<p><strong>Abstract</strong></p><p>This paper is a study in press reception with the intent to examine how twelve female actionheroes have been portrayed in Swedish media between 1974 – 2006. The purpose is to discern patterns and differences in how the female movie character is received by their contemporary journalists and to relate their views to social and gender related theories.</p><p> The female actionhero is an independent and brutal character, often alone and without a mother or a child. This separates her from typical female roles, which historically been characterized by passivity, fear and dependency on the male characters in the movie.</p><p> The female actionhero as a character opens up for complex reception. One perspective in the research identifies the independent woman as a feministic icon. Other researchers and writers relate her masculine attributes, sexual charisma and the movies' financial driving force as a projection of male fantasies.</p><p> The summarization of the critique expressed by Swedish press journalists based on 124 movie reviews and other film related articles expose noticeable differences. From a girl who stood in the shadow of male heroes to a coarse woman who surpass them. But there are still areas in which 30 years haven’t changed a thing. Critics still fixate on the female heroe's physical appearance and her achievements are with few exceptions compared to men, and not other women. The critic reception also establishes that journalists since 1974 have become less inclined to apply gender or other social theories to the movies and female heroes. A gender related perspective is despite an independent and strong woman in the background for other perspectives while male critics are in comparison to female critics significantly more inclined to apply feministic theories to movies with female actionheroes.</p>

<p>Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.</p>

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

The aim of this study is to analyse how pornography is used in the American comics X-Men, published by Marvel under the authorship of Chris Claremont. I have applied Butler and MacKinnons theories about pornography as a performative speech, to this special art form. I have also investigated how censorship has influenced the comics evolution and whether it has affected the way women and sexual and ethnical minorities are represented. To corroborate how these theories apply, I have analysed three main female fig-ures in The X-Men comics - Storm, Phoenix and Shadowcat - and I have tried to identify how they relate to existing stereotypes. The conclusion of this essay is that the women characters in X-Men break the existing stereo-types and create new implications. This reinforces Butler’s theory about the possibility to re-verse hate speech and diminishes MacKinnons perspective of pornography as an imperative.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De få studiersom finns visar på att manliga karaktärer oftare förekommer än kvinnliga, och att de manligakaraktärerna oftast har större och viktigare roller. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga karaktärer framställs i barnprogrammen från deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda på vilket sätt de kvinnliga karaktärerna framställs och omdet har förändrats över tid. Analysen ska även påvisa om karaktärerna kan benämnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna. Uppsatsen bygger på en semiotisk innehållsanalys med både denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken är både insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmässig bestämdes vilka sex barnprogram från tre olika årtionden som skulle utgöra detempiriska materialet. Vår analys vittnar om att det finns både likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktärer frånolika barnprogram och årtionden. Det finns däremot inget direkt mönster för dessa likheter ochskillnader. Vår analys visar också att de kvinnliga karaktärerna inte är särskilt stereotypa i sittuppträdande. Det går inte att se någon generell förändring över tid vad gäller karaktärernasbeteende, analysen visar inte att de gått från att bete sig på ett vis till ett annat. / There is little research on how gender is mediated through children’s programs. The few studies that exist indicate the male characters more often appears than female, and the male characters usually have larger and more important roles. The purpose of this study is to examine how female characters are portrayed in the children’s programs from the different time periods. The analysis will show how the female characters are portrayed and if it has changed over time. The analysis will also show whether the characters can be referred to as stereotypical or not, and if they follow the typical gender roles. The essay is based on a semiotic content analysis with both denotative and connotative approach. Semiotics is both collection and analysis method. Through the sampling method which was partially random, the six children’s programs from three different decades were established to constitute the empirical material. Our analysis shows that there are both similarities and differences between the female characters from carious children’s programs and decades. However, there is no direct pattern for these similarities and differences. Our analysis also shows that the female characters’ appearance is not very stereotypical. It is not possible to see any overall change over time in terms of the characters’ behavior; the analysis does not demonstrate that they have gone from behaving in one manner to another.

