Syftet med den här studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor inom generation Z:s attityder till mode och kläder påverkas av influencer marketing som marknadsföringsstrategi. Det grundar sig i att det har identifierats ett antal kunskapsgap som att det saknas forskning på generation Z som konsumenter och även inom fenomenet influencer marketing. Dessutom på förändrade digitala konsumentbeteenden i och med pandemin Covid-19. Vidare har en framtidsanalys presenterats för att försöka täcka upp för de kunskapsgap som identifierats. Resultaten från studien visar att kvinnorna inom generation Z:s attityder till mode och kläder i högsta grad påverkas av influencer marketing. Då de dagligen använder sig av sociala medier och det faktum att det har kommit att bli en normalitet inom generationen att söka efter inspiration till mode och kläder via influencers på sociala medier. Attityder gentemot företag och influencers inom klädbranschen och således mot mode samt kläder påverkas också av faktorer som en influencers tillit och expertis. Det vill säga, generationen följer influencers de anser som pålitliga och de med tillräckligt hög genomslagskraft ses då även som pålitliga även i andra områden. Vilket innebär att företag som samarbetar med “rätt” influencers hamnar inom konsumenternas radar och i och med det kan påverka attityderna åt sin fördel.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers?  Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning.  Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor?  Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning.  Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning.  Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.

Rökning är en av de främst förebyggbara riskfaktorer och en av de största folkhälsoproblem, den omfattas av Agenda 2030 och svensk folkhälsopolitik. Covid-19 är virus som sprider sig väldigt snabbt över hela världen och är deklarerad till pandemin som pågår fortfarande. Inga bevis finns för närvarande om att rökning är en riskfaktor för insjuknade i Covid19 däremot finns det bevis att rökning är riskfaktor för svårare grad av insjuknande. Året 2019 i juli infördes en ny tobakslag (2018:2088) i Sverige om rökfria utomhusmiljöer som allmänheten har tillträde till. Syfte: var att undersöka hur kvinnliga rökare upplevt de senaste årens restriktioner kring rökning och Covid-19 pandemin samt hur detta har påverkat deras rökvanor. Metod: Kvalitativ studie, arbetet baseras på nio semistrukturerade intervjuer. Urvalet är kvinnor mellan 30 och 65 år gamla som bor i Stockholms län och har rökt under pandemin. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre teman: Förändrade beteenden: Minskning av rökningen, regler respekteras, respekt för människor i omgivningen; Oförändrat beteende: Fortsätter att röka; Pandemins konsekvenser: minskad frihet och ständig rädsla. Slutsats: Rökningen bland studiedeltagarna har minskat men det är svårt att säga om det är pandemin eller rökrestriktioner som har påverkat dem, däremot är det säkert att arbetsplatsen har påverkan på rökningen. Pandemin har påverkat allas liv, minskat friheten och socialt liv och gett oro. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Informationsteknikbranschen har en central inverkan på individer, organisationer och samhälle men förblir drabbad av en bestående ojämlikhet mellan män och kvinnor. Denna studie ämnar bidra med en förståelse för hur och varför tekniken och dess utveckling kan gynnas av jämställdhet. Studien lyfter kvinnliga nätverk i Sverige för att få perspektiv på hur en inkludering av kvinnor i branschen gynnar teknikutvecklingen. Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys och semistrukturerade intervjuer, har betydande insikter och aspekter identifierats. Män dominerar IT-branschen i Sverige och därtill även skapandet av tekniken som görs. Studiens resultat belyser att kvinnliga nätverk har en betydande roll i den svenska IT-branschen och att en inkludering av både kvinnor och män i skapandet av digitala artefakter leder till bättre teknik. Slutsatsen blir att den strukturella barriär som finns i branschen behöver förändras för att närma sig en bättre utveckling av digitala praktiker, resurser, artefakter och system.

