<p>Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.</p>

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriär i en mansdominerad organisation. Vi vill även undersöka inom vilka livssfärer dessa hinder och möjligheter uppstår. Vi ställer frågor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriär i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött på under sin karriär och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfärerna, arbetsliv och privatliv. Studien är av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration från ett narrativt synsätt för att på bästa möjliga sätt förstå deltagarnas personliga berättelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att möjligheter och hinder främst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, både från chefer och från privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte påverkar karriären negativt i lika hög grad som karriären påverkar privatlivet. / The purpose of this study is to create a deeper understanding for women managers and how they have experience opportunities and obstacles during their career in a male-dominated organization. We would also examine in which part of life this opportunities and obstacles really exist. We are investigating questions about how women managers experience their career in a male-dominated industry, what opportunities and obstacles they met during their career and also how women managers create a work life balance. This study is based on qualitative data and aims to describe the purpose from a narrative approach. The data have been collected from ten unstructured interviews, the result showed that opportunities and obstacles mainly occurs inside the work organization, and that the support from managers, but also from the private life is very important. The result also showed that the private life does not affect the career negatively as much as career affect the private life.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stand up - komedi beskrivs, görs och förstås ur kvinnliga komikers perspektiv. Utifrån kulturantropologiska, kommunikationsteoretiska och genusteoretiska perspektiv söker uppsatsen ta reda på vad som kommuniceras med ett stand up- framträdande, om tankar kring hur det är att utöva stand up som kvinna och om det finns en egen ”kvinnlig humor”.

Syftet med studien är att undersöka den osignerade, kvinnliga popartistens spelplan för att konstruera sig själv som ett “personligt (pop)varumärke” via sociala medier. Med ansats i fem djupgående intervjuer har jag sökt besvara hur detta “varumärkesgörande” ser ut, samt vilka möjligheter och svårigheter diskursen för med sig. Genom att diskutera empirin mot ett brett teoretiskt spektra, som tar upp såväl identitetens påverkan av samtida medier, socialkonstruktivistiska perspektiv, traditionella- samt postmoderna perspektiv på varumärken, genussystematiker samt mediereception, har resultaten kommit utmynna i en rad dilemman. Resultaten visar att synlighet i sociala medier prioriteras före det faktiska musikskapandet; syns en inte där, kommer heller inte musiken uppmärksammas av betydande aktörer och större publiker. Således suddas skiljelinjer ut mellan den digitala- och fysiska verkligheten, vilket resulterar i möjligheten att som trenden premierar, “imitera” den konventionella kändisens “industriella” uttryck, och på samma gång svårigheten i att fokusera medieinnehållet kring denna image utan att verka “självupptagen”. Samtidigt som den konventionella kändisens digitala konstruktion kan förstås skapad i en genusbetonad diskurs som instruerar kvinnliga (pop)musiker att alltjämt exponera sitt (attraktiva) yttre, samt, för att verka tillgängliga, ständigt dela var de går och gör, kommer studiens informanter att påvisa ett motstånd till de könsstereotyper som ofta figurerar i media. Resultaten påvisar således möjligheten att också ifrågasätta och utmana en stereotyp bild av den kvinnliga popartisten, varpå den digitala verklighetens spegel har potential att också lämna reflektioner i den “fysiska verkligheten”. Studiens informanter ger inga direkta svar på hur de faktiskt parerar svårigheten i att konstruera en delvis “fejkad” “industriell” image, utan att tappa den personliga (men inte privata) integriteten men påvisar att sökandet efter en “perfekt balanserad artistpersona” är ett oändligt, och kanske ouppnåeligt projekt.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

Syfte: I takt med att konsumenter och övriga intressenters medvetenhet ökar ställs det högre krav på företagens sociala prestation (CSP) för att de ska förbli framgångsrika. Dessa ökade krav har bidragit till nya restriktioner och lagar om rapportering av icke-finansiell information, för vilken företagens styrelse är ansvariga. De ökade kraven på rapportering innebär även att vissa större företag ska rapportera om mångfald. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och CSP samt huruvida nationella kulturella särdrag har en modererande effektpå sambandet. Metod: Studien tillämpar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell forskningsdesign som genomförts med data för sexårsperioden 2012-2017 för 673 publika europeiska företag. Studien bygger på sekundärdata som hämtats från databasen Thomson Reuters Datastream, som sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP, samt att nationella kulturella särdrag har en modererande effekt på detta samband. Resultatet indikerar att kvinnors påverkan i styrelsen när det kommer till CSR-aktiviteter påverkas av nationella kulturella särdrag. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar ur ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka nationella kulturella särdrags effekt på sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP och därmed öka kunskapen kring ämnet. Denna studie bidrar med praktiskt viktig information för företag som vill förbättra sin sociala prestation. Förslag till vidare forskning: Vi har i denna studie endast undersökt kulturens modererande effekt på sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och total CSP. Det vore intressant att se effekten på respektive dimension av CSP för att kunna avgöra om det är någon skillnad mellan dem. Det finns även möjlighet att genomföra en liknande studie men där länder från fler världsdelar inkluderas. / Aim: As the awareness of consumers and other stakeholders increases, higher demands on Corporate Social Performance (CSP) are required to keep the companies successful. These increased requirements have contributed to new restrictions and law on reporting non-financial information, for which corporate governance is responsible. The increased reporting requirement also mean that some major companies should report on their diversity. This study aims at investigating the relationship between female board members and CSP as well as whether national cultural features have a moderating effect on the relationship. Method: The study applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The study has a quantitative research strategy and a longitudinal research design carried out with data for the six-year period 2012-2017 for 673 public European companies. The study is based on secondary data retrieved from the Thomson Reuters Datastream, which is then analyzed in the IBM SPSS statistics program. Result &amp; Conclusion: The studys results show that there is a positive link between female board members and CSP, and that national cultural features have a moderating effect on this relationship. The result indicates that women's power in the board when it comes to CSR activities is influenced by national cultural features. Contribution of the thesis: This study contributes from a theoretical perspective to business research by examining the impact of national cultural features on the relationship between female board members and CSP, thereby increasing knowledge about the subject. This study provides practically important information for companies that want to improve their social performance. Suggestion for future research: In this study, we have studied only the moderating effect of cultural on the relationship between female board members and total CSP. It would be interesting to see the effect on the respective dimension of CSP in order to determine if there is any difference between them. There is also the possibility of conducting a similar study but including countries from more continents.

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.

<p>The number of female officers employed in the Armed Forces is low. Of the total proportion officers, female stand for 4.8 %. The Armed Forces are currently working actively to level out the distribution. This paper is intended to create a better understanding of the slow increase in female officers in the Swedish Armed Forces. The study is qualitative and the results from the data collection have been based partly on a text analysis, partly on a theme-based group interview in which three themes have been discussed. The results are then analyzed through theories with the related areas: Organizations, genderand leadership. The study shows that there are no formal regulations that prevent women in the Armed Forces. However, it is possible to identify a number of factors that may affect efforts to achieve genderbalance in the organization negatively. The experience of gender equality is not permeated throughout the organization suggests a lack of commitment of managers at different levels. Furthermore is the conscription system, which only affected men, a major contributing factor, where a broad basis for recruitment of female officers has been lost. Finally may be mentioned that the fact that the Armed Forces currently is engaged in a variety of organizational changes can lead to a marginalization of the gender mainstreaming in favour of the other changes.</p>