategi för hur medarbetarnöjdheten ska mätas och utvärderas. Syftet med studien är att ta fram ett standardiserat tillvägagångssätt för KitchenTime att mäta och följa upp sin medarbetarnöjdhet på. Studien presenterar ett implementeringsförslag där organisationen på ett pedagogiskt och stegvis tillvägagångssätt kan inleda arbetet med att mäta medarbetarnöjdheten. Förutom de handfasta stegen som organisationen kan följa presenteras även fördelar med ett lyckat implementeringsprojekt. Organisationens utmaningar är kartlagda och det finns även en strategi för att överkomma dessa utmaningar.

Studien tittar på hur ledarskapet påverkar medarbetarnas motivation i förbättringsarbetet och har sin teoretiska grund i offensiv kvalitetsutveckling och hörnstensmodellen. Syftet med studien var att undersöka hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas delaktighet och motivation till ett ständigt förbättringsarbete i en organisation. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats där information samlades in och utifrån insamlad information drogs generella slutsatser med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultatet i undersökningen visade sig överensstämma med tidigare forskning.  Medarbetarna motiveras till förbättringsarbete av att se resultat och skapa förändringar som underlättar i vardagen och att arbeta tvärfunktionellt.  Ledarnas viktigaste uppgift för att motivera medarbetarna är att skapa förutsättningar för förbättringsarbete, framförallt genom att frigöra tid till förbättringsarbetet, stötta och ge feedback under arbetets gång och följa upp arbetet.  Resultatet visar även att ledarna i undersökningen är ensamma i förbättringsarbetet och skulle behöva stöttning och utbildning i förbättringsarbete för att kunna driva arbetet framåt på ett ännu bättre sätt. / This study   examines how leadership behaviors impact employee motivation in continuous   improvements and has its theoretical foundation in Total Quality Management   and the cornerstone-model (hörnstensmodellen). The study aims to examine how   leadership can effect employee participation and motivation in continuous   improvements in an organization. A qualitative   case study, with an inductive approach where information was gathered and   conclusions were drawn with the help of theory and previous research, has   been used. The result of the   study matched previous research in the field of continuous improvements as   shown below.  Employees is   motivated by seeing results and making improvements which facilitates their   everyday work. Also they are motivated by working cross-functional in the   organization.  The most   important job for the leaders to motivate the employees is to create good conditions   for working with improvements, most of all through making time for   improvement work, support and give feedback during the improvements and to do   regular follow ups.  The result also   shows that the leaders that participated in the research are on their own in   the work with improvement and that they are in need of support and training   in working with improvements to be able to drive the work forward in an even   better way. / <p>2017-06-28</p>

För attkunna möta ett kraftigt ökande invånarantal i de flesta av Sveriges kommunerbehöver verksamheterna vara resurseffektiva och erbjuda invånarna en fungerandeservice. Syftet med studien har varit att få en förståelse förframgångsfaktorer när det gäller ledarskap och delaktighet i kommunalverksamhet. Studien har tagit sin ansats i hörnstensmodellen (Bergman &amp;Klefsjö, 2012) som ingår i offensiv kvalitetsutveckling. En fallstudiegenomfördes på de vinnande enheterna i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse2016 med analys av bidrag och intervjuer. Slutsatsen var att ledarskapet drevsmed utgångspunkt från stadens övergripande mål, där målen sedan bröts ned tillenhetsnivå. Ledarskapet visade ett tydligt resultatfokus där kunden alltid varutgångspunkten för all verksamhetsutveckling. Det fanns en uttalad vilja hoscheferna att alla medarbetare skulle vara delaktiga och engagerade. Dettagjordes företrädesvis genom att ge och ta ansvar. En annan viktig del för ettframgångsrikt ledarskap var lärdomen att chefen inte stod ensam. Då det uppstodsvårlösta eller känsliga problem så bad cheferna om, och tog emot, hjälp. / To meet the   demands of a rapidly increasing population in Sweden, municipal services need   to distribute their resources efficiently and offer well functioning   services. The purpose of this study was to gain an understanding of the   factors that lead to success in leadership and participation in municipal   business. The study is based on the cornerstone model (Bergman &amp; Klefsjö,   2012) which is part of an interpretation of Total Quality Management. A case   study was conducted on the winning units of the City of Stockholms Quality   Awards 2016, through analysis of written entries and interviews. This study   concluded that the leadership was executed by setting goals that correspond   with the goals of the city. The style of leadership showed that the client   always remained the focal point of all business development. The leadership   was result-oriented. Managers expressed a desire for all employees to   participate and be engaged in their work. This effect was achieved preferably   by giving and taking responsibilities. Another significant element needed for   the development of successful leadership is the notion that managers do not   stand alone. When difficult or sensitive problems arose, managers asked for,   and received, help. / <p>2017-06-28</p>