Women's participation in the labor market has increased significantly since the 1970s, but thediscussion about their absence from several top positions has long been relevant. The financialsector performs second-worst from a gender equality perspective. The study therefore aims toexamine female managers’ experiences of career barriers in the banking sector and how they areexpressed. We also want to investigate the ways in which female managers navigate careerbarriers. Previous research in the field has shown that women's advancement in the labor market,specifically in the banking sector, is limited due to various reasons. Women's limitations depend,among other things, on societal and organizational gender structures, which enable both verticaland horizontal gender segregation. This study, which is based on qualitative interviews withfemale bank managers from different cities in Sweden, has been analyzed on the basis of atheoretical framework containing Hirdman's gender system and Kanter and Acker'sgender-related organizational theories. The result shows that women are excluded frommanagerial positions partly because recruitment is characterized by homosociality, and partlybecause men are given the opportunity to advance early in their careers. The study also showsthat stereotypical gender norms contribute to female managers being questioned. Furthermore,the results show that women navigate career barriers by having greater performancerequirements and wanting to be more educated than their male colleagues. Finally, the studyshows that female managers navigate career barriers by competing with each other. / Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat avsevärt sedan 1970-talet, men diskussionenkring deras frånvaro på åtskilliga toppositioner har länge varit aktuell. Finansbranschen presterarnäst sämst utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Studien syftar därför till att undersöka kvinnligachefers upplevelser av karriärhinder inom banksektorn och hur de kommer till uttryck. Vi önskaräven att undersöka på vilka sätt kvinnliga chefer navigerar karriärhinder. Tidigare forskninginom ämnesområdet har visat att kvinnors avancemang på arbetsmarknaden, specifikt inombanksektorn, begränsas på grund av olika anledningar. Kvinnors begränsningar beror bland annatpå samhälleliga och organisatoriska könsstrukturer, vilka möjliggör såväl vertikal och horisontellkönssegregering. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med kvinnliga bankcheferfrån olika städer i Sverige, har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk innehållande Hirdmansgenussystem samt Kanter och Acker genusrelaterade organisationsteorier. Resultatet visar attkvinnor upplever karriärhinder genom uteslutning från chefspositioner. Dels på grund av attrekrytering präglas av homosocialitet, dels på grund av att män tidigt i karriären ges möjlighet tillavancemang. Studien visar även att stereotypiska könsnormer bidrar till att kvinnliga cheferifrågasätts. Vidare visar resultatet att kvinnor navigerar karriärhinder genom att de har störreprestationskrav och vill vara mer pålästa än sina manliga kollegor. Slutligen visar studien attkvinnliga chefer navigerar karriärhinder genom att de konkurrerar med varandra.

Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen präglats av kvinnodominans och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara funnits kvinnlig personal att förhålla sig till. Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor. Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för omvårdnadsforskning. Både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning. En beprövad innehållsanalysmodell användes till att finna gemensamma teman ur artiklarna som till skulle bli resultatet. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor ofta är rädda för att bli anklagade för sexuella olägenheter av kvinnliga patienter. För att undvika missförstånd och tvetydigheter använde manliga sjuksköterskor sig av olika strategier som hjälp till att klara av att utföra intim vård. Intima samtal kunde enligt den manliga sjuksköterskan upplevas som lika intimt som intimberöring. Ur ett patientperspektiv framkom det att yngre kvinnliga patienter önskade att få vård av samma kön, medan äldre kvinnliga patienter inte hade samma preferenser för könet på sjuksköterskan som utförde vården. Beröring av intim karaktär var något som kunde väcka starka känslor hos den kvinnliga patienten. / Background: Nursing has traditionally been predominantly staffed by women and the work title itself has had a female connotation. When men to a larger degree enter nursing, new situations arise which didn’t before when the patients only had female staff to take into consideration. Aim: To investigate and describe the experience of nurses who are male in their care and treatment of women patients in intimate care situations in a hospital setting, as we as the emotional experience of the women clients of having been cared for by nurses who are male. Method: The study was carried out as a literature review through searches in databases containing nursing sciences. Both qualitative and quantitative review templates were used to carry out the quality review. A proven method for content analysis was used to find common themes in the articles, which eventually formed the basis for the result. Result: The study found that male nurses often were afraid of being accused of improprieties by the female patients. In order to avoid misunderstandings, male nurses used different strategies in order to be able to perform intimate care. Conversations of an intimate nature were seen as an equally sensitive matter to the male nurses. From a patient perspective it was discovered that younger female patients preferred to be cared for by nurses of the same gender, while older female patients did not specify the same preference. Intimate touch was something that could evoke strong feelings in the female patient.

