Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900–1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar. Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye. En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag. Den bio­grafiska traditionen är fortfarande aktuell, trots att den uppmärksammats och motarbetats av bland andra Domellöf.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014  Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson  Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014 Antal ord: 9 001 Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse. Mot den bakgrunden kan man anta att uttalanden, ageranden och aktiviteter från politiska partiledare ska gestaltas likadant oavsett om det är en kvinnlig eller manlig partiledare. Dock ska tilläggas att den journalistiska granskningen av den politiska makten bör vara hård. Internationell såväl som svensk forskning visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män gestaltas i den politiska nyhetsjournalistiken (Dalia Liran-Alper 2008; Henderson 1999). Doktorsavhandlingen, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? (2012) av Tobias Bromander visar att det finns skillnader på hur kvinnliga och manliga företrädare gestaltades under politiska skandaler under tidsperioden 1997 – 2010. Med inspiration från Bromander (2012) vill vi i denna uppsats undersöka hur olika partiledare gestaltas under valåret 2014. Syfte: Syftet är att undersöka hur mediernas gestaltning av kvinnliga respektive manliga partiledare skiljer sig under nyhetsbevakningen av valrörelsen 2014. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys om fyra dagstidningar. Medier som undersöktes var två morgontidningar och två kvällstidningar: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Expressen och Aftonbladet. Innehållsanalysen innehöll 200 artiklar. Huvudresultat: Resultatet från innehållsanalysen visar att det inte är stora skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga partiledare gestaltas i massmedier överlag. Resultatet visar dock att det är stor skillnad mellan kvällstidningar och morgontidningar.

Our society has faced monumental changes and therefore our working life has changed as well. We are now in the twentieth first century and still our labor market is gender-segregated. Today networking is an important part of working life and one cannot emphasize enough the importance of having good connections in your network. Networking is now seen as an important tool when it comes to your career. In the past networking has been the men’s arena and it has almost been seen as a male institution. Women networks have now emerged and one can see more and more women engaging together. But how does it really appear in real life? In our survey we have been interviewing 6 women leaders all engaging in several professional networks. We have asked them how they use their networks, both their women-only networks and the gender-mixed. But above all we have been interested in knowing how the women support each other and whether the women are helping each other career wise. Our theoretical framework has it is focus in gender research but we have also been helped by leader management literature. Our wish is to give a comprehensive understanding. The social structures will follow through the paper. Our hope is that networking can help lift women so that we can get a more equal gender balance among leaders on the Swedish labor market. In our analysis and discussion we have been able to identify that networking in general is of great importance to the interviewed women in our survey. Gender-mixed and women-only networks are complementary. It is noticeable that women use them in different ways. The women-only networks have a tendency of relational characteristics and are used as a support function. The gender-mixed networks are seen upon as more rational and are used in a more business like way. But one can also see that the women consider the male and gender-mixed networks as easier to be a part of. And based on the results we have also identified that the gender system has a big impact on the women’s relations between each other. As mentioned before networking in general is an important tool career wise. And the results show that the women agree with that. At the same time they stress that the women-only network are without power. Which means, that if you want to climb in your career you will have to join the male or gender mixed networks because they are the once with the power.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut. Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser. Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher. Det framgår att utbildning och erfarenhet samt inställning och självförtroende är de kanske mest avgörande faktorerna för en framgångsrik karriär. Men även att hjälp i vardagen och uppmuntrande chefer ger betydelsefulla möjligheter i att avancera. Den synlighet som följer med en avvikande position identifieras ur en positiv aspekt sett till att bli ihågkommen, men även ur en negativ aspekt då synligheten i vissa avseenden kan innebära en ökad stressfaktor. Vilket innebär att en avvikande position kan förklaras både som en möjlighet och som ett eventuellt hinder för kvinnor i karriären. Slutligen framgår att det inte kan identifieras några allmängiltiga hinder, utan att hinder är individuella och varierar från person till person beroende på förhållanden och omständigheter. / Despite the fact that more women are taking place in the business world men are still dominating the highest positions as well as the whole industry. Discussions are constantly ongoing about what it is that creates this skewed distribution, how women are in a deviant position due to the fact of their minority and whether there are obstacles that make it harder for women to reach the top positions. Regardless if it’s true or not, it is individual experiences by women whom have reached high positions within the business world that best can explain what the reality looks like. On this basis, the study will try to examine female CEO:s within the confederation of Swedish enterprise and try to find out, and explain, how they have experienced different opportunities and how possible obstacles have played a role in their careers. The study is based on qualitative data, in terms of semi-structured interviews, which will be analyzed against chosen theories and lastly be discussed with own reflections and conclusions. The study shows how the majority of women have experienced more opportunities than obstacles through their career, despite the fact that they have been in deviant positions in industries dominated by men. It is found that education and experience as well as attitude and confidence might be the most crucial factors for a successful career. But also the help in the everyday life and encouraging managers provide significant opportunities to advance. The visibility that follows with a deviant position is identified as positive when it comes to the fact that one will be more remembered, but also from a negative point of view when the visibility in some respects can imply an increased stress. Hence, to be in a deviant position can be explained both as an opportunity and as a possible obstacle for women in their advancement to reach a top position. Lastly it appears that any universal obstacles for women couldn’t be identified, that obstacles are individual and varies from person to person depending on conditions and circumstances.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007. / S. 202-211: Bibliografi.

