I tidningen Aftonbladet publicerades i februari, 2014, artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, där en historieskrivning som osynliggjort kvinnliga musiker uppmärksammas och diskuteras. Med bakgrund av ett ökat engagemang för synliggörandet av kvinnliga musiker är syftet med studien att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Utifrån sju artiklar om kvinnliga artister som deltagit i tv-programmet Så mycket bättre undersöks tre teman som noterats är genomgående i materialet. Detta sker med utgångspunkt i Stuart Halls teorier om representation samt Nina Lykkes och Paulina de los Reyes teorier om intersektionalitet. Det hermeneutiska kulturbegreppet är centralt, då materialet betraktas som kulturella texter. Avslutningsvis resonerar jag kring mitt resultat vad gäller representationen av kvinnliga musikartister i materialet.

Bakgrund: De hormonella förändringarna som sker under menstruationscykeln bidrar till variationer i olika fysiologiska processer som påverkar både kvinnors mående och prestation. Det är inte enbart det välstuderade premenstruella syndromet innan blödning som påverkar utan variationer i könshormonerna under hela menstruationscykeln påverkar olika fysiologiska processer. Forskning om optimering av styrke- och konditionsträning utgår ofta från studier med manliga deltagare som har testosteron som uppbyggande hormon. Forskning på kvinnor visar att de hormonella förändringarna under menstruationscykeln bidrar till variation i metabolism, styrka, inflammation, vätskebalans, kroppstemperatur och risk för skador. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka hur menstruationscykeln påverkar prestationsförmågan hos idrottande kvinnor. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Sport Discus. Även en utökad sökning och en sekundärsökning utfördes. Totalt inkluderades tio studier. Resultat: Fem studier undersökte skillnader i muskelstyrka mellan follikelfasen (första blödningsdag fram till ägglossning) och lutealfasen (ägglossning fram till dagen innan nästa blödning). Fyra av studierna visade en ökad muskelstyrka och större muskeltillväxt under follikelfasen och en av studierna visade ingen skillnad mellan faserna. Fem studier undersökte syreupptagningsförmåga mellan follikel- och lutealfas. Två av studierna visade en högre syreupptagningsförmåga under lutealfasen, och tre av studierna visade inga skillnader mellan faserna. Slutsats: Studierna kring muskelstyrka indikerar att effekten av styrketräning är störst under follikelfasen, varemot flera studier behövs för att kunna utreda hur menstruationscykeln påverkar kvinnors syreupptagningsförmåga. / Background: The hormonal changes that occur during the menstrual cycle contribute to variations in different physiological processors that affect both women's sensation and performance. It is not only the well-studied premenstrual syndrome of bleeding that affects women but the continuous variation in the steoridhormones throughout the menstrual cycle affect several physiological functions. Research on optimization strength and fitness training is often based on studies with male participants who have testosterone as the dominant anabolic hormone. Research on women shows that the hormonal changes during the menstrual cycle contribute to variation in metabolism, strength, inflammation, fluid balance, body temperature and risk of injury. Purpose: This literature study purpose was to investigate how menstrual cycles affect the performance of athletic women. Method: A literature search was carried out using the PubMed and Sport Discus databases. An extended search and a secondary search were also performed and a total of ten studies were included. Results: Five studies examined differences in muscle strength between the follicle phase (first bleeding day until ovulation) and the luteal phase (ovulation until the day before the onset of the next bleeding). Four of the studies showed increased muscle strength and greater muscle growth during the follicle phase while one study found no differences between the phases. Five studies investigated oxygen uptake and aerobic capacity between the follicle and luteal phase. Two of the studies reported an increased oxygen uptake during the luteal phase while the remaining three studies showed no differences between the phases. Conclusion: The studies on muscle strength indicate that effect of strength training is greatest during the follicle phase, whereas more studies are needed to investigate whether the menstrual cycle affects women's oxygen uptake capacity.