In this thesis the objective has been to identify differences in judgements between female and male offenders in legal cases about rape against children in Swedish courts. Female offenders are often seen as victims or mentally ill by judicial courts/institutions. By analyzing the cases from a theoretic perspective that gender is constructed by victimization the thesis will investigate how the offenders motivate their act. The thesis has investigated cases from 3 angles; the relationship with the child, the sexual act and their explanations to the committed crime/acts. There are some indications that construction of sex is identifiable. The relationship with the plaintiff in the cases is assumed from the feelings the child has towards the male offender, and when the offender is a woman it is assumed from her feelings and not the relationship with the child. Judgements with male offenders is more detailed with the sexual act and therefore also much more explained in the documents from the court. The female offender is often described as a vulnerable, manipulated or victimized and therefore given reason for not taking responsibilities for their acts. This is often used by the lawyer who represents the female offender.

Studien är ämnad att kritiskt granska nyhetsrubriker i kvällstidningar i Sverige, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rubrikerna som granskas i studien har publicerats digitalt i Aftonbladet och Expressen, med anledningen av att det är Sveriges två största kvällstidningar i tabloidformat (Via TT, 2021). Syftet med den kritiska granskningen är att identifiera om, och i så fall hur, patriarkala maktstrukturer tar sig uttryck i rubrikerna. De patriarkala maktstrukturer som kommer granskas i studien är rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av offer. Rubrikerna jämförs i sin tur med ingressen, för att kunna säkerställa vilken typ av information kring brottet som har inkluderats, eller exkluderats i rubriken. Det teoretiska ramverket, som kommer användas för att diskutera analysresultatet, består av Hirdmans (1988) definition av könsmaktsordningen samt relevansteorin enligt Sperber och Wilson (2012). Metoden som använts är en kvalitativ textanalys i kombination med en ideologkritisk analysmetod. Analysmallen bygger på van Dijks (1990) definition av en rubriks idealfunktion samt det teoretiska begreppet rollfördelning (van Leeuwen, 1996), kriterierna för ideal brottsofferstatus enligt Christies (1986) och skuldbeläggning av offer (Fisher &amp; Lab, 2010). Baserat på det teoretiska ramverket, som också ligger till grund för analysmallen, har analysfrågor konstruerats och delats upp i tre kategorier. Kategorierna är följande: ”Rubrikens funktion och innehåll”, ”Brottshändelsen” och ”Brottsoffret”. Analysresultatet visar att de patriarkala maktstrukturerna: rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av brottsoffer återkommer i flera av de nyhetsrubriker som analyserats, om än i olika utsträckning. En majoritet av rubrikerna som granskats beskrev endast delar av brottet, i stället för att ge läsaren en helhetsbild av det som inträffat. Dessutom, angavs det kvinnliga brottsoffret som aktivt i stället för passivt i flertalet av rubrikerna och det förekom även en indirekt skuldbeläggning av det kvinnliga brottsoffret eftersom brottsrubricering saknades, eller den misstänkte manliga förövaren inte nämndes. Resultatet från den här studien, visar att Aftonbladet och Expressen har en bit kvar till en helt jämställd brottsjournalistisk nyhetsrapportering. / The study is intended to critically examine news headlines in evening newspapers in Sweden, from a gender perspective. The headlines examined in the study were published digitally in Aftonbladet and Expressen, since they are Sweden's two largest evening tabloid newspapers (Via TT, 2021). The aim of the critical review is to identify whether, and if so how, patriarchal power structures are expressed in the headlines. The patriarchal power structures that will be examined in the study are role assignment, ideal victim status and victim blaming. The headings will in turn be compared to the preamble, to ascertain what kind of information about the crime has been included or excluded in the heading. The theoretical framework, which will be used to discuss the results of the analysis, consists of Hirdman's (1988) definition of the gender