Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur bakslagseffekten verkar inom en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin. Metod: Vår studie antar en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnliga chefer inom en kvinnodominerad organisation. Vi har en abduktiv ansats där vi låtit teorin ligga till grund för de teman vi har tagit upp och som är återkommande genom vår studie. Respondenternas åsikter har sedan tolkats genom en innehållsanalys. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning inom bakslagseffekten, könspräglade organisationer, könsroller och ledarskap. Resultat & slutsats: Vår studie visar att de kvinnliga cheferna antar ett transformativt ledarskap men att de trots det i vissa avseenden antar manliga karaktärsdrag. De möter vidare en bakslagseffekt som kan karaktäriseras av att de missgynnas i rekryteringsprocesser. När kvinnor blir chefer över tidigare kvinnliga kolleger möts de av en bakslagseffekt där de ogillas, deras kompetens ifrågasätts och i vissa fall blir de även utfrysta. Förslag på fortsatt forskning: Framtida forskning bör rikta in sig på att studera om det finns informella hierarkier som påverkar kvinnor när de avancerar i hierarkin. Organisationskulturer och generationsfrågan bör studeras närmare för att se deras inverkan på bakslagseffekten. En sista punkt är att definitionerna av könsroller och de karaktärsdrag som förskrivs till kvinnor respektive män förändras över tid därför kan det vara ett intressant område för att se vad det har för effekt på bakslagseffekten. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag är att vi har visat att kvinnor som avancerar i hierarkin inom en kvinnodominerad organisation möter en bakslagseffekt till följd av att de blivit chefer över tidigare kvinnliga kollegor. De praktiska bidragen är att organisationer måste arbeta med att motverka informella hierarkier och att sträva efter att skapa mindre löneskillnader mellan könen. / Aim: The purpose with our study is to create a deeper understanding of how the backlash against women works in a female-dominated organization when women advances in the hierarchy.  Method: The study applies a qualitive research perspective. We have conducted semi structured interviews with nine female managers in one female-dominated organization. We have an abductive approach. Respondents' views have been interpreted through a content analysis. Our theoretical frame of reference is based on previous research on backlash, gendered organizations, gender roles and leadership. Result & conclusions: Our study shows that the female managers assume a transformative leadership, although they assume male characteristics in some respects. They face a backlash that can be characterized as being in disadvantage in recruitment processes and also by facing disapproval from colleagues. When women become managers of former female colleagues, they face a backlash in which thet are disliked, their skills are being questioned and, in some cases, they are also being exploited.   Suggestions for future research: Organizational cultures, informal hierarchies and different generations should be studied more closely to see how they impact on the backlash. One last thing is that the definitions of gender roles and the characteristics attributed to women and men change over time, hence it would be an interesting area to study, in order to see what possible effect it may have on the backlash. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is that we have shown that women who advance in the hierarchy in a female-dominated organization face a backlash as a result of becoming managers of former female colleagues. The managerial contributions are that organizations must work to counter informal hierarchies and to strive to decrease the salary gap between the sexes.

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen. / Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

No description available.

This thesis describes and analyzes the symbolist artist Tyra Kleen’s life as a student and professional artist in late 1900th- and early 2000th-century, using biography as methodology, in combination with Pierre Bourdieu’s theories on Cultural Fields, and Feministic theory. A few of her Symbolistic art works will be analyzed using Ragnar Josephson’s theories on the Making of Art. The years in between 1892 – 1908 are in focus of the thesis, when the artist mainly lived, studied and worked abroad; in Germany, Paris and Rome.  Tyra Kleen (1874-1951) was born in Sweden, but lived for many years in Europe. She saw herself more as a European or a Cosmopolitan, than a Swedish person. She went to several art schools in Europe; in Dresden, Karlsruhe, Munich, Paris and Rome. She lived in Paris during the years of ”the fine de siècle”, and then moved to Rome where she lived and worked for almost ten years. During her years abroad, with influences from artists as Böcklin and Puvis de Chavannes, authors as Charles Boudelaire and Edgar Allan Poe, and from Theosophy, she picked up a continental Symbolistic style, that is unique, and is not to be found in any other Swedish artists’ styles. The thesis gives a new piece to the puzzle regarding Swedish late 1900th-early 2000th-century Art History.