Syftet med denna studie har varit att belysa representation av lesbisk åtrå i film. Filmerna jag har tittat på är Carol och Portrait of a Lady on Fire, där jag undersökt huruvida begreppen the male gaze och the female gaze visar sig i filmerna. Detta är gjort genom en filmanalys där jag har utvecklat en tes, delat upp filmen i segment samt antecknat filmtekniker. I min analys har jag utgått från teorier om blick; gaze theory, the male gaze och the female gaze. I båda filmerna representeras åtrå främst genom blicken, men även genom olika symboler, språk och behov. Den skildras inte nödvändigtvis genom nakenhet eller sex – utan kan vara ett grepp på axeln eller en intensiv blick. Genom välarbetat manus, kameravinklar utifrån bådas synpunkter och kostymer som inte förminskar kvinnan tar båda filmerna avstånd från the male gaze. Istället har båda parterna i förhållandet en aktiv roll där kommunikation och samtycke styr, vilket är i linje med the female gaze. / The purpose of this study has been to highlight the representation of lesbian desire in film. The films I have watched are Carol and Portrait of a Lady on Fire, where I investigated whether the concepts of the male gaze and the female gaze appear in the films, and if so, how. I have conducted a filmanalysis where I developed a thesis, segmented the films and took notes of film techniques. I have based my analysis on different theories concerning the gaze; gaze theory, the male gaze and the female gaze. Both films represent desire throughout the gaze, but also through different symbols, languages and needs. It is not necessarily portrayed by nudity or sex – instead by grasping the shoulder or holding an intense gaze. Through well-crafted script, camera angles based on both viewpoints and costumes that do not diminish the woman, both films distance themselves from the male gaze. Instead, both parties in the relationship have an active role where communication and consent govern, which is in line with the female gaze.

En kvinna som mördar har ett högt nyhetsvärde och ett allmänintresse. Det baseras inte på att ett mord har begåtts, utan för att det är en kvinna som begått brottet. Johanna Möller är en av Sveriges mest omtalade kvinnliga brottsling. Det visar sig inte minst i den mediala uppmärksamhet som har tilldelats henne då det har skapats tv-dokumentärer och podcasts om henne och det brott hon har begått. Studien syftar till att få en bredare förståelse samt undersöka hur Arbogakvinnan, Johanna Möller framställs i podcasten Med vänlig hälsning, Johanna Möller. Hur gestaltas en kvinna som har begått ett mord och vilka stereotyper är framträdande? Hur påverkar berättarstrategier framställningen av den kvinnliga brottslingen? I studien har en kvalitativ tematisk innehållsanalys använts, där Rättegångspoddens fem avsnitt om Johanna Möller har transkriberats och sedan analyserats. Resultatet av studien visar att Johanna Möller framställs på ett stereotypt sätt i podcastavsnitten, där man förlitar sig mycket på den tidigare bilden som förmedlats av henne. Berättarstrategierna påverkar berättelsen på ett sätt som endast verkar i negativmening för Johanna. / A woman who murders has high news value and public interest. This is not because a murder has been committed, but because it is a woman who committed the crime. Johanna Möller is one of the most talked about female criminals in Sweden. It shows in the media attention that has been given to her. Many TV documentaries and podcasts have been produced about her and her entire crime story. The purpose of this study is to gain a broader understanding and to investigate how Johanna Möller is presented in the podcast. How is a woman who has committed a murder portrayed and which stereotypes are salient? How do narrative strategies affect the portrayal of the female criminal? This research is based on a qualitative thematic content analysis in which five episodes of Rättegångspodden about Johanna Möller have been transcribed and examined. The result of the study shows that Johanna Möller is portrayed in a stereotypical way, where the journalists relies heavily on the previous image established about her. The narrative strategies affect the story in a way that only works in a negative way for Johanna.