År 2014 valde Söderhamns kommun att anta en ny styr- och ledningsfilosofi baserad på värderingar som ökat medborgarfokus, medarbetares engagemang samt en verksamhet präglad av tillit i alla led. Dessa värderingar utgör även grunden för offensiv kvalitetsutveckling och förändringsledning. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att erhålla mer kunskap kring implementeringen av den nya filosofin samt hur organisationens högre ledning upplevde förändringsarbetet. Åtta chefer har intervjuats. De semistrukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och sammanställts varpå empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med utgångspunkt i arbetets teoretiska ramverk. Resultatet visade att förändringsarbetet är komplext till sin natur och att ledarna tolkat och arbetat med värderingarna på olika sätt, vilket skulle kunna ses som skillnader i såväl individuell som organisatorisk mognadsnivå. Vidare har kommunen en ekonomistyrning som ännu inte anpassats efter den nya filosofin. Författarna drar slutsatsen att de begrepp som präglar kommunens värderingar lätt blir abstrakta och svåra att översätta i praktisk handling samt att det finns utrymme för förbättringar inom implementeringsarbetet. / In 2014, the municipality of Söderhamn initiated a new control and management philosophy, characterized by core values such as increased citizen focus, employee commitment and trust in all operative aspects. These values are the same as the core values of Total Quality Management and leadership for change. The purpose of this qualitative case study was to gain more knowledge about the work involved in implementing the management philosophy as well as the experiences of senior management. Eight managers were interviewed. These semi-structured interviews were then transcribed and collected, after which the empiricism has been interpreted from a hermeneutic perspective based on the theoretical framework of the study. The results indicate that the change process is complex and the leaders have interpreted the guiding values differently, leading to the conclusion that there are differences in the degree of matureness between individuals as well as within the organisation. Moreover, the financial steering in the municipality is not yet accustomed to the new philosophy/ management. The authors conclude that the concepts characterizing the values of the municipality easily become abstract and are hard to implement in practise and, furthermore, there is capacity for improvement in the implementation work. / <p>2017-06-28</p>