power order and the theory of relevance according to Sperber and Wilson (2012). The method used is a qualitative text analysis combined with an ideology-critical analysis method. The analysis template is based on van Dijk's (1990) definition of the ideal function of a headline as well as the theoretical concept of role division (van Leeuwen, 1996), the criteria of ideal victim status according to Christie's (1986) and victim blaming (Fisher &amp; Lab, 2010). Based on the theoretical framework, which also forms the basis of the analysis template, analysis questions were constructed and divided into three categories. The categories are “Function and content of the rubric”, “The crime event” and “The crime victim”. The results of the analysis show that the patriarchal power structures of role distribution, ideal victim status and victim blaming are reflected in several of the news headlines analysed, albeit to varying degrees. Most of the headlines examined described only parts of the crime, rather than giving the reader a full picture of what happened. In addition, the female victim was referred to as active rather than passive in most of the headlines and there was also an indirect blaming of the female victim as the crime description was missing, or the suspected male perpetrator was not mentioned. The results of this study show that Aftonbladet and Expressen still have some way to go to achieve fully equal crime reporting.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder kvinnliga vinmakare stöter på medan de etablerar sig och verkar som vinmakare i Europa. Studien undersöker även fördjupade kunskaper om historiska och kulturella föreställningar om genus inom vintillverkning. Studien genomfördes genom kvalitativ forskningsmetod med inspiration av existentiell-fenomenologisk och semistrukturerad intervjumetod. Urvalet bestod av sex kvinnliga vinmakare i Italien, Tyskland och Grekland. Intervjuernas syfte ämnade att fånga vinmakarens livsvärld, där undersökningen byggde på förstapersonsbeskrivningar av upplevelser från specifika fenomen. Materialet analyserades med hjälp avtematisk analysmetod och resulterade i fem olika teman som var traditioner, sociala miljöer, karaktär, kroppsliga faktorer och utveckling.  Resultatet antyder att vintillverkning historiskt varit dominerat av män och att det funnits hinder i kulturen och samhället som begränsat kvinnors möjligheter att etablera sig inom branschen. Dessa hinder har inkluderat fördomar och stereotyper om kön som påverkat synen på kvinnors fysiska kapacitet och kompetens inom vinproduktion. Trots dessa svårigheter har undersökningen också visat på en förändring i branschen. Antalet kvinnor som visar intresse för och engagerar sig i vintillverkning har ökat. Det har också blivit tydligt att möjligheterna för kvinnliga vinproducenter att etablera sig har förbättrats. / The aim of the study is to investigate the opportunities and obstacles encountered by female winemakers while establishing themselves and working in the wine industry in Europe. The study also explores in-depth knowledge about historical and cultural perceptions of gender within winemaking.  The study was conducted using a qualitative research method inspired by existential-phenomenological interviews with six female winemakers in Italy, Germany, and Greece. The purpose of the interviews was to capture the winemakers' lifeworld, relying on firsthand descriptions of experiences related to specific phenomena. The data was analyzed using thematic analysis, resulting in five themes: traditions, social environments, character, physical factors, and development.  The results of the study show that historically, winemaking has been dominated by men, and there have been cultural and societal barriers that have limited women's opportunities to establish themselves in the industry. These barriers have included biases and stereotypes about gender that have influenced perceptions of women's physical abilities and competence in wine production. Despite these challenges, the study also indicates a shift in the industry. The number of women showing interest in and engaging in winemaking has increased. It has also become evident that the opportunities for female wine producers to establish themselves have grown. These factors are presented and discussed in the results and the result discussion.

No description available.