Forskning har visat på hur det finns en bias i rättsväsendet som gör att kvinnor i större utsträckning döms till rättspsykiatrisk vård, och att det finns en stereotypisk bild av den kvinnliga förövaren. Föreliggande studie syftar därmed att undersöka vilka resonemang som förs samt vilka beskrivningar som ges när kvinnor döms till, alternativt utreds, i fråga om rättspsykiatrisk vård. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ riktad innehållsanalys där åtta stycken domslut rörande kvinnor som dömts samt utvärderats för rättspsykiatrisk vård har analyserats under två kategorier: “Mad” or “bad” samt Kvinnans brott mot den traditionella kvinnliga rollen. Analysen visade hur resonemangen som förs gällande varför kvinnorna borde dömas, samt varför dem döms, till vård i många fall grundade sig i hennes livsomständigheter, förväntade egenskaper och avvikelse från sitt ansvar och familjeroll. Analysen visade även på hur det tycks finnas en tendens att hellre konstatera en psykisk störning än att ifrågasätta denna, och således döma individen till rättspsykiatrisk vård. Resultaten har diskuterats utifrån vad detta kan ha för betydelse för rättsväsendet, och hur detta påverkar såväl behandlingen som bilden av både män och kvinnor som förövare.

Studien undersöker huruvida kvinnliga planerare genom sina egna erfarenheter av den fysiska miljön, bidrar till ett ökat fokus på genusperspektiv vid planeringen av den fysiska miljön. Därmed undersöks och problematiseras om ett ökat antal kvinnliga planerare resulterar i större fokus på genusfrågor. Uppsatsen har en feministisk- och organisationsteoretisk bas, empirin består av fyra kvalitativa intervjuer med kvinnliga planerare inom den kommunala planeringsorganisationen. Insamlingen av materialet fokuserar främst kring planerarnas upplevelse av samhällsplaneringens organisation och process. Av empirin framgick att de kvinnliga planerarna inte tenderade att uppfatta sig själva som innehavare av en särskild roll för att främja genusmedveten planering. De uppfattade att planeraryrket och de praktiserande planerarna har en gemensam bas genom deras utbildning. Vidare framgick att de kvinnliga planerarna tillämpade olika typer av strategier för att få igenom olika beslut de upplevde som extra värdefulla. Utifrån empirin kunde synliggöras tendenser till manlig norm och dikotomt tänkande inom planeringspraktiken där vissa värden skådas som varandras motsatser samt tendenser till hierarki dem emellan. Studien av planeringens organisation visar att det kan att finnas könssegregerande processer inom den, framförallt en vertikal segregering, det vill säga en hierarkisk sådan. Det kan hämma den kvinnliga planerarens tillgång till makt och inflytande.

Denna studie har gjorts inom en mansdominerad industri och syftet har varit att undersöka vilka utmaningar kvinnliga chefer upplever i sin chefsroll och som kan härledas till att de är kvinnor i en mansdominerad miljö. Undersökningsmetoden var kvalitativ och utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Åtta kvinnor deltog, vilka valts ut utifrån kriteriet att de var chefer i en mansdominerad miljö. Resultatet analyserades därefter med en induktiv tematisk analys där fyra teman lokaliserades: Ledarskap, Arbetsplatskultur, Karriär och Prestation. Samtliga respondenter definierade sitt ledarskap i första hand utifrån sig själv som person och inte utifrån att de är kvinna. Exempel på en utmaning respondenterna upplevde gällde bemötande från andra kollegor, framförallt från andra kvinnliga medarbetare och äldre män. Viljan att avancera uppåt i bolaget var svagt hos samtliga åtta respondenter. Orsaken till detta handlade om ointresse för att avancera, faktorer kopplade till work life balance eller brist på tillit inför sin egen kompetens.

Uppsatsen behandlar tre tidiga verk av Sophie Calle; Suite vénitienne, 1980, L'hôtel (Hotellet), 1981 och La Filature (Skuggningen), 1981. Utgångspunkten för uppsatsen är frågan om identitet och Sophie Calles tillvägagångssätt i sina verk. De tre verken beskrivs i sin helhet. Utifrån beskrivningen och litteraturstudier diskuteras olika infallsvinklar på verken. Frågan om identitet prövas med en teoretisk utgångspunkt i psykoanalysen, i huvudsak Jacques Lacans teorier om spegelstadiet. Sophie Calles tillvägagångssätt ses i samband med Roland Barthes teorier om text och läsare. Lek, olika förklädnader och slumpen är viktiga inslag i Calles verk. Slumpen var också viktig för surrealisterna och Calles verk har vissa drag gemensamt med dem. Sophie Calles verk sätts också i samband med konceptkonsten, både vad det gäller utförande, dokumentation av verken och sättet att använda sig av text och fotografi. Calle skiljer sig från konceptkonstnärerna genom att hon är mer personlig och intim i sina verk. Sophie Calles verk är mångfacetterade och kan infogas i flera olika sammanhang.