Female and male managers in crisis - A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisis The purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet? The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA). The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer. Vi har även kunnat uttyda hur artisterna använder språkliga resurser som ett verktyg för att till exempel framhäva en kvinnlig styrka, såväl individuell som kollektiv. / Hip hop has throughout the years been a male dominated music genre and industry but this has recently come to change, not least within the Swedish context. Today Swedish hip hop is largely characterized by its pronounced feminism, partly because of the development of the female collective Femtastic. The fact that women today have an at least equally clear role in the Swedish hip hop industry as men indicates that sexism, which has been a frequently reoccurring theme in male rap lyrics, has come to lose its popularity. We have, through the use of Edleys critical discourse psychology, examined how Swedish female rappers express gender and sexuality and how they position themselves and others with regard to these aspects, aspects that male rappers often have used to describe women. By using interpretative repertoires, subject positions, ideological dilemmas and Judith Butlers term subversivity, we have been able to distinguish certain patterns in the constructions of gender and sexuality. We have found that the artists frequently express themselves in ways that digresses from stereotypical norms of gender and sexuality and distinguished how they use linguistic resources as tools with which they, among other things, accentuate female strength, individual as well as collective.

Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory . De två teorierna används för att belysa skillnader som vi menar beror på sociala konstruktioner av kön och könsordning som också används i analysen. Resultat: Intervjupersonerna upplevde att de blev respekterade som chefer och uttryckte ingen konflikt i rollen, att vara kvinna och samtidigt chef. De utgjorde normen inom offentlig sektor där de flesta omkring dem var kvinnor. Flertalet av cheferna ansåg inte att de behövde använda några särskilda strategier för att bli tagna på allvar eller få sin röst hörd. Kvinnorna ansåg inte att de hade specifika förväntningar att uppfylla för att de var kvinnor. Samtliga chefer beskrev sitt chefskap utifrån både communal och agentic egenskaper. De beskrev fler communal egenskaper som viktiga i sitt chefskap, vilket är långt ifrån det stereotypa agentic dominerade chefskapet. Det framkom att de ser chefskapet som en balansgång mellan communal och agentic egenskaper men communal egenskaper betonades mest. Resultatet visade även på en del upplevda skillnader mellan manliga och kvinnliga chefers förutsättningar. Kvinnorna har ibland ansetts som sämre chefer vid tillsättning av tjänster och en av de chefer som har fler män kring sig har vid några tillfällen upplevt att männen vill ta steget framför och överta ledarskapet. Flera kvinnor beskrev att de upplevde att män hade det lättare när det gällde att bli accepterade i chefsrollen och lättare blev accepterade i sin auktoritet / Men has dominated the labour markets management positions through the history and formed the qualities of leadership. The leadership is linked to agentic attributes that are considered "male". How women deal with a manager role has mostly been studied in male- dominated environments where women are deviants. There is a knowledge gap in the research regarding women’s ways of handling managerial positions in a female- dominated environment where the women is the norm. The aim of this study was to see how women managers in female- dominated places of work comment on male and female qualities in the manager role. The study has a qualitative approach where six semi- structured interviews with female managers in the public sector. The interviews were recorded and transcribed. The material is processed and analyzed by thematic analysis method which has been interpreted by social role theory and role congruity theory. The two theories are used to illuminate the differences that we believe is due to the social constructions of gender and the gender order witch also is used in the analysis. The respondents felt that they were respected as managers and expressed no conflict in the role, to be a woman and at the same time manager. They constituted the norm in social services where most around them were women. The majority of the managers did not feel that they needed to use some specific strategies to be taken seriously or get their voice heard. The women felt that they did not have specific expectations because they were women; they felt that their own expectations influenced them the most. All managers describe their leadership from both communal and agentic characteristics. They describe more communal characteristics as important in the manager role, which is far from the stereotypical agentic dominated manager role. It appears that they see management to be a balance between communal and agentic qualities but that communal characteristics emphasized most. The results reveal, however, some perceived differences between male and female managers conditions. The women have sometimes been regarded as inferior managers in recruitment and one of the managers who have more men around here, sometimes felt that men wanted to step in front and take over the leadership. One manager mentions strategies to get men to handle her straight communication. Several women described that they felt that men have it easier when it comes to being accepted into the managerial role and easier accepted in its authority. It also appears that some women find that they were expected to solve more problematic situations just because they were women

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.