I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

Problemet med framgångsrikt ledarskap är av stor praktisk betydelse. Alltför ofta ställs man inför uppgiften att identifiera ett porträtt "av en ledare". När allt kommer omkring beror framgång för varje organisation på chefernas ledarskap, det vill säga ledare som sätter mål inom organisationen. Fortsatta studier av ledare/chefer tillåter utvecklandet av evidensbaserade riktlinjer vid bedömningar och valet av ”rätt” personer till tjänsterna. Denna typ av studier kan naturligtvis bidra till mycket mer, som till exempel att förbättra samarbetet mellan chefen och laget, att uppnå de uppsatta målen och att hjälpa till att växa till en framgångsrik organisation. Huvudtemat som intresserar mig i denna studie är porträttet av en kvinnlig ledare inom mansdominerade branscher. Under det senaste årtiondet har det blivit mer eller mindre trendigt med ämnet ledarskap och termen "framgångsrika ledare" används ofta i modern litteratur. Men en ingående analys av litteraturen, såväl den inhemska som utländska, visade en brist på kvinnliga ledares perspektiv i allmänhet och kvinnliga ledares egen syn på sin roll i manliga yrken i synnerhet. Av denna anledning fann jag att en grundlig undersökning och beskrivning av ämnesområdet är ett nödvändigt bidrag för forskningsområdet. I följande studie har jag valt att avgränsa mig till kvinnliga ledares perspektiv i mansdominerade branscher. De perspektiv och teorier som ligger till grund för analys är situationsanpassat ledarskap, “Contingency Theories” och ”Path-Goal Theory of Leadership”. Resultatet visade att det fanns betydelsefulla belägg och tydliga kontraster att tala om i termer av kvinnligt respektive manligt ledarskap i mansdominerade branscher. Det visade sig att könsskillnader i ledarskap var av betydelse för kvinnliga ledare i manliga yrken. Samtidigt som ledarskapsegenskaper verkar vara universella och betydelsen av individuella egenskaper verkar vara angelägna i frågan om gott ledarskap återstår det att fortsätta att undersöka könets betydelse för hur det påverkar kvinnor i mansdominerade branscher och i ledarroller utifrån andra synvinklar och frågeställningar, då det visar sig vara en viktig aspekt i ämnesområdet kvinnligt ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka hur objektifiering och postfeministisk diskurs visar sig i musikvideor av två sverigebaserade inflytelserika kvinnliga popartister: Veronica Maggio och Miriam Bryant. Materialet som analyserats är en musikvideo av vardera kvinnlig artist. Det teoretiska ramverket består av objektifieringsteori, postfeministisk teori och populär feminism. De valda teorierna har bidragit med förståelse till hur fenomenen visar sig i musikvideorna. Studien utgick från en komparativt kvalitativ metod tillsammans med den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA). MCDA:s verktyg har identifierat de visuella och lexikala valen som gjorts. Valen visade på hur artisterna och musikvideorna förhöll sig till objektifiering och postfeministisk diskurs och om de upprätthöll dessa fenomen. Resultatet visade att både Bryant och Maggios låttexter hade en avsaknad av sexuellt innehåll, men trots det återfanns det anspelning på sex i det visuella innehållet. Postfeministiska inslag förekom och artisterna vill framstå som starka och självständiga och inneha kontroll över sina egna kroppar, samtidigt som det framkom att det inte alltid är fallet. Deras musikvideor upprätthöll objektifiering och sexuell objektifiering av kvinnor. Slutsatsen av studien var att Maggio och Bryant agerade utefter det som beskrivs av postfeminism och populärfeminism som problematiskt, då kvinnors kontroll över sig själva baseras på deras kropp och utseende tillsammans med deras agerande. Vidare forskning som lades fram som förslag var att studera svenska kvinnliga artister på den internationella marknaden för att se om det finns någon skillnad där i objektifiering och hur den postfeministiska diskursen uttrycker sig.

Självmordsbombningar som strategiskt vapen har blivit allt vanligare vilket har gjort att betydelsen av mediernas rapportering om dessa har ökat. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka och problematisera de könsstereotyper som omgärdar manliga respektive kvinnliga självmordsbombare,samt att förstå vad dessa bottnar i och kan leda till. För att göra detta narrativanalyseras fyra svenska dagspresstidningars rapportering om olika självmordsattacker i tre olika fall: de utförda av de tamilska tigrarna på Sri Lanka, samt självmordsattackerna i Moskvas respektive Londons tunnelbanesystem. De huvudsakliga observationer som uppsatsen utmynnar i, är att kvinnliga självmordsbombare oftare än män, definieras utefter sitt kön, samtidigt som tidningarna ibland gör avsteg från könsstereotypen om ”den irrationella kvinnan” och den rationella mannen”. Detta kanbland annat förklaras med att överskridelser av könsgränser försöker rationaliseras bort för att föreställningen om kvinnor som icke-våldsliga och män som våldsliga, ska kunna upprätthållas. Dessa föreställningar riskerar att leda till att fler kvinnor börjar utföra självmordsbombningar ochatt organisationer med kvinnliga självmordsbombare åtnjuter större sympatier än organisationer utan sådana. / Suicide bombings as a strategical weapon has become ever more common, which has increased the importance of media coverage of those events. Hence, the aim of this essay is to investigate and problematize the gender stereotypes surrounding female and male suicide bombers respectively, and to understand the origins of these and what they might lead to. In order to do this, four Swedish newspapers' reporting on three different cases of suicide bombings, are put through a narrative analysis: those committed by the Liberation Tigers of Tamil Eelam, in Sri Lanka, and the suicide bombings of the Moscow and London subway systems. The main observations made, are thatfemale suicide bombers, more often than their male counterparts, are defined along the lines of gender. Simultaneously, the newspapers are moving away from gender stereotypical descriptions, such as the one about ”the irrational woman” and the ”rational man”. This move can, in part beexplained by the deployment of an attempt to rationalize away and to escape concepts of gender transgressions in order to uphold conceptions of women as non-violent and men as violent. These conceptions runs the risk of making more women turn to suicide bombings, and to boost sympathies for organizations with female suicide bombers, in the public eye, in favor of those with males alone.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

An expanding field of historical study is interested in examining the connection between gendered spaces in academia and the dynamic identities available within them, inspired by the theoretical framework of the “scientific persona”. By drawing on this discussion, the thesis aims to showcase the institutional and social circumstances through which early female university students came to produce and reshape academic identities in Sweden in the 1890s. It focuses on the establishment of “Uppsala kvinnliga studentförening” (UKSF), the first local university association for women students in Sweden, thus locating the process that produces academic identities at the crossroad of individual and collective strategies and forums. To this end, the thesis analyzes UKSF’s protocols in addition to autobiographical documents by two early members, Lydia Wahlström and Gulli Petrini. The study shows that by providing a collective forum, UKSF managed to enable a wholly new way of being a female student. This process, which shaped both collective and individual identities, was linked to socialization and assimilation. A complete assimilation through the embodiment of an available male academic persona was, however, not possible. Rather, the female students merged identities based on several repertoires. For instance, Lydia Wahlström crystallized a persona drawing on the position as president of UKSF. At times, however, she seems to have embodied male academic personae in male dominated academic spheres. The essay additionally offers approaches to analyzing the long-lasting challenge for female students to aspire an academic career.

<p>In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives?</p><p>To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development.</p><p>For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.</p>

<p>Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning.</p><p>Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.”</p><p>Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.</p>

In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives? To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development. For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.