Studien föranleddes av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. SVF innehåller riktlinjer för hur utredning och behandlingsrekommendationer av cancerpatienter ska göras med målet att korta väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling. Denna studie har bidra med att samla in kunskap om införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården för att undersöka vilka faktorer som förenklat eller försvårat implementeringen. Kunskapen kan sedan återföras till organisationen, som i det här fallet är Region Östergötland (RÖ), för att bidra till den fortsatta utvecklingen av arbetet med SVF. Även förbättringsområden samt risker och möjligheter med SVF undersöks för att fördjupa kunskapen ytterligare. Den teoretiska bakgrunden, teoretiska referensramen, baseras på en litteraturstudie och forskningsansatsen är en fallstudie som utgår ifrån patientfall inom tre cancerdiagnoser. Under fallstudien samlas data in genom observationsstudier, dokumentstudier och intervjuer. Intervjuerna utgår ifrån implementeringsteori där vårdgivare berättar om sina erfarenheter och tankar kring implementeringen och hur det är att arbeta med SVF. Urvalet av vårdgivare är personer verksamma inom primärvård och specialistvård som genom sitt arbete kommer i kontakt med cancerpatienter. Riktlinjerna i SVF specificerar hur en cancerutredning ska gå till för varje cancerdiagnos. Till stor del innehåller riktlinjerna alarmsymptom för misstanke om cancer, utredningsprocessen och patientbemötande i processen. Införandet har motiverats av den fragmentering som tidigare tillskrivits vården samt att korta ner de långa väntetider som länge upplevts i cancervården. Implementeringen av riktlinjerna har i RÖ till stor del letts av två projektledare vars uppgift varit att implementera SVF i verksamheten. Uppdraget med implementeringen har utgjorts av införandet nystartad cancerutredningsenhet, Enheten för samordnad cancerutredning (ESCU) samt att stödja primärvården och specialistvården i sitt arbete med att implementera riktlinjerna. I och med införandet av SVF har RÖ valt att utveckla cancervården för att skapa en mer sammanhållen process kring patienten genom att från början göra en vårdprocess som utgår ifrån patientens behov. Studien visar att införandet av SVF på det stora hela inte har förändrat arbetssättet för de vårdgivare som arbetar i vårdprocesserna. De största förändringarna kan ses i processförändringar där tidiga delar av vårdkedjan samordnats och omstrukturerats för att skapa ett bättre flöde genom utredningen. Införandet av ESCU har bidragit till en samordnad remissgranskning där patienterna fångas upp för att på ett sömlöst sätt slussas ut till nästa enhet för fortsatt utredning. Införandet av stödverktyg som standardremisser och samtalsmallar har även lett till en ökad informationsspridning mellan vårdgivande enheter och underlättat informationsspridning till patienterna. De faktorer som framförallt underlättat implementeringen är att det funnits ett tydligt övergripande ansvar där projektledarna tagit en aktiv roll i implementeringen. De verksamhetsbesök och samtal som projektledarna haft med vårdgivande enheter samt de stimulansmedel som delats ut till regionen anses även ha underlättat implementeringen. Faktorer som istället har försvårat implementeringen är motsättningar från beslutsfattare inne i verksamheten och de inre strukturerna i verksamheten. De möjligheter som finns kopplade till implementeringen är ett ökat omhändertagande av patienten där mer jämlik vård, möjlighet att fånga upp svaga patientgrupper tidigt i utredningen och ett ökat patientdeltagande är viktiga delar. Riskerna som framförallt ses som angelägna handlar om undanträngning av andra patientgrupper till fördel för SVF-patienter och att patienter oroas i onödan i och med det tidiga beskedet om misstanke om cancer. Studien har även identifierat förbättringsområden där en omstrukturering av de interna IT-systemen, utvecklandet av ett mer standardiserat arbetssätt för de multidisciplinära konferenserna och att samarbeta med primärvården kring den standardiserade remissen är några exempel.

School improvement is a frequently appearing subject in media nowadays. Stakeholders participating in the discussions are eager to make their voice heard. There are many different approaches, however a quick fix is missing. The number of unsuccessful school development projects raises the question of which aspects are beneficial for successful school improvement. This study examined (1) the planning, (2) follow-up and (3) evaluation of the teaching process at a high school. The organization that is part of a larger project samverkan bästa skola (collaboration best school) was examined for existing improvement areas in the three parts and an implementation plan was presented. The results showed that the reduction of unplanned events, the composition of a plan for more varied teaching and a plan for follow-up and evaluation of teaching were crucial. Based on these three areas, an implementation plan was recommended based on work in all working teams, all subject teams and the development team. The groups got support and guidance in their work, and proposals for the method followed the plan. / Ett ämne som dagligen syns i medier runt om i landet är skolutveckling. Intressenter som deltar i diskussionerna strävar efter att få sina intressen hörda. Antal tillvägagångssätten är många, samtidigt som en enkel lösningsansats saknas. Antal havererade skolutvecklingsprojekt väcker frågan vilka aspekter som är gynnsamma för en lyckad skolförbättring. I denna studie undersöktes planering, uppföljning och utvärdering av undervisningsprocessen i en högstadieskola. Organisationen som ingår i ett större projekt samverkan bästa skola undersöktes gällande förbättringsområden i de tre delarna och en implementeringsplan togs fram. Resultatet visade att reducering av oplanerade händelser, sammansättning av en plan för mer omväxlande undervisningen och en plan för uppföljning och utvärdering av undervisning var centrala. Utifrån de tre områden rekommenderades en implementeringsplan som bygger på arbete i alla arbetslag, alla ämneslag samt i utvecklingsgruppen. Grupperna fick stöd och vägledning i arbetet, och förslag för metod som följde med implementeringen.