Denna rapport har studerat hur lär- och identitetsprocessen att formas till artist har sett ut för några av Sveriges mest aktuella kvinnliga artister. Valet att studera denna yrkesgrupp beror på att formell utbildning genom skolväsendet saknas för att till fullo förbereda individer för yrket. Syftet har varit att genom artisternas beskrivningar av de egna erfarenheterna bidra med kunskap om hur dessa processer kan se ut. Sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av utformad frågeguide för insamlandet av data. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades därefter med drag av hermeneutisk tolkning. Förförståelsen hos mig som forskare har haft en central roll i rapporten då jag själv är verksam som frilansande trummis inom musikbranschen. Då tidigare forskning rörande lär- och identitetsskapande processer för artister inte hittades baserades litteraturöversikten till stor del av forskning om de lär- och identitetsskapande processer som elitidrottare gjort. Valet av denna yrkesgrupp baserades på att framgång som idrottare ofta leder till medial uppmärksamhet, i likhet med artisternas. Insamlad empiri analyserades sedan genom Lave och Wengers (1991) teorier om hur kunskap uppstår och utvecklas genom sociala interaktioner i olika kontexter, något de kallar för situerat lärande. I analysen användes även Goffmans (2009) rollteoretiska modell som behandlar hur identiteter skapas, upprätthålls och förändras. Slutsatserna i studien visade på att kunskapen till stor del skapats genom observation av de mer erfarna inom musikbranschen samt interaktion med dessa. Artisternas föreställningar om vad det innebär att vara en artist samt till vilken grad de interagerat med olika delar av musikbranschen tycks ha påverkat deras förmåga att själva identifiera sig som artister. Gemensamt för samtliga respondenter var den beskrivna upplevelsen av att kunna påverka rollen som artist till högre grad i och med ökad erfarenhet och framgång som artist. / This report has studied how the processes of learning about the role as an artist and the ability to identify oneself as one has been for some of Sweden’s most popular artists. The choice to study this profession is due to the lack of formal education through the school system to fully prepare individuals for the profession. The purpose has been to provide knowledge about these processes thru the described experiences from the artists. Six semi- structured qualitative interviews were conducted using a designed questionnaire for data collection. The interviews were then transcribed and analyzed by means of hermeneutic interpretation. The preconceptions have played a central role in the report, as I myself am a freelance drummer in the music industry. Since earlier research about learning and identity-creating processes among artists was not found, the literature review has been based largely on research about the learning and identity-creating processes that elite athletes have made. The choice to study this profession was based on the similarity between professions in the terms where their success often leads to great media attention. Collected empirical data was then analyzed thru Lave and Wenger’s (1991) theories of how knowledge arises and develops through social interactions in different contexts, something they call situated learning. The analysis was also made thru used Goffman's (2009) role theory model that addresses how identities are created, maintained and changed. The conclusions of this study showed that knowledge about the role as an artist was largely created by observing the more experienced in the music industry as well as thru interaction with these. The artists' perceptions of what it means to be an artist and the extent to which they interacted with different parts of the music industry seem to have influenced their ability to identify themselves with the role. Commonly to all respondents was the described experience that the ability to influence the role of an artist increased with experience and success as an artist.

Flera studier visar att läkare oftare lider av stress och psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. En del studier anger kvinnliga läkare som mer lidande av stress än manliga läkare. Det faktum att kvinnliga läkares självmordsfrekvens är högre än i normalbefolkningen visar att det finns ett problem. Teorier om detta fenomen hävdar att det kan ha ett samband med läkarnas överstimulerande och stressfyllda arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, med sex kvinnliga läkare, undersöka deras upplevelse av stress utifrån ett genusperspektiv. Mina huvudfrågor är: Hur upplever kvinnliga läkare stress? Hur påverkar genus kvinnliga läkares stress och ohälsa och hur upprätthålls och skapas detta? Hur försöker kvinnliga läkare hantera sin stress och ohälsa? I min studie använder jag mig av ett genusperspektiv för att undersöka om genus påverkar kvinnliga läkares upplevelse av stress. Jag använder mig framförallt av Yvonne Hirdmans genusteori som belyser hur genussystemet och genuskontraktet skapar hierarkier och ojämlikhet mellan könen. För att ge en djupare förståelse av stress presenterar jag en definition av stress, dess innebörd och konsekvenser samt några hanteringstrategier som kan användas när stress uppstår. Vidare presenterar jag tidigare forskningsresultat som jag anser relevanta för studien. Jag använder mig av en kvalitativ analys där jag har intervjuat sex kvinnliga allmänläkare i åldrarna 50–60 år boende i Stockholms län. Intervjuerna var semistrukturerade och varade cirka i 40–50 min. Min studie visar att stress är en påfallande viktig negativ faktor för de kvinnliga läkarna som intervjuades och att genussystemets och genuskontraktets mekanismer påverkar deras upplevelse av stress både i och utanför arbetet. Samtliga kvinnliga läkare i studien har upplevt känslan av stress och har haft både psykiska och fysiska stressrelaterade symtom. Anledningen till den ökade stressen är bland annat kraven från omgivningen och på sig själva om att prestera sitt yttersta.