Traveling around the world is a highly appreciated phenomenon globally. In recent years, backpacking has grown in popularity. Characterised by simplicity and adventurousness, it is especially frequent within a young demographic. However, these types of trips produce certain risks to consider, with women being subject to greater risks in the society in large. This study aims to examine risk perception amongst young female backpackers. It was performed using a qualitative method based on 15 semi-structured interviews. Results showed that risk perception has a large impact on women’s chosen destination, with certain destinations subsequently being deselected. Moreover, variable risk perception can be observed over time, in response to the decision process. At commencement, high perception of risk was exhibited, yet later shown to gradually decrease as the trip progressed. Finally, an increased perception of risk was noted post returning from the journey. / Intresset för resor har ökat i stor omfattning. En växande trend under den senaste tiden är backpackerresor. Dessa resor karaktäriseras av en enklare reseform där äventyr står i fokus. Backpackerresor är förekommande speciellt hos unga resenärer. Dessa resor medför olika typer av risker för resenären att ta i beaktande, dessutom kan det uppmärksammas att kvinnor generellt sett utsätts för många risker. Målet med denna studie var därför att undersöka riskuppfattningen hos unga kvinnliga backpackers. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod baserad på 15 semistrukturerade intervjuer. Resultaten antyder att riskuppfattning har en stor påverkan på valet av destination hos kvinnliga resenärer. Till följd av detta tenderar vissa destinationer att väljas bort på grund av de höga uppfattade riskerna. Dessutom kan en variation inom riskuppfattningen noteras över tid i samband med beslutsprocessen. Inför resan uppfattades en hög riskuppfattning som sedan minskade under resan. Följaktligen uppmärksammades återigen en ökad riskuppfattning efter resan.

Titel: Att härska genom internkommunikation – En observationsstudie om kvinnliga ledare Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Rama Malki och Malin Frisell Handledare: Monika Wallmon och Svante Brunåker Datum: 2020 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker, med fokus på internkommunikation. Metod: Denna studie är kvalitativ och utgår från en deduktiv ansats. Den empiriska insamlingen av data har genomförts med hjälp av fem ostrukturerade observationer som sedan har tolkats och analyserats. Analys & slutsats: Kvinnliga ledare använder och utsätts framförallt för härskartekniker som är av snällare art eller spelar på känslor, dessutom finns det indikationer på att både biologiskt kön och kommunikationsstil kan påverka vilka tekniker som används. Flera olika härskartekniker används av kvinnliga ledare, och det finns en risk att teknikerna försämrar effektiviteten i kommunikationen. Vi kan därför dra slutsatsen att de kvinnliga ledare vi har observerat bör fortsätta utveckla sin kommunikation genom ökad medvetenhet om härskartekniker, för att den ska bli mer framgångsrik. Examensarbetets bidrag: Härskarteknikerna som har observerats har synliggjorts genom verbal och icke-verbal kommunikation, men även via skämt och seriösare tonläge. Studien har indikerat att kvinnliga ledare som har en mer relationsorienterad kommunikation tenderar att använda sig av härskartekniker som är av snällare art.Studien har även indikerat att de kvinnor som använder sig av en mer manlig kommunikationsstil kan riskera att misstas för att använda härskartekniker. Förslag till vidare studier: Jämförelser mellan män och kvinnor inom olika branscher, och genom större studier, för att kunna dra slutsatser om huruvida det går att generalisera användningen av härskartekniker till biologiskt kön och kommunikationsstil. Ytterligare ett förslag på vidare studier är att studera vilken påverkan stereotyphot har på härskartekniker. Nyckelord: Härskartekniker, internkommunikation, kvinnliga ledare, ledarskap, stereotyper. / Title: To rule through internal communication – An observational study about female leaders Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Rama Malki and Malin Frisell Supervisor: Monika Wallmon and Svante Brunåker Date: 2020 - June Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how female leaders uses and are exposed to master suppression techniques, focusing on internal communication. Method: This study is qualitative with a deductive approach. The empirical material has been conducted and implemented through five unstructured observations and has later been interpreted and analyzed. Analysis & conclusions: Women use and are exposed to master suppression techniques that are more kind or utilizes feelings, and that there are indications that both biological gender and communication styles can affect which techniques that are used. Various master suppression techniques are used by female leaders and risk to impair the effectivity of the communication. Therefore, we can draw the conclusion that the female leaders we have observed should continue to improve their communication by increasing awareness about master suppression techniques, in order to communicate more successfully. Contribution of the thesis: The master suppression techniques have been observed through nonverbal and verbal communication, but also through jokes and a more serious tone. This study has indicated that female leaders have more of a relationship-oriented communication, tend to use master suppression techniques of a kinder nature. The study has also indicated that those women using a masculine communication style, risk to be misunderstood for using master suppression techniques. Suggestions for future research: Comparisons between men and women, in various branch of industries and through larger studies to draw conclusions whether it is possible to generalize master suppression techniques to biological gender and communication style. Furthermore, the effects that stereotypical threats have on master suppression techniques could be researched. Key words: Master suppression techniques, internal communication, female leaders, leadership, stereotypes.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.