Abstract This paper is a study in press reception with the intent to examine how twelve female actionheroes have been portrayed in Swedish media between 1974 – 2006. The purpose is to discern patterns and differences in how the female movie character is received by their contemporary journalists and to relate their views to social and gender related theories.  The female actionhero is an independent and brutal character, often alone and without a mother or a child. This separates her from typical female roles, which historically been characterized by passivity, fear and dependency on the male characters in the movie.  The female actionhero as a character opens up for complex reception. One perspective in the research identifies the independent woman as a feministic icon. Other researchers and writers relate her masculine attributes, sexual charisma and the movies' financial driving force as a projection of male fantasies.  The summarization of the critique expressed by Swedish press journalists based on 124 movie reviews and other film related articles expose noticeable differences. From a girl who stood in the shadow of male heroes to a coarse woman who surpass them. But there are still areas in which 30 years haven’t changed a thing. Critics still fixate on the female heroe's physical appearance and her achievements are with few exceptions compared to men, and not other women. The critic reception also establishes that journalists since 1974 have become less inclined to apply gender or other social theories to the movies and female heroes. A gender related perspective is despite an independent and strong woman in the background for other perspectives while male critics are in comparison to female critics significantly more inclined to apply feministic theories to movies with female actionheroes.

Problembakgrund: På ledande positioner inom företag består majoriteten av män, trots att flera studier påvisat att kvinnor har utmärkande egenskaper för ett ledarskap som passar i moderna företag. På grund av normer som lever kvar i samhället har kvinnor inte heller samma karriärmöjligheter som män. Inom svensk detaljhandel utgör kvinnor dock en större majoritet än män på de så kallade mellanchefspositionerna, jämfört med andra branscher. Därmed är det intressant att undersöka om medarbetares förväntningar på sin ledares beteende kan förklara orsakerna till den ojämna fördelningen mellan manliga och kvinnliga chefer. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka förväntningar medarbetare har på ledare inom detaljhandeln samt om förväntningarna skiljer sig beroende på om ledaren är man eller kvinna. Detta för att kunna förstå vad det är som bidrar till att fler män än kvinnor finns på ledande positioner och om förväntningarna har någon koppling till de normer som finns om ledarskap. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom olika butiker i svensk detaljhandel. Det empiriska dataunderlaget är uppdelat i två delar kopplat till forskningsfrågorna. Den första delen handlar om medarbetarnas förväntningar på sina ledare medan den andra delen behandlar förväntningar på män och kvinnor som ledare. Resultat: Analysen visar att medarbetare inom svensk detaljhandel förväntar sig ledare som är kommunikativa, relationsorienterade, delaktiga och uppmuntrar till utveckling, vilket överensstämmer med tidigare studier. Normer för hur män respektive kvinnor förväntas bete sig skiljer sig åt genom manliga och kvinnliga könsroller. Däremot har medarbetarna egna erfarenheter av chefer som motbevisar normerna och talar för att män och kvinnor inte beter sig på olika sett på grund av sitt kön. / Background and problem: At leading positions within companies the majority are men, although several studies have shown that women have distinctive qualities for leadership that suits modern businesses. However, due to norms that remain in society, women do not have the same career opportunities as men. However, in Swedish retail, women represent a larger majority than men in the so-called mid-range positions, compared with other industries. Thus, it is interesting to investigate whether employees expectations on the behaviour of their leaders can explain the causes of the uneven distribution between male and female executives. Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of the expectations of employees in the retail sector and whether the expectations differ depending on whether the manager is male or female. This in order to create a greater understanding about why there are more men having leader positions compared to women and if expectations has any connection to norms about leadership. Method: The study is based on qualitative interviews where data was collected through semi-structured interviews with seven employees in various stores in the Swedish retail sector. The empirical data is divided into two parts linked to the research questions. The first part is about employee expectations of his leader while the other part deals with expectations of men and women. Results: The analysis shows that employees in Swedish retail sector expect leaders who are communicative, relationship-oriented, involved and encourage development, which is consistent with previous studies. Norms for how men and women are expected to behave are different through the male and female gender roles. On the other hand, employees have their own experiences that counteract the norms and prove that men and women do not behave differently because of their gender.

Tidigare forskning visar på att en konflikt mellan arbete och familj är något som kan drabba alla, har olika bakomliggande faktorer och påverkar bland annat det subjektiva välbefinnandet. Det som har störst påverkan på konflikten är arbetsrelaterade faktorer. Syftet med studien var att undersöka kvinnliga chefers upplevelse av konflikten samt olika aspekter som de upplever kan påverka konflikten, både positivt och negativt. Deltagarna i den studien var 8 kvinnliga chefer som har eller har haft barn i åldern 2–10 år under perioden som chef. Resultatet visar på att konflikten varierar i grad utefter arbetsbelastning och kan påverkas med hjälp av en öppen och förstående arbetsplats som möjliggör planering och skapandet av sociala relationer. Förhoppningar finns om att studien ska bidra till att minska konflikten hos de individer som upplever den och öka det subjektiva välbefinnandet.