Consumption of surgical and non-surgical cosmetic procedures are increasing every year and are consumed by women to a far greater extent than by men. To bear the role of an influencer has also become increasingly common. When influencers post on their social media, they reach out to a large audience with the intention of  influencing their followers to consume the goods or services that they share. Since consumption of beauty procedures has increased in Sweden and continues to increase, we want to investigate whether influencers convey messages about consuming beauty procedures. The aim of the study is to analyze Swedish female influencer's opinions and arguments about the consumption of surgical and nonsurgical beauty procedures. To fulfill the aim of the study, the following questions will be answered: what opinions and arguments about the appearance and consumption of beauty procedures do influencers express? and What norms and values are visible in influencer's opinions and arguments? In total, 14 YouTube videos and 10 Swedish female influencers were examined. The women's ages range from 18 to 35 years old. The phenomenon was studied through netnography because influencers are very much active online and do sometimes share their opinions about beauty procedures online. The theories and concepts we analyze and interpret our empirical material with is Bauman’s (2008) theory of consumer society, Bordo’s (1993) view of feminism, western culture and the body and Cooley’s (1902) concept the looking-glass self. The findings showed that there were five values and norms that the influencers in our survey expressed, these were: believing the human being to be autonomous, women need to look a certain way to be accepted as beautiful, beauty procedures lead to happiness, the body should be subjected to examination, evaluation, modification and objectification, that beauty procedures should not be taken very seriously but instead accepted as an everyday practice.

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre chefsnivåer även i relativt sett jämställda länder som Sverige. Vilka hinder och möjligheter till fortsatt karriär som kvinnliga chefer själva upplever är den fråga som denna uppsats söker svar på. Tre fokusgrupper med totalt sju kvinnliga första linjens chefer i Kriminalvården har genomförts i det syftet. Fokusgrupperna har genomförts digitalt och spelats in samt därefter transkriberats. Data har analyserats med reflexiv tematisk analys och tre teman har skapats: Kvinnors huvudansvar, Att bli sedd av andra och Med olika mått mätt. Resultatet indikerar att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj vilket kan påverka möjligheten till karriär negativt. Beslut om att bilda familj kan få större konsekvenser för kvinnor än för män när det gäller hur arbetssituationen påverkas bl.a. eftersom kvinnor är föräldralediga längre än män. Stöd från chef och partner kan påverka karriären positivt och vara avgörande för kvinnors benägenhet att söka chefsjobb. Olika villkor för kvinnliga och manliga chefer innebär att män tenderar att göra karriär fortare trots att kvinnor ofta är mer noggranna och presterar bättre än män. Slutsatsen är att stereotypa uppfattningar utifrån kön behöver utmanas för att åstadkomma en normförändring så att kvinnor ges samma möjligheter som män att utifrån sin kompetens nå högre chefspositioner. Fler studier behövs med tanke på det komplexa samspelet mellan familjeansvar